Publicerad
Kategori: Hjärnan och nervsystemet
Nyckelord:

Visa faktaruta!

Upptäckten att en peptid kallad CGRP triggar migränattacker är goda nyheter för de uppskattningsvis 850 miljoner drabbade. Vid horisonten finns mediciner designade enbart för migrän, med möjligheter för effektiv migränbehandling utan biverkningar.

CGRP är en signalsubstans som frisätts från huvudets känselnerver i samband med anfall av migrän och även vid annan huvudvärk. De nya medicinerna blockerar på olika sätt CGRP, som står bakom migränattacken.

Migrän påverkar 12 procent av världens befolkning och i västvärlden stiger siffran till 16 procent. Av tre drabbade är två kvinnor. Många har enstaka attacker, och för en grupp drabbade, som har fler än 15 attacker per månad, är migrän en kronisk och fullständigt handikappande sjukdom. Dagens migränmediciner har effekt på endast 60 procent av patienterna och cirka 10 procent har biverkningar med hjärt-kärlpåverkan.

Antikroppar eller små molekyler

Flera stora läkemedelsbolag är i sista fasen (Fas III) med framtagandet av mediciner som blockerar CGRP. Medicinerna som blockerar CGRP delas in i två huvudgrupper. De flesta finns inom gruppen antikroppar kallade Mabs, som används förebyggande. Den andra gruppen är små molekyler, gepanter, som behandlar individuella attacker. Även om exakt dosering och effektivitet fortfarande studeras, så öppnar dessa mediciner nya möjligheter för migränbehandling utan biverkningar.

CGRP vidgar blodkärl

Upptäckten av CGRP och dess roll påbörjades 1983. CGRP får den glatta muskulaturen i blodkärlen att slappna av, så att kärlen vidgar sig, vilket kallas vasodilation. I en artikel från 1985 visades att CGRP är av stor betydelse för migrän, och finns i trigeminus gangliet, en ansamling av nervkroppar som ligger under hjärnan. Trigeminusgangliet är involverat i all smärta i huvudregionen. För att kunna studera detta och få underlag för framtida förståelse av dess roll fick forskarna i Lund utveckla ny teknik. De kunde visa att CGRP frisätts vid migränanfall och att det relaterade intimt till huvudvärken.

Bakslag och framgång

En medicin baserad på en av de små molekylerna, gepanterna, var i princip färdig och testad 2010, och en artikel i Lancet visade hur effektivt den kunde blockera CGRP i receptorn. Det var tänkt som akutbehandling men visade sig påverka levern vid längre tids daglig användning. Utvecklingen blev då stoppad av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det hindrade dock inte upptäckaren av CGRP, professor Lars Edvinsson, som fortsatte med att istället testa antikroppar, Mabs. Dessa antikroppar bryts inte ner i levern så denna biverkning var inte längre aktuell och antikropparna kan riktas mycket specifikt. Nu har man i Fas II studier visat att antikropparna är bra för dem som har högfrekvent migrän, 5 – 15 dagar i månaden, och ges då som förebyggande medicinering. Idag finns ingen migränspecifik förebyggande läkemedelsbehandling och det som ges är betablockerare, epilepsimedicin eller psykofarmaka.

– Just nu pågår Fas III studier med antikropparna vid 100 tals kliniker i världen. Många patienter i denna grupp (mycket frekvent episodisk migrän och kroniskt migrän) är med i dessa studier och rapporterar fina effekter. En fjärdedel vaknar nästa dag utan migrän och säger att de fått ett nytt liv. Hälften har mindre migrän och på en fjärdedel finns ingen effekt, berättar Lars Edvinsson.

Fördelen med antikroppar är att de inte bryts ned i levern. Ett läkemedelsbolag har fortsatt med den tidigare varianten med små molekyler att ta vid akuta anfall och tagit fram en gepant molekyl som inte har leverpåverkan.

Hur och var verkar medicinen?

Antikropparna kallade Mabs är för stora för att passera blod-hjärn barriären, som är ett skydd för hjärnan. Frågan är hur antikropparna kan stoppa migränattacken? Lars Edvinssons forskning visar att de tas upp av, och transporteras vidare från trigeminusgangliet.

– Det verkar som om trigeminusgangliet blivit överkänsligt vid migrän, det är som volymknappen på en radio, förklarar Lars Edvinsson.

En lycklig resa för forskare och migrändrabbade

Idag ser läget för en ny medicin ljust ut igen. Hur känns det för forskaren som upptäckte signalsubstansen CGRP?

– Du vet inte hur grymt det känns, att få ha varit med på resan, att hitta CGRP och kunna vara med att utveckla en ny behandlingsprincip som kan hjälpa så många, säger Lars dvinsson.

Text: JENNY WIDOV