Unga intervjuar forskare

#Vetenskap #Hälsa har haft ett program för dig som vill göra gymnasiearbete inom medicinsk forskning. Programmet är nu avlutat men här finns tips på ämnen och hur du själv söker forskarkontakt. 

Ta kontakt med en forskare

Det program vi hade gick ut på att elever fick träffa en forskare som är expert på det område de skrev om så att eleverna kunde ställa frågor om hur de skulle utveckla ditt arbete. Programmet är nu avslutat men om du själv skulle vilja söka kontakt med en forskare så skulle vi rekommendera dig att göra såhär:

  • Tänk ut vilket ämne du är mest intresserad av och skriv om det!
  • Be om hjälp med tips om forskare. De kan du till exempel få från Aktuellt om vetenskap och hälsa eller Medicinska fakulteten.
  • Fråga om en eller två träffar och säg att du kommer att ha förberett frågor, så att de inte behöver förbereda något utan bara kan berätta om sitt forskningsområde. De flesta är väldigt upptagna så därför kan det vara svårt att få dem att ställa upp om de känner att det kommer ta mycket tid.
  • Tänk på att forskarna har tyvärr inte tid att läsa och kommentera ditt gymnasiearbete för att ge tips.

Skrivtips

Här finns en artikel med tips om hur du skriver arbetet, i den får du svar på frågor som: Hur strukturerar man upp sitt gymnasiearbete? Hur bedömer man forskning? Hur skriver man referenser? Hur läser man en vetenskaplig artikel?

 

Tävla med Unga forskare

Om du vill kan du tävla med ditt gymnasiearbete. Om du går teknisk eller naturvetenskaplig utbildning kan du tävla med ditt gymnasiearbete i Unga Forskares tävling. Där får elever möjlighet att visa upp sitt gymnasiearbete och tävla om priser och stipendieresor ut i världen.

Tävlingen börjar i februari. I februari och mars anordnas regionala utställningar i Skåne och sedan går de bästa projekten vidare till den finalen på Tekniska museet i Stockholm. Finalen pågår under fem dagar, där de hundra utställarna får träffa juryn, gå på spännande studiebesök och lyssna på föreläsningar. Läs mer om tävlingen hos Unga Forskare.

 

Teman

Här kommer förslag på intressanta områden man kan skriva om. 

Allergier

Uppskattningsvis var tredje skolelev har någon form av allergi eller överkänslighet. Forskning visar att dagens miljö ger barn kontaktallergier som de sedan behåller resten av livet. Ofta kommer reaktionen från smycken, konserveringsmedel, krämer, smink m.m. En del allergier kommer först i tonåren, pollenallergi är ett exempel.

 

Antibiotika – missbrukad mirakelmedicin

För ett halvt sekel sedan revolutionerade antibiotika läkekonsten. Mirakelmedicinen botade lunginflammationer, möjliggjorde tuff tumörterapi, transplantationer, och banade väg för trygga metoder att ersätta utslitna leder med proteser. Den nya dundermedicinen uppfattades som människas rättighet och genom en hämningslös överanvändning skapade sjukvård och livsmedelsindustri en miljö indränkt i antibiotika. Allra bäst trivdes de resistenta bakterierna …

Idag håller vi på att förlora mirakelmedicinen och något måste göras snabbt för att vi inte ska kastas tillbaka till tiden före antibiotikan.

 

Cancer

Var tredje person kommer någon gång under sin livstid att få en cancerdiagnos. Det har gjorts stora framsteg vad gäller tidig upptäckt och behandling av cancer och många blir helt botade. Men cancer är inte en utan många olika sjukdomar och vissa cancerformer har fortfarande en dålig prognos. Forskningen om cancer vid Lunds universitetet och Region Skåne är omfattande. Några exempel är kartläggning av förändringar i DNA och 3-D teknik för att lättare hitta bröstcancer, individanpassad skräddarsydd behandling, förebyggande åtgärder med mera.

 

Diabetes – för mycket socker i blodet

Antalet diabetiker av typ 2 ökar lavinartat i världen och det finns klara kopplingar till den västerländska livsstilen. Våra gener har genom evolutionen utvecklats till att ta vara på all näring när vi kommer över den. Men när grottmänniskan möter McDonalds uppstår problem. I dag när vi kan äta hur mycket vi vill och när vi vill – och inte rör oss så mycket – blir vi feta och i förlängningen sjuka. Även diabetes av typ 1 har ökat stort i Sverige och det är främst barn och unga som drabbas. Det är en s k autoimmun sjukdom som beror på att vårt immunsystem börjar angripa de egna insulinproducerande cellerna. Det är mycket stora skillnader i hur många barn som insjuknar i olika delar av världen. Finland och Sverige kommer på första och andra plats bland högriskländerna för typ 1 diabetes.

 

Fysisk aktivitet – vad händer i kroppen?

Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Regelbunden löpning förebygger benskörhet. Livsstilstest i dator får människor att röra på sig mer. Regelbunden fysisk träning används i behandlingen av patienter med cystisk fibros, en medfödd sjukdom som i dag saknar bot. Detta är bara ett axplock av exempel på forskning som bedrivs vid Lunds universitet och Region Skåne.

