Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Ögon
Nyckelord: , , , ,

Visa faktaruta!
skolungdomar

Foto: Colourbox

Allt fler barn och ungdomar med cochleaimplantat inopererat går i samma skolor som normalhörande barn. Cirka 80 procent väljer den vanliga skolan framför specialskola eller att gå i en så kallad hörselklass.

Men hur går det egentligen för de här individerna, hur klarar de sig jämfört med sina normalhörande kamrater?

– Egentligen vet vi rätt lite om hur de presterar och kommunicerar i sin vardagliga miljö, säger Tina Ibertsson.

Hon säger att för att det ska gå bra för en tonåring i skolan är det viktigt att denne kan kommunicera med andra i samma ålder.

Tina Ibertsson

Tina Ibertsson, legitimerad audionom och forskare vid Lunds universitet. Foto: Olle Dahlbäck

– Vår forskning visar att barn och ungdomar med cochleaimplantat är aktiva kommunikatörer och deltar i samtal med sina hörande kamrater på lika villkor. Däremot verkar de använda lite annorlunda strategier för sin kommunikation, jämfört med de med normal hörsel i kontrollgruppen. Strategier som kan betyda att de är medvetna om sitt funktionshinder och har lärt sig hur man på bästa sätt blir en effektiv kommunikationspartner. Till exempel ställer de fler och andra typer av frågor än hörande kontroller.

Har överträffat alla förväntningar

Forskarna har också konstaterat att barn och ungdomar med cochleaimplantat läser förhållandevis bra, trots begränsad förmåga att komma ihåg och producera språkljud.

– Tre fjärdedelar av barnen och ungdomarna i vår studie läste trots denna begränsade förmåga lika bra som sina normalhörande kamrater. Det kan bero på att de använder sig av andra strategier vid läsning, såsom att de går mer på hur bokstäver och ord ser ut istället för att ljuda sig fram till läsning.

När de första cochleaimplantaten opererades in i början på 1990-talet var förhoppningen att patienterna skulle uppfatta bakgrundsljud, exempelvis kunna höra om det kommer en bil eller om en klocka ringer. Men teknikens utveckling och den mänskliga hjärnans förmåga att ta emot ett nytt sinne, det vill säga att lära sig höra, har överträffat alla förväntningar. Cochleaimplantat har gjort det möjligt för döva och gravt hörselskadade barn att utveckla talat språk på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.

Screening nyfödda barn

– Men för att få bästa förutsättningar att utveckla tal och språk är det viktigt att de opereras tidigt. Idag opereras barn från ca 6 månaders ålder. De som opereras så tidigt har nästan lika bra förutsättningar som ett normalhörande barn att utveckla tal och språk. Ju längre man väntar med operation, ju sämre blir den förutsättningen, säger Tina Ibertsson.

I dag erbjuds alla nyblivna föräldrar en så kallad neonatal screening av sitt nyfödda barn innan de lämnar BB. Där kan man se om barnet är hörselskadat och föremål för en utredning om att få cochleaimplantat.

nyfödd med sin pappa

Foto: Dreamstime

Behövs stöd under uppväxten

Tina Ibertsson understryker dock att de barn och ungdomar som får cochleaimplantat inte per automatik får ett bra tal och språk enbart för att de opereras tidigt.

Förutom tidig operation krävs det tidiga insatser från sjukvård och habilitering, där man fångar varje barns individuella förutsättningar.

– Föräldrarnas och barnens nätverk har också en viktig roll, då det är i vardagen barnen och ungdomarna fångar språket.

Text: OLLE DAHLBÄCK