Publicerad
Kategori:
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
Jan-Sundquist

Jan Sundquist är chef för Centrum för primärvårdsforskning, som på sex år vuxit till en enhet med ett 70-tal personer. Foto: Gunnar Menander

– På sjukhusen har det ju alltid funnits forskning. Men nu när patienterna i stor utsträckning flyttat ut till primärvården måste även vårdcentralernas personal uppmuntras till att forska!  Det anser Jan Sundquist, professor i allmänmedicin i Malmö. Han leder enheten Centrum för primärvårdsforskning, CPF, som har just detta syfte.

CPF startades 2008 och har sedan dess växt i rasande fart. Det omfattar nu ett 70-tal personer på hel- eller deltid, från professorer till doktorander, statistiker och laboratoriepersonal (se faktaruta intill).

Bakom tillkomsten av CPF ligger för universitetets del en utredning inom Medicinska fakulteten i början av 2000-talet. Den kom fram till att Lunds universitet var starkt på medicinsk grundforskning och sjukhusanknuten forskning, men inte på primärvårdsanknuten forskning. Region Skåne, en viktig finansiär till CPF, fann också att den sortens forskning borde stärkas nu när vårdcentralernas ansvar ökat.

Internationella samarbeten

De seniora forskarna på CPF har varit duktiga på att dra in externa medel – professor Kristina Sundquist fick t.ex. i somras 16 miljoner kronor av amerikanska National Institutes of Health för att i samarbete med Stanford forska om hjärt-kärlsjukdomar i olika typer av bostadsområden. Andra, mer nyblivna forskare kan i stället få stöd direkt av CPF.

– Vi använder vårt anslag från Region Skåne bland annat till att ge vårdcentralernas personal utrymme att forska. Vi har särskilda möten för ”prova på-forskning” dit man kan komma med sina idéer. Tror vi på idéerna försöker vi se till att personen i fråga kan få en dag i veckan fri till forskning. Om projektet är bra kan detta leda till en doktorandtjänst, förklarar Jan Sundquist.

Kristina Sundquist

Professor Kristina Sundquist forskar bland annat om sambandet mellan diabetes och olika typer av bostadsområden. Foto: Gunnar Menander.

De större forskningsprojekten vid CPF täcker hela skalan från stora registerstudier ner till jämförelser av mindre grupper av patienter som behandlats med olika metoder. Ett exempel på den första typen av studie är en där CPF, Stanford och Virginia Commonwealth University ska samköra svenska register över dödlighet, sjuklighet, brottslighet, bostadsområden m.m. för att få mer kunskap om sambanden mellan missbruk, psykiatriska sjukdomar, arv och miljö.

Ett exempel på den andra sortens studie är studien av mindfulness (se också ”CPF i media”). Där blev patienter från 16 olika vårdcentraler, som sökt för depression och ångest, behandlade med antingen kognitiv beteendeterapi eller mindfulness. Patienterna följdes upp med både enkäter och provtagningar.

Ett annat exempel är projektet FIRST, som omfattar 25 offentliga och privata vårdcentraler i regionen. Det går ut på att hitta personer med förmaksflimmer och ge dem den anti-blodproppsbehandling de kan behöva. Det finns anledning att tro att många människor med förmaksflimmer – särskilt kvinnor och äldre över 80 år – idag inte får sådan medicinering, som skulle kunna förebygga många fall av stroke.

Unik forskningsenhet

CPF är ensamt i sitt slag i Sverige och nästan också internationellt sett: det finns bara en liknande forskningsenhet på Harvard samt en som snart startar i Stanford. Det unika ligger i både CPF:s inriktning och dess omfattning.

– Vi är till exempel den enda allmänmedicinska institution i världen som har ett eget molekylärmedicinskt laboratorium. Det gör att vi kan undersöka hälso- och sjukdomsanknutna ämnen i blodet hos våra försöksdeltagare utan att behöva köa hos utomstående laboratorier. Vi har också en egen biobanksavdelning där vi förvarar proverna från våra studier, säger Jan Sundquist.

Primärvården har inte alltid arbetat i medvind de senaste åren. Många vårdcentraler har haft svårt att få tag på läkare, vilket lett till onda cirklar då arbetsbelastningen ökat på den anställda personalen.

– Jag tycker nog ändå att intresset för primärvårdens frågor ökat på senare år. Och ett större fokus på forskning är absolut ett sätt att höja intresset för yrket. Det blir ju mycket roligare att arbeta som allmänmedicinare om man har en chans att forska inom sin tjänst, samtidigt som forskningen höjer kvaliteten på vården och gynnar både patienterna och samhället som helhet.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: GUNNAR MENANDER

Artikeln är tidigare publicerad i LUM – Lunds universitets Magasin – nr. 1, 2015