Vetenskap & Hälsa

Har vi glömt bort hur diabetiker ska äta?

2011-05-19

färska grönsaker

Tord Ajanki, redaktör för Diabetesportalen, besvarar här en läsarfråga.

En läsare undrar om kunskapen om bäst mat vid diabetes har glömts bort. Så här skriver han: ”Redan i början av 1900 talet visste man precis hur en diabetiker skulle äta och dricka för att få ett bra och stabilt blodsocker. Har denna kunskap fallit i glömska? Var kan jag finna uppgifter om denna kost. Detta var innan insulinet kommit? Hur kunde dom hålla ett normalt blodsocker?

Ett kort svar på frågan är att en del diabetiker, de med en lindrig sjukdom, ofta kan hålla ett mer eller mindre normalt blodsocker genom att äta och dricka rätt. Många skulle dessutom slippa insjukna med en bättre livsstil. Merparten av dem som hade det vi idag kallar för typ 2 diabetes kunde överleva utan insulin eller andra diabetesmediciner men de hade inte normala blodsocker. Alla med en svårare form av typ 2 diabetes och alla med typ 1 diabetes dog utan insulin.

Kunde inte mäta blodsockret

Det var först under andra halvan av 1910-talet som det överhuvud blev möjligt att mäta blodsockret och det var då en fråga för forskningen och mätningarna utfördes på speciallaboratorier. Provtagningarna var en dyr och invecklad procedur och tog timmar i anspråk. Det här innebär att de flesta diabetespatienter aldrig fick sitt blodsocker mätt. Därför vet vi faktiskt inte hur deras blodsockerkontroll var.

blodsockermätare och blodprov

Flera försök att framställa insulin stupade på att forskarna inte med någon precision kunde mäta vilken effekt deras försök hade. De som upptäckte insulinet, Frederik Banting och Charles Best med flera i Kanada, kunde mäta blodsockret på sina försöksdjur och på sina försökspersoner.

Extrema dieter

Flera olika, ofta extrema, dieter prövades innan insulinet kom. Gemensamt hade de att de lindriga diabetesfallen, äldre personer med vad vi idag kallar typ 2 diabetes, kunde fungera ganska bra längre eller kortare tid. De allvarligare fallen, äldre diabetiker med svår insulinbrist och alla unga och barn som insjuknade (typ 1 diabetes), dog oavsett vilken kost de hade.

Svältkuren

Det fanns två huvudinriktningar av kosten vid diabetes. Den ena kan sägas representeras av amerikanen Frederic Allen. Han förespråkade svält. Ju mindre en diabetiker åt desto längre överlevde han eller hon. Många av hans patienter svalt ihjäl. Allen menade att svältdöden var att föredra, var lättare att uthärda, än att dö i ett diabeteskoma (se länk bredvid, ”Den vedervärdiga svältkuren).

Fettkuren

Den andra inriktningen, som var vanligare i Europa, var att begränsa kolhydrater så mycket som möjligt. Kolhydraterna skulle ersättas med så mycket fett som möjligt (smör, späck, fläsk), grönsaker med lågt kolhydratinnehåll, vin och opium. Detta varvades med hungerdagar.

En viktig företrädare för fettkuren var lundaläkaren Karl Petrén, som hade en egen ”sockeravdelning” på Lunds lasarett (se länk bredvid, ”Den vämjeliga fettkuren”). För att patienterna skulle stå ut med fettdieten krävdes det en noggrann övervakning och de flesta av det fåtal som skrevs ut från sjukhuset hade inte disciplin att hålla dieten. De började äta kolhydrater och avled kort tid senare.

Ingen kostkur i världen

Både Allen och Petrén konstaterade att ingen kostkur i världen kunde mer än kortvarigt förlänga livet på de svåra diabetesfallen. Infektioner, bagatellartade och allvarliga som tuberkulos, då behovet av insulin dramatiskt ökar, utlöste det sista dödliga diabeteskomat.

Så här skriver Petrén: Endast de lindriga diabetesfallen klarade sig en längre tid med mer eller mindre strikt diet, mer eller mindre invalidiserade av sin sjukdom. Han delade in diabetessjukdomarna i tre stadier: Mild, svår och farlig.

Diagnosen en dödsdom

Överlevnaden för diabetiker före insulinet var skrämmande låg. Ett barn eller en tonåring som insjuknade levde med en sträng kost i ett till ett och ett halvt år efter diagnos. Men inte heller de vuxna blev gamla. En 40-åring som insjuknade kunde räkna med ungefär fyra år kvar att leva.

Insulin är livsnödvändigtInsulinspruta

Sammanfattat; en del men långt ifrån alla typ 2 diabetiker kan få ett normalt eller nästan normalt blodsocker med rätt livsstil, med bra mat, genom att undvika att bli överviktig och att vara fysiskt aktiv. Typ 2 diabetiker med svårare diabetes måste ta diabetesmedicin eller insulin för att hålla blodsockret i schack. Samtliga svåra typ 2 diabetesfall och samtliga typ 1 diabetiker dör utan insulin.

Text: TORD AJANKI

Foto: Dreamstime och Eva Bartonek Roxå (smör)

Artikeln är tidigare (16 maj 2011) publicerad på diabetesportalen.se