 

Genetik

Den oerhört snabba teknikutvecklingen har gjort att vi snabbt och billigt kan få information om våra gener. Det kan röra sig om allt från att läkarna får exakt information om vilken cancertyp man drabbats av och därmed kan ge individanpassad behandling, att vi kan få reda på om vi eller vårt ofödda barn bär eller inte bär på en viss sjukdomsgen till att vi genom ändrad livsstil kan avväpna en fetmagen. Ibland är besluten enkla och självklara medan man i andra fall kanske väljer att inte veta. Ämnet väcker många etiska frågor. Ett annat spännande område är genterapi som  innebär att man byter eller reparerar en skadad gen.

 

Hjärnan

Hjärnan är ett av de mer komplicerade organen i den mänskliga kroppen och mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en hjärnsjukdom.Det kan röra sig om så vitt skilda diagnoser som stroke, epilepsi, Parkinsons sjukdom, demens, schizofreni, hjärntumör, bara för att nämna några. Vid Lunds universitet och Region Skåne bedrivs spännande forskning inom flera av dessa områden.

 

Hjärtat

Hjärt-kärlsjukdomar skördar i dag flest liv av alla sjukdomar i Sverige. Hela 1,4 miljoner svenskar beräknas lida av hjärt-kärlsjukdom. Forskningen förbättrar ständigt möjligheterna att rädda och förlänga liv. Vid Lunds universitet bedrivs exempelvis forskning om åderförfettning, ont kolesterol, om överlevnad vid plötsligt hjärtstopp och om ny teknik som kan rädda hjärtat.

 

Kost och hälsa

Genom att äta rätt kan vi påverka inte bara vår vikt utan även risken för att drabbas av ohälsa och sjukdom. 31 miljoner européer behandlas med läkemedel för olika symptom i det metabola syndromet, ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt har man konstaterat att vår kost är den enskilt viktigaste faktorn som kan påverka hälsan.

 

Ljusets betydelse för hälsan

Solen är vår viktigaste källa till D-vitamin och att sola minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Samtidigt ökar antalet hudcancerfall stadigt. Vår dygnsrytm styrs i första hand av dagsljuset och har betydelse för vår vakenhet och sömn. Ljuset från läsplattor och natt-sms stör sömnen och oregelbundna arbetstider påverkar hälsan på olika sätt och ökar risken att drabbas av sjukdom. Inomhusljusets kvalitet har också stor betydelse för hur vi mår och presterar. Till exempel kan blått ljus göra oss sömnigare.

 

Nanoteknik – möjligheter och risker

Nanopartiklar är partiklar som är mindre än 100 nanometer i diameter. Partiklar som är så små kan få helt andra egenskaper än partiklar i vanlig storlek vilket kan utnyttjas för många olika ändamål, bland annat inom medicin. Supertunna elektroder av nanotrådar kan placeras i hjärnan för behandling av till exempel Parkinsons sjukdom och nanopartiklarnas litenhet gör att de kan ta sig in i celler på ett helt annat sätt än större partiklar. Men med möjligheterna kommer också faror. Än så länge vet vi väldigt lite om hur nanopartiklar påverkar vår hälsa men även här pågår intensiv forskning.

 

Psykisk hälsa och ohälsa

Idag upplever alltfler besvär med  ängslan, oro, ångest och sömnbesvär men bara en mindre andel söker professionell hjälp.  Psykisk ohälsa är ett stort begrepp som omfattar allt från större eller mindre besvär som påverkar ens vardagsliv till allvarligare psykiska sjukdomar. Även om det har gjorts många kampanjer runt om i världen för att förändra attityder till psykisk sjukdom är stigmatisering fortfarande ett stort problem.

 

Stamceller

2012 års Nobelpris i medicin gick till två forskare som hade upptäckt att mogna celler kunde omprogrammeras till stamceller som i sin tur kunde utvecklas till vilka kroppsceller som helst. Forskare vid Lunds universitet har flyttat fram positionerna ytterligare genom att visa att man inte behöver ta omvägen via stamceller. De har visat att det går att programmera om både hudceller och stödjeceller direkt till nervceller, på plats i hjärnan. I Lund pågår ett flertal projekt för att nå fram till stamcellsterapi vid till exempel Parkinsons, diabetes, stroke, hjärtinfarkt och olika former av cancer.

 

Vacciner

Vaccin mot hjärtinfarkt, stroke, diabetes eller Alzheimers har det skrivits om i media men hur långt har forskningen kommit egentligen? Många kommer säkert ihåg massvaccineringen mot svininfluensa och att en del, företrädesvis unga personer, drabbades av narkolepsi. Vad finns det för risker med vacciner, är det skillnad på vaccin och vaccin och bör man vaccinera sig för att skydda andra? Och kan vaccin vara lösningen när resistenta bakterier gör att antibiotika inte längre fungerar?

 

TEXT: Karin Andén

BILD: Lily Monster