Publicerad
Kategori: Kost och träning, Vad forskar du om?
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Våra gener verkar kunna ha olika effekt på vår hälsa vid olika åldrar. Det visar studier vid Lunds universitet där bland annat genetisk risk för fetma undersökts.

Fetma är ett växande problem i Sverige och andra rika länder, med ökad risk för bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlkomplikationer som följd. Tidigare studier visar att 40-70 procent av fetman på individnivå kan förklaras av genetiska faktorer. Den individuella risken att utveckla fetma anses bero på både gener och miljön, samt möjliga interaktioner mellan dessa.

Porträttfoto av Gull Rukh

Studier av samspelet mellan gener och miljö kan därför hjälpa till att identifiera grupper av människor som skulle kunna få särskilda råd kring förebyggande insatser och behandling , baserat på deras genetiska profil.

Bra att tänka på livsstil tidigt

Fokus är på 32 gener som identifierats som riskgener för högt BMI. Effekten av generna sattes i relation till kostintag, förändringar i kroppsvikt och dödlighet. Ett stort antal personer ingick i studierna.

– Även om vi inte kan ändra våra riskgener, så kan vi påverka hur stort genomslag de får genom livsstilsval. Resultaten understryker vikten av att redan som barn uppmuntras till en hälsosam livsstil, berättar Gull Rukh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitets diabetescentrum.

I sin avhandling visar hon bland annat att individer med hög genetisk risk för fetma ökar mer i vikt än genomsnittet under tidig vuxenålder medan det råder det motsatta förhållandet senare i livet. Det är därför viktigt att göra livsstilsanpassningar tidigt, inte minst eftersom kraftig övervikt ökar risken för komplikationer senare i livet.

Resultaten visar också att konsumtion av stora mängder av sockersötade drycker, hade en särskilt hög BMI-ökande effekt bland personer med hög genetisk risk för fetma. Denna effekt hade däremot inte drycker med konstgjorda sötningsmedel.

Undersökte även blodfetter

När det gäller kostintag, som undersöktes i en annan delstudie, blev resultatet inte lika tydligt. Här konstaterades bland annat att personernas sammantagna energiintag inte påverkade styrkan i kopplingen mellan genetiska riskfaktorer och högre BMI/fetma. I en särskild studie av stärkelse, konstaterades dock resultat som tyder på att mängden stärkelse  i kosten kan påverka den genetiska risken för fetma hos kvinnor.

I en delstudie med särskilt fokus på blodfetter observerades ett orsakssamband mellan genetisk risk, HDL-kolesterol (som brukar kallas det goda kolesterolet), triglycerider (en typ av blodfetter som bland annat förknippas med åderförkalkning och hjärt-kärlproblem) och dödlighet. Resultaten visade att personer med högre genetisk risk för hög nivå av triglycerider och låga HDL-kolesterolnivåer hade ökad risk att dö i förtid, speciellt av hjärt-kärlsjukdomar.

Öppnar din forskning för möjligheten att ge trovärdiga, individuella kostråd utifrån en enskild  persons genetiska profil?
– Det är svårt i nuläget – jag har ju  i avhandlingen endast tittat på den associerade effekten av 32 gener. Det kan bli verklighet i framtiden, men nu handlar det mer om att till exempel kunna ge livsstilsråd riktade till större grupper eller generellt, säger Gull Rukh.

Underlagsdata till avhandlingen hämtades från två stora befolkningsstudier, Malmö Kost Cancer, med sammanlagt cirka 30 000 deltagare samt GLACIER (från norra Sverige) med cirka 19 000 deltagare.

Text: BJÖRN MARTINSSON
Artikeln är tidigare publicerad vid Lund universitets medicinska fakultets hemsida