Glöm inte de små luftvägarna vid astma

2017-03-06
Foto: Colourbox

Ungefär hälften av alla astmatiker har en svårkontrollerad sjukdom. Ny forskning stärker teorin om att de små luftvägarna är påverkade hos denna patientgrupp. Dessutom framkommer att ett litet protein, CC16, kan komma att spela en viktig roll för att mäta sjukdomsförlopp hos astmatiker i framtiden.    

Astma har länge ansetts vara en sjukdom i de stora luftvägarna. Men de senaste decennierna har man även riktat strålkastarljuset mot de små luftvägarna. Tidigare studier visar att patienter med svår astma också har inflammation i de små luftvägarna.

Spirometri som är den vanligaste undersökningen för att ställa diagnosen astma idag mäter endast de stora luftvägarna.

– Vi missar med andra ord en stor grupp astmatiker som är sjuka i de små luftvägarna, säger Henning Stenberg, som disputerar i lungmedicin och allergologi till hösten.

Små luftvägar påverkade vid svår astma

I sin kommande avhandling har han bland annat undersökt 34 patienter med allergisk astma. I ungefär hälften av fallen har han visat på en så kallad senallergisk reaktion, vilket innebär att lungfunktionen försämras på nytt även flera timmar efter att patienten blivit utsatt för det ämne hen är allergisk emot. Det är också i denna grupp Henning Stenberg har visat på sjukdom i de små luftvägarna.

– Detta stärker alltså teorin om att en senreaktionen påverkar de små luftvägarna, säger Henning Stenberg.

Henning Stenberg är läkare och utför sin forskning vid Lung- och allergiforskning vid Skånes universitetssjukhus. Han disputerar i lungmedicin och allergologi till hösten 2017. Foto: Kerstin Hansson

Och denna grupp är viktig att fånga enligt honom eftersom dessa patienter ofta har en svårare sjukdom.

– De har sämre kontroll på sina symtom och får fler försämringsperioder. De är sjukare helt enkelt, säger han.

Svår allergi kräver fler mätmetoder

För att mäta reaktionen i de små luftvägarna har man använt de metoder som idag finns tillgängliga för att mäta sjukdom i lungans yttersta delar. Mycket förenklat kan man säga att den ena metoden, Impulsoscillometri, mäter lungans sammandragning och den andra, Kvävgasutsköljning, mäter ventilationen (vg se faktaruta).

Metoderna används nästan enbart inom forskningen idag, med undantag för ett fåtal specialistkliniker runt om i landet. Ingen har heller med säkerhet kunnat bevisa att de faktiskt mäter de små luftvägarna. Resultaten i den aktuella studien visar att metoderna korrelerar med varandra, att de mäter samma sak.

– Det pekar ju på att de faktiskt fungerar. Men det behövs mer forskning innan man kan börja använda dem på riktigt, poängterar Henning Stenberg.

Nytt protein som astmamarkör

Helt nya resultat är att ett protein, CC16, ökar i blod och urin hos den grupp patienter med allergisk astma som är sjuka även i de små luftvägarna (vg se faktaruta).

Sedan tidigare vet man att detta protein huvudsakligen finns i de små luftvägarna och har en skyddande effekt mot luftvägsinflammation.

– Förhoppningen är ju att detta protein i framtiden ska hjälpa oss att hitta de astmatiker som har sjukdom även i de små luftvägarna, säger Henning Stenberg.

Men det finns en del hinder på vägen. Ett är att CC16-nivån generellt sätt är lägre hos alla astmatiker.

– Därför är det tveksamt om man kan använda CC16 för att ställa en astmadiagnos, men det kanske kan spela en roll för att följa sjukdomsförloppet när man vet utgångsvärdet, säger Henning Stenberg.

Andningstemperatur mäter inte astma

I Henning Stenbergs avhandlingsarbete ingår även studier där han undersökt hur astmatiker och icke-astmatiker påverkas av olika typer av luftvägsprovokationer. Han har bland annat tittat på hur temperaturen på utandningen påverkas hos astmatiker jämfört med lungfriska personer. Slutsatsen var att det inte gick att se någon skillnad mellan grupperna.

– Temperaturen höjdes hos alla, så slutsatsen är att metoden inte kan användas för att påvisa en astmareaktion i alla fall, säger Henning Stenberg.

Text: KERSTIN HANSSON

Ovanstående text beskriver forskning som bedrivs av Lung- och allergiforskning vid Skånes universitetssjukhus