anorexi

Psykologi, Unga intervjuar forskare

Personer med anorexi har en stark tendens att isolera sig. Det är en av anledningarna till att nästan alla anorektiska ungdomar behöver familjeterapi. Här förklarar forskaren och överläkaren Ulf Wallin varför, och berättar om hur en behandling mot anorexi går till. 

Var femte tjej i Sverige lider av någon form av ätstörning. Anorexi är den inte den vanligaste formen, men den absolut allvarligaste. Anorexi är en allvarlig form av ätstörning som gör att den som drabbas blir väldigt rädd för att gå upp i vikt och får en förvriden syn på sin egen kropp. Svält och undervikt är några symptom.

Vi möter Ulf Wallin i forskningskorridoren på Lunds psykiatriska klinik för att ta reda på mer om hur anorexi behandlas. Han visar oss vägen till sitt lilla kontor längre ner i korridoren. Vi sätter oss ned vid ett litet bord och redan efter första frågan har vi kommit igång med en diskussion om sjukdomen.

– Det grundläggande man ska komma ihåg när det gäller drabbade av anorexi är att det här är en rädd, ångestdrabbad person, berättar Ulf Wallin.

Familjeterapi kan bryta isoleringen

– De som är under 19 år bör behandlas med familjeterapi, berättar Ulf Wallin.

Ulf förklarar att en person med anorexi har en stark tendens att isolera sig. Tillfällen då man ska äta med andra – som en familjemiddag eller en fika med en vän –  får anorektikern att känna en väldig press och för att slippa den känslan börjar han eller hon helt undvika sociala sammanhang.

När man man får hjälp att prata om sina problem med sin familj, så gör det mycket för att bryta denna isolering.

– Då är man är inte ensam med sina ätstörningstankar i sin lilla bubbla, förklarar han.

En viktig del inom familjeterapin är också att hjälpa föräldrarna till ett barn med anorexi eftersom det påverkar hur barnet ser på sin diagnos och på behandlingen.

– Många föräldrar känner sig skyldiga till att deras barn får en diagnos som anorexi, berättar Ulf.

Istället för att känna så är det bättre att de lär sig hur de ska hantera sjukdomen.

– Föräldrarna ska kunna ta tag i den drabbades ätande. På något sätt hjälper det den drabbade eftersom det då är någon annan som tar ansvar för dennes matvanor, säger Ulf och lutar sig bakåt i sin röda, knarrande fåtölj.

Funkar familjeterapi för alla?

– Vilken behandlingsmetod man än har så hjälper den inte alla, betonar Ulf.

Det finns personer som inte har en bra relation till familjen, det kan vara övergrepp inom familjen eller andra orsaker som gör att familjeterapi inte är den bästa lösningen. Då passar individuell terapi bättre.

– De som inte har familjen som stöd är svårare att behandla, det ser man i statistiken över vilka som inte blivit friska, säger Ulf.

Stöd från vänner kan vara extra viktigt om man inte har stöd från sin familj.

Svårt att bli helt frisk

– Det är väldigt svårt för en anorektiker att gå tillbaka till normala matvanor och att det kan ta flera år innan man blir av med diagnosen, berättar Ulf.

Eftersom sjukdomen gör att man inte märker att man är underviktig, så är det ofta omgivningen som reagerar.

– Det är få unga som söker hjälp själva, säger Ulf.

Första steget i en behandling mot anorexi är att försöka stoppa svälten. När man tagit sig ur svälten kan man sedan arbeta med de psykiska problemen. Patienterna får terapi och flera olika sorters behandlingar som handlar om att lära sig att känna sig trygg och att gilla sin kropp.

Ofta har man fler psykiska problem i samband med anorexi, bland annat ångest och depression, och därför ser behandlingarna väldigt olika ut för olika personer. Många har exempelvis självmordstankar och då krävs det speciella behandlingar.

– Efter behandlingen, när man kommit ur svälten så blir man en annan person, säger Ulf.

 

 

TEXT: Dominika Miettinen, Malmö Latin Skola, SA14B

BILD: Romel Jacinto