spermie

Unga intervjuar forskare

Män som har högre halter av ftalater i blodet har långsammare spermier. Det visar en studie som forskaren och specialistläkaren Jonatan Axelsson har gjort. Här förklarar han vad ftalater är, och varför det skulle kunna vara något annat som gör att spermierna blir långsamma.

För dig som inte lyckades uttala det första ordet så är detta för dig. EF-TA-LATER. Så där, ingen orsak. Nu när du kan uttala ordet ska jag ta med dig på en resa in i vetenskapens värld som du sent lär glömma. Men ftalater kan vara ett ord värt att lägga på minnet, eftersom det kan vara avgörande för din framtid.

Lukten av sjukhus är stark, den där typiska lukten av desinfektionsmedel. Jag och mina vänner slår oss ner i ett litet väntrum bakom låsta dörrar och väntar. Stället vi sitter på heter avdelningen för Arbets- och miljömedicin på Skånes universitetssjukhus,  Bara själva namnet får en att bli nervös, det är så stort ändå. Att träffa en livs levande forskare.

Forskaren Jonatan Axelsson möter oss med ett leende och presenterar sig. Han forskar på hur miljöfaktorer kan tänkas påverka spermier och mäns förmåga att få barn.

Vi slår oss ner i mitten av ett bibliotek som är proppfyllt med vetenskapsbiblar, och en svag doft av kaffe och gammalt papper slår oss. Jonatan Axelsson berättar entusiastiskt för oss om hur han en gång under sin läkarutbilning läste i en tidning i ett liknande bibliotek om hur olika miljöfaktorer hade skadat de unga männens reproduktionsförmåga, och fått deras spermiekoncentration att sjunka med 50 procent på 50 år. Jonatan Axelsson började fördjupa sig i ämnet och idag forskar han på hur ftalater och andra faktorer i vår miljö påverkar den manliga reproduktionen.

Vad är då ftalater?

– Ftalater används för att framställa mjuka plastmaterial, till exempel plastmattor, förklarar Jonatan Axelsson.

Utan att bli alltför vetenskapliga så kan vi förklara att ftalater inte är kemiskt bundna till det material de används i. Därför läcker det hela tiden ut i omgivningen och tas upp i våra kroppar.

Ftalater som kommit in i kroppen bryts ner väldigt lätt men vi har alltid ftalater i oss eftersom vi ständigt utsätts för dem.

I djurförsök har man sett att höga doser av ftalater kan förstöra eller påverka det manliga könets reproduktionsförmåga. Forskarna har sett att om man utsätter gravida råttor för ftalater så får deras ungar missbildningar på sina könsorgan.

Hur påverkar det människor

Än så länge så finns det inget entydigt svar hur stor påverkan ftlater har på människor. Det går ju inte utsätta människor för en hög dos av ftalater för att se vilken skada de tar.

Jonatan Axelsson har gjort en studie som visar att män som har högre halter i blodet av ftalater har långsammare spermier.

– Det fanns ett tydligt samband mellan högre nivåer av ftalater och långsammare spermier.

– Men det behöver inte orsakas av just ftalater, vi ser inget orsakssamband, bara att de följs åt. Det skulle lika gärna kunna ha att göra med att de män som hade högre nivåer av ftalater exempelvis kan ha ätit onyttigare eller levt ett ohälsosamt liv, säger Jonatan Axelsson och gestikulerar livligt – vi kan verkligen se hur han brinner för sitt ämne.

– Är det bara män som blir skadade av ftalater?

– Det finns två sorts celler som finns i testiklarna som kan vara extra känsliga för ftalater och andra miljöfaktorer, säger Jonatan Axelsson.

Han berättar att handjuren har påverkats mer i experiment på möss och råttor, men det inte är säkert att samma sak gäller för människor.

Det är också så att ftalater och andra miljöfaktorer har mest påverkan på foster, förklarar Jonatan Axelsson. De är mycket mer känsliga än vuxna människor och de påverkas mer av hormonstörande ämnen.

 

Hur undviker vi ftalater?

– Det är svårt att undvika dem, säger Jonatan Axelsson, och påpekar också att forskarna inte vet om ftalater är skadliga för människor.

Men om man generellt vill minska risken att få i sig eventuella ämnen från plast så kan man undvika att värma mat i plastförpackningar, och att försöka undvika färdiglagad mat som säljs i plastförpackningar.

 

 

TEXT: Minna Höggren och Matilda Johnson, Malmö Nya Latin

BILD: Chris Tamm

 

OM FTALATER: Det finns olika sorters ftalater, och EU har gemensamma regler för de sex vanligaste ftalaterna. DEHP, DBP och BBP är klassificerade som giftiga och reproduktionsstörande, det vill säga de kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och fosterskador. De får inte användas i leksaker och barnavårdsartiklar. DBP är också klassificerad som miljöfarlig och mycket giftig för vattenlevande organismer. För de tre mindre farliga ämnena (DINP, DIDP och DNOP) gäller förbudet leksaker och barnavårdsartiklar som kan stoppas i munnen. KÄLLA: Kemikalieinspektionen