Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Fynd om vassle kan leda till nya livsmedel

2013-03-21
Forskning från Lunds universitet visar att vassle kan ha goda effekter på insulinfrisättningen vilket kan leda till nya livsmedel anpassade till överviktiga eller diabetiker.

Vår mat består av kolhydrater, fett och protein. En överkonsumtion av kolhydrater och fett är ofta förknippade med diverse störningar i ämnesomsättningen vilket i förlängningen kan orsaka övervikt och typ 2 diabetes.

Kolhydrater orsakar en kraftigare insulinfrisättning vilket snabbt sänker blodsockret samtidigt som det låga blodsockret ökar hungerkänslan, vilket leder till att vi äter ännu mer kolhydrater.

Vassle är ett mjölkprotein som utvinns vid produktion av ost och består av aminosyror som orsakar en mildare stegring av insulinfrisättningen, vilket ger en långvarigare mättnadskänsla. Konsumtionen av en mindre mängd protein ger således en mer varaktig mättnadskänsla än motsvarande mängd kolhydrater.

Nya livsmedel för överviktiga och diabetiker

Eftersom personer med typ 2 diabetes saknar förmåga att justera sin blodsockernivå på naturlig väg behövs mediciner, men denna forskning visar att man även med hjälp av födoämnen i vassle kan nå samma blodsockersänkande effekt.

– Med den här kunskapen kan nya livsmedelsprodukter, med mycket lägre andel kolhydrater än dagens, tas fram anpassade till överviktiga, diabetiker men också normalviktiga individer. Vi har även sett andra rapporter med goda effekter av vassle vad gäller hjärt- kärlsjukdomar, säger Albert Salehi, forskargruppsledare vid Lunds universitets Diabetescentrum.

Aminosyror påverkar insulinfrisättning

Forskarna lät ett antal försökspersoner äta vassle och mätte vid olika tidpunkter halten av olika aminosyror såsom valin, isoleucin, leucin, threonin och lysin och ett par kända insulinfrisättande hormoner. Såväl aminosyrorna som hormonerna ökade. Resultatet blev detsamma när man upprepade försöken genom att tillsätta serum från försökspersoner till isolerade langerhanska öar i provrör. Effekterna på insulinfrisättningen beror på dessa aminosyror och på en del hormoner som dessa aminosyror frisätter från tarmen.

– Vi ska nu gå vidare och undersöka effekten av dessa aminosyror på insulinfrisättande celler från bukspottkörteln som kommer från människor. På det sättet kan man ta fram komponenter till bättre produkter, såsom mejeriprodukter och andra livsmedel som kan vara mer anpassade till överviktiga eller diabetiker, säger Albert Salehi som är kritisk till att dagens svenska mejeriprodukter ofta innehåller stora mängder kolhydrater.

Text: SARA LIEDHOLM

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 20 mars 2013