Vetenskap & Hälsa

Hälsoinformation – hur tänka nytt?

2019-01-30

Det går alltid att förbättra arbetssätt, men samverkan är en förutsättning för varaktig förändring. Det konstaterar Anna Bergenfeldt Fabri, forskare vid Malmö universitet, som på nära håll följt arbetet med att tänka nytt kring fysisk aktivitet för nyanlända.

Syftet var att undersöka i vilken mån en grupp samhälls- och hälsokommunikatörer vid Länsstyrelsen kan förändra den hälsoinformation som ges till nyanlända flyktingar. Metoden har varit ett aktionsforskningsprojekt inom ramen för kommunikatörernas arbete med samhällsinformation till nyanlända. Kommunikatörerna har själva en bakgrund som flyktingar.

– Aktionsforskning handlar om förändring. Både kommunikatörerna och de nyanlända ville ha praktiska inslag i hälsoinformationen, säger Anna Bergenfeldt Fabri, doktorand vid Institutionen för idrottsvetenskap, som nu disputerar vid Malmö universitet.

Som aktionsforskare har hon varit både forskare och deltagare i projektet.

Anna Bergenfeldt Fabri har fungerat som både forskare och deltagare i projektet hon studerat.

– Jag har fungerat som samtalspartner, varit handledare, bollplank, hjälpt till med föredragshållare och studiebesök. Jag har kunnat bistå med det idrottsvetenskapliga perspektivet, men problemställningarna och idéerna var kommunikatörernas, och arbetet har utformats efter detta, understryker Anna Bergenfeldt Fabri.

Projektet pågick i drygt två år. Stegräknare köptes in och deltagarna fick vara med i aktiviteter som naturvandringar och besök på ett träningscenter.

– Kommunikatörerna styrde själva över arbetet och testade nya aktiviteter. Det fanns ett stort intresse för hälsoinformation i den här formen bland de nyanlända, och det skapade motivation för förändringsarbetet bland kommunikatörerna, säger Anna Bergenfeldt Fabri.

Vad sker längs vägen

Hennes undersökning baseras på alla möten och diskussioner med och mellan kommunikatörerna. Vad sker på vägen när man försöker förändra något underifrån? Vilka lärdomar dras? Forskningen har snarare handlat om just mötespraktiken, inte hälsoinformationen som sådan. Hur påverkas en verksamhet när en praktik (kommunikatörernas) möter andra praktiker som är involverade i mottagandet av nyanlända, t. ex. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens. Inriktningen på migrationspolitiken med skiftande prioriteringar, och att kollegor börjar och slutar påverkar också informationsarbetet.

Förutsättningar avgörande

Under projektets gång lyckades man skapa förändring, men vid en uppföljningsstudie efter två år arbetade kommunikatörerna i princip på samma sätt som de hade gjort tidigare.

– När förutsättningarna inte längre finns återgår man till ordinarie upplägg. Kommunikatörerna hade fått en större medvetenhet om hur de kan arbeta, men de kunde inte på egen hand bibehålla det nya systemet. Det är svårt att ändra en praktik om det inte finns förutsättningar som stödjer det nya sättet att arbeta, säger Anna Bergenfeldt Fabri.

Anna Bergenfeldt Fabri disputerar den 1 februari vid Malmö universitet. Här kan du läsa hennes avhandling ”Hälsoarbete i rörelse: ett aktionsforskningsprojekt inom etableringsreformens samhälls- och hälsoinformation.

 

Text: MAGNUS JANDO

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet på Malmö universitets hemsida.