Mer i samma ämne:

1. Bröstcancer kan även ärvas från pappans sida
2. Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
3. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer

- Jag har studerat 2 200 inläggningar av central venkateter vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, förklarar han. Varannan av dem var onödig.  Låter man bli att göra dessa sparar det obehag för patienten och pengar för sjukvården.

Röntgenundersökningarna görs för att se var spetsen på venkatetern hamnar och för att diagnostisera eventuell skada på lungan.

- Oftast används en venkateter så kort tid att det sällan spelar större roll var spetsen på den hamnat, säger Andreas Pikwer. I stället för röntga alla bör endast de patienter som får symtom från luftvägarna eller får en kateter som ska användas under lång tid skickas till röntgen.  

Används redan

Trots att Andreas Pikwers disputation ännu inte ägt rum har redan flera andra sjukhus tagit fasta på hans förslag, förklarar hans handledare professor Jonas Åkesson. Centrala venkatetrar sätts in i en patient av flera skäl. Genom dem får vården tillgång till patientens blodbana och detta underlättar för provtagningar, möjligheterna att ge läkemedel, och vätska, att mäta tryck samt att göra dialys.

Varje röntgenundersökning av en central venkateter kostar 1 648 kronor. Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö görs fler än tusen om året.  

Hamnar fel

I ett av delarbetena i avhandlingen har Andreas Pikwer studerat hur man ska hantera de få fall där den centrala venkatetern kommer i en intilliggande artär i stället för i venen.

- Då ska man i de mer komplicerade fallen inte dra ut den utan låta skickliga kärlkirurger svara för att ta bort den för att undvika en större blödning.   Han är mån om att understryka att komplikationen är mycket ovanlig. Under de fem år han studerat har det bara inträffat elva fall i södra sjukvårdsregionen där operation var nödvändig.  

Vätskebalans

I ett annat arbete har han studerat vätskebalansmätning, exempelvis av blodvolym i kroppen. Vissa sjukdomar och tillstånd ändrar vätskebalansen i kroppen och en mätning kan vara en hjälp för att hålla patienten stabil eller för att ställa diagnosen. Det kan gälla omhändertagandet av exempelvis patienter med blödningar eller vissa njursjukdomar.

- Den föreslagna enkla mätmetod som jag föreslår i en pilotstudie skulle det vara intressant att fortsätta forska kring.  

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 31 januari 2012

Foto: Dreamstime

Många äldre riskerar att få fel mediciner när de skrivs in eller ut från sjukhus. Det gäller främst dem som får sina mediciner i dosförpackningar, Apodos, från apoteket.

– Det är inte fel på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, som tillsammans med forskarkollegor i Lund har visat hur man kan kvalitetssäkra de äldres läkemedelslistor vid utskrivning.

Vårdskador är tyvärr ganska vanliga och enligt en rapport från Socialstyrelsen beror nästan en tredjedel på läkemedelsfel. Många av felen skulle kunna undvikas genom bättre läkemedelsavstämning.

Äldre, sköra, multisjuka patienter med många olika mediciner tillhör de mest utsatta. De flesta felen uppstår vid övergångar mellan olika vårdformer, exempelvis när patienten skrivs in på sjukhus eller efter en sjukhusvistelse då patienten flyttas till ett vårdboende eller hemmet. Apodos, apotekets system för expediering av läkemedel i speciella dosförpackningar (se faktaruta) är utformat för att öka patientsäkerheten och underlätta vardagen för både patienten och vårdpersonal. Flera studier har dock visat att Apodos utgör i själva verket en riskfaktor för felmedicinering.

Handhavandeproblem

– Apodos är ofta ett problem men det beror inte på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, distriktsläkare och forskare vid Lunds universitet.

Han började intressera sig för problemet i slutet på 90-talet när han började jobba som distriktsläkare och insåg att det fanns många oklarheter kring de gamlas mediciner. Tillsammans med bl.a. apotekaren Tommy Eriksson gjorde han en studie inom kommunal hemsjukvård i Landskrona.

