Publicerad
Kategori: Hjärnan och nervsystemet
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

Var la jag solglasögonen nånstans? Var har bilnycklarna tagit vägen, vilken portkod är det till Lisas hus, och vad gjorde jag egentligen i går eftermiddag?
Alla vet hur irriterande det är när minnet inte fungerar som det ska. Men det kan vara svårt att veta vad som är ”normalt dåligt minne” och vad som beror på en sjukdom.

Susanna Vestberg

 Minnesforskaren Susanna Vestberg. Foto: Gunnar Menander

Susanna Vestberg är forskare i psykologi och har också arbetat vid Minneskliniken på SUS.

– Där möter vi hela skalan av människor. Somliga tycker sig vara glömska fast testerna visar att deras minne fungerar helt normalt. Andra upplever inga problem trots att de kommit rätt långt in i en demens. De har inte själva sökt till kliniken utan tagits dit av sina närstående, berättar hon.

Glömska kan ha relativt enkla förklaringar som stress, oro, dålig sömn eller nedstämdhet.

– Men om man har minnesproblem som håller i sig och inte kan förklaras av exempelvis överbelastning på jobbet, då bör man söka vård, tycker Susanna Vestberg.

Kan bero på behandlingsbar sjukdom

Ett skäl är att minnesproblemen inte måste bero på demens, utan kanske på någon mer behandlingsbar sjukdom som depression. Och om det skulle vara demens, så kan en diagnos – hur sorglig den än är – ge personen i fråga större förståelse för sina svårigheter och mer hjälp att förenkla sitt vardagsliv.

De som söker för minnesproblem får bland annat gå igenom olika psykologiska tester. Ett sådant består av en lista med ord som psykologen läser upp flera gånger. I normala fall kan den testade personen återge fler ord för varje gång och även minnas de flesta efter en halvtimma. En person med Alzheimers har däremot svårt för att komma ihåg orden över tid, och minns kanske inte ens att orden nyligen blivit upplästa.

Forskar om tidiga tecken

I sin forskning arbetar Susanna Vestberg och andra forskare med två långtidsstudier av patienter från Minneskliniken. Ett av deras mål är att hitta markörer, tidiga tecken på demens eller kommande demens. Den ena studien handlar främst om Alzheimers sjukdom, den andra om frontallobsdemens (sjukdomstillstånd som drabbar hjärnans främre del).

– Frontallobsdemens ger minnesproblem av ett helt annat slag. Alzheimerspatienter har svårt att minnas saker de nyss upplevt och att hitta i sin omgivning. Patienter med en viss typ av frontallobsdemens kan däremot veta precis hur man ska köra till vännerna på landet – men inte ha klart för sig att de där vitgrå sakerna vid sidan av vägen är får. Här är det själva förståelsen av ord och företeelser som skadats, säger Susanna Vestberg.

Vänner och Sudoku bra för minnet

Ett sätt att skydda sitt minne är att vara intellektuellt aktiv, visar forskningen. Att läsa, lösa korsord och fylla i Sudoku håller hjärnan i trim. Sociala kontakter verkar också vara bra för minnet, även om sambanden här är mindre klara: det är svårt att veta om ett rikt socialt liv skyddar mot glömska, eller om glömska människor helt enkelt har svårare att hålla sina sociala kontakter i gång.

De allra flesta får lite sämre minne med åren, genom det naturliga åldrandet. Men Susanna Vestberg understryker att förmågan att lära sig nya saker kvarstår även vid höga åldrar – man får bara räkna med att det tar lite längre tid än i ungdomsåren.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM, nr 6, 2013