Hemmiljö påverkar genetiska risken för drogmissbruk

Share |

Missbrukare ligger på golvet med spruta

Foto: Colourbox

Det finns en större risk för att genetiska faktorer leder till drogmissbruk om man växer upp i en dysfunktionell hemmiljö, visar en ny studie. Forskarna använder adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö.

Tidigare forskning har visat att drogmissbruk är starkt påverkat av genetiska faktorer och den miljö man växer upp i, till exempel familj och vänner. Huvudsakligen bygger den forskningen på studier av tvillingar och vanligtvis intakta familjer. När familjemedlemmarna har samma gener och hemmiljö är det svårt att avgöra om missbruket härrör från den dysfunktionella familjesituationen eller generna.

Först nu har en omfattande studie av adopterade barn genomförts för att pröva forskningsrönen.

Risken hos adopterade

I studien, som är publicerad i det senaste numret av Archives of General Psychiatry, har forskarna undersökt hur gener och miljö bidrar till risken för att adopterade barn blir missbrukare. På basis av ett stort och representativt underlag av adopterade barn i Sverige visar de att de genetiska faktorerna spelar en viss roll för att man ska börja missbruka droger.

- Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, säger forskarna Jan Sundquist och Kenneth Kendler.

- Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen – som alltså inte har samma gener – blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka.

Miljön förstärker generna

Det viktigaste rönet i den nya studien, menar forskarna, är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed de genetiska riskerna för missbruk.

- Studier av adopterade har den stora fördelen att man bättre kan studera effekterna av arv och miljö på olika hälsoaspekter. Det är dock viktigt att minnas att den absoluta risken för drogmissbruk är liten och att majoriteten av de adopterade mår lika bra som icke-adopterade, säger Kristina Sundquist.

Text: BERTIL KJELLBERG

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 7 mars 2012

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Forskningscentrum om beroende och livskvalitet

Psykiska problem hos unga förvärras av alkohol

Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk

Vetenskaplig information

Centrum för primärvårdsforskning

Genetic and Familial Environmental Influences on the Risk for Drug Abuse: A National Swedish Adoption StudyArchives of General Psychiatry, mars 2012 

FAKTA kring forskningsprojektet

Det svenska forskarlaget under ledning av Jan Sundquist, professor och verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning (CPF) och Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin och Kenneth Kendler, som är professor i psykiatri och human och molekylär genetik och föreståndare för Institute for Psychiatric and Behavioral Genetics vid Virginia Commonwealth University vid Virginia Commonwealth University, analyserade svenska folkbokföringsregister över adopterade barn och deras biologiska föräldrar och adoptionsfamiljer mellan åren 1961 och 2009.

Studien omfattade mer än 18 100 adopterade barn födda mellan 1950 och 1993, 78 079 biologiska föräldrar och syskon samt mer än 51 200 föräldrar och syskon i adoptionsfamiljerna.

Forskningen har genomförts med bidrag från amerikanska National Institute of Drug Abuse (NIDA) och svenska Vetenskapsrådet samt med ALF-medel från Region Skåne.

Andra viktiga medarbetare i projektet har varit Hermine Maes från Virginia Commonwealth University, Henrik Ohlsson och Karolina Palmér från Centrum för primärvårdsforskning i Malmö och Marilyn Winkleby från Stanford University School of Medicine.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Med fokus på bipolär sjukdom
Med fokus på bipolär sjukdom
Deltagarna för forskningen framåt
Deltagarna för forskningen framåt
Universitetshuset i Lund. Foto: Mikael Risedal
Nya professorer vid Medicinska fakulteten ht 2014
Röntgenbild av knä. Foto: Colourbox
Benskörhet drabbar många

Vad forskar du om?