– Vi kunde visa att det i genomsnitt blev fel på två läkemedel varje gång en patient bytte vårdform, säger Patrik Midlöv.

Läkemedel tillkommer felaktigt

Det vanligaste felet vid utskrivning är att läkemedel felaktigt tillkommer vilket ökar risken för återinläggning, fler läkemedelsrelaterade besök hos primärvården och kan i värsta fall leda till döden.

– Efter det har vi gjort flera studier där vi har försökt komma tillrätta med dessa problem. Bland annat tog vi initiativ till så kallade läkemedelsberättelser (se faktaruta). Med hjälp av dessa lyckades vi halvera antalet läkemedelsfel, säger Tommy Eriksson.

Men en kvarstående riskfaktor är Apodos. Patienter som går på Apodos har i genomsnitt dubbelt så många läkemedelsfel i sina listor som de som inte har Apodos. Varför är det så och varför används Apodos överhuvudtaget?

Underlättar för sjuksköterska

– Det är ett system som underlättar mycket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor på t.ex. vårdboenden, under förutsättning att det används rätt. Tyvärr är det många sjukhusläkare som inte tänker på att patienten är kopplad till Apodos och tror att de har gjort allt rätt när de har skrivit en korrekt läkemedelsberättelse i sjukhusets patientjournal och satt in nya läkemedel på vanliga elektroniska recept, säger Leila Bahrani, farmaceut och forskarstuderande.

Problemet är att sjukhusjournalen och Apodos är två parallella system som inte hänger ihop. Den utskrivande läkaren måste logga in separat i Apodos för att ändra i systemet, något som medför dubbelarbete och ytterligare risk att introducera fel. När en Apodos-patient läggs in på sjukhus upphör medicinleveranserna från apoteket men återupptas så snart som patienten skrivs ut. Om den utskrivande läkaren inte har uppdaterat i Apodos är risken överhängande att patienten får samma läkemedel som innan sjukhusvistelsen. Och det är kanske samma läkemedel som gjorde att patienten blev sjuk och hamnade på sjukhus från början.

Farmaceuter kvalitetssäkrar

– I bästa fall upptäcks detta av sjuksköterskan i primärvården och då vidtar ett tidskrävande och frustrerande detektivarbete, säger Leila Bahrani. (Läs: En sjuksköterska berättar om sin arbetsdag)

I den aktuella studien har man tittat på möjliga åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Genom att låta farmaceuter jämföra läkarnas ordinationer i patientjournalen med listan i Apodos lyckades man sänka felfrekvensen för Apodos-patienterna till samma nivå som de som inte hade Apodos.

Så hur ska resultaten användas så att det blir bättre?

– Vi måste dels göra sjukhusläkarna mer medvetna om problemet, dels anställa fler farmaceuter som kan kvalitetssäkra att patienten alltid har en uppdaterad läkemedelslista. Ett gemensamt journalsystem, en gemensam medicinordination hade också underlättat, avslutar Patrik Midlöv.

– Det är också viktigt att utbilda läkarna i hanteringen av Apodos och sjuksköterskorna i hur de ska agera när de upptäcker ett fel, tillägger Tommy Eriksson.

– Det behövs mer forskning, inte minst om hur dessa problem också beror på brister i kommunikationskedjan i vården, säger Leila Bahrani.

Text & foto (porträtt): Eva Bartonek Roxå

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel januari 2012

Mer i samma ämne:

1. Rätt läkemedels-användning kan spara miljoner

Foto: Colourbox

Den 6 februari 2012 öppnar den stora Epihealthstudien, Epidemiologi för hälsa, i Malmö. Studien ska ge svar på hur våra folksjukdomar påverkas av livsstil och gener.

EpiHealth, ett strategiskt forskningsområde i samarbete mellan Lund och Uppsala universitet, är en stor befolkningsstudie av sjukdomars orsaker och utbredning.

Sölve Elmståhl

Forskningsstudien undersöker hur våra vanliga folksjukdomar uppträder i ett samspel mellan livsstilsfaktorer och gener. Exempel på sådana folksjukdomar