Vetenskap & Hälsa

Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott

2011-01-27
 …i många fall redan innan patienten fått sin diagnos. Ögonförändringarna har också en tydlig koppling till högt blodtryck. Nya rön tyder dessutom på att näthinnans nervdel, och därmed funktion, påverkas ännu tidigare, innan kärlskadorna blir synliga. På sikt skulle den nya kunskapen kunna leda till utveckling och behandling med nervskyddande mediciner.
 
Ögonbottenbild av näthinna.
Ögonbottenbild av näthinna. Foto: Ögonmottagningen i Helsingborg (undervisningsbild)

 Skador på näthinnans blodkärl är vanliga vid diabetes. Ungefär 25 procent av alla nydiagnostiserade typ 2 diabetiker har redan tecken på vaskulär diabetesretinopati, dvs. skador på näthinnans blodkärl. Efter 15 år med sjukdomen har cirka 80 procent av både typ 1 och typ 2 diabetiker någon form av kärlförändringar.

Laserbehandling

Obehandlad retinopati kan så småningom leda till svår synnedsättning eller blindhet. Sedan 60-talet finns dock möjligheten att behandla kärlskador med laser och alla diabetespatienter erbjuds regelbundna ögonkontroller. (Läs mer om retinopati i faktarutan bredvid).

– Tack vare laserbehandlingen är svåra synskador på grund av diabetes ganska ovanliga idag även om det fortfarande förekommer. Därför fortsätter man att leta efter nya behandlingsmetoder, säger Maria Tyrberg.

ögonbottenbild av blödning
Ögonbottenbild. Det inringade området är en blödning som kan uppstå i näthinnan till följd av diabetesretinopati. Foto: Ögonmottagningen i Helsingborg (undervisningsbild)

Ändrad livsstil hjälper

Man vet sedan tidigare att högt blodtryck och högt BMI (Body Mass Index) ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes. Högt blodtryck har negativ effekt på ögonförändringar hos personer som redan har diabetes. Ändrad livsstil och ändrade kostvanor kan sänka både blodtryck och BMI.

Maria Tyrberg har under fem år följt en grupp personer med förhöjt blodsocker, vilka låg i riskzonen för att utveckla diabetes. Personerna i studien fick kost- och motionsråd.

Blodtrycket spelar roll

– Vid studiens början hade 10 procent av dessa personer, som alltså ännu inte hade utvecklat diabetes, redan börjat utveckla retinopati, säger Maria Tyrberg.

Maria Tyrbergs resultat visar också att de personer vars blodtryck steg under studiens gång utvecklade ögonförändringar under perioden. Bland dem som däremot lyckats sänka sitt blodtryck blev ögonförändringarna färre och till och med försvann helt i vissa fall.

– Vi har visat att blodtrycket spelar roll även i denna tidiga fas, säger Maria Tyrberg.

Även nervceller påverkas 

Vid de kontroller som erbjuds alla diabetespatienter undersöker man kärlen i näthinnan eftersom det är de som blir skadade. Men man vet sedan tidigare att näthinnans funktion också kan påverkas.

Näthinnan består av ett virrvarr av blodkärl och nervceller som är tvinnade runt varandra (se figuren). Man kan därför tänka sig ett intimt samband mellan nervdelen och kärlen.

Detaljbild av näthinnan
Detaljbild av näthinnan. Ljuset kommer in från höger och illustreras av de gula pilarna. a) fotoreceptorer (stavar och tappar) är celler som är känsliga för ljus. b-e) är olika nervceller. f-g) stödjeceller (glia). h) pigmentepitel som bl.a. tar hand om slaggprodukter. De röda ”rören” illustrerar näthinnans tunna blodkärl. Illustration: Maria Tyrberg.

– Vi ser ju inte med våra kärl utan det som gör att vi kan se är våra stavar och tappar och deras koppling tillbaka till syncentrum. Fungerar inte dessa då kan vi inte se.

Signalen går långsammare

Man kan mäta näthinnans funktion på ett objektivt sätt med elektrofysiologiska undersökningar – en sorts EKG-undersökning av ögat. Funktioner som kan försämras är exempelvis kontrast-, mörker- och färgseendet. Vad man oftast ser vid mätningarna är att signalerna i nerverna går lite långsammare, men idag vet man inte varför det blir så.

Maria Tyrbergs har undersökt en grupp nydebuterade diabetiker som ännu inte hade några synliga kärlförändringar i näthinnan, men som redan visade tecken på funktionella förändringar i form av långsammare signalöverföring. Hennes resultat visar alltså att man kan mäta funktionella störningar redan innan kärlförändringar blir synliga. Mera forskning behövs dock för att visa vilka skador som faktiskt kommer först.

Nervskyddande behandling i framtiden

– Om det visar sig att de funktionella skadorna kommer först hoppas jag att man i framtiden ska kunna angripa diabetesretinopati på ett annat sätt. På sikt skulle detta kunna leda till nya nervskyddande behandlingar, säger Maria Tyrberg.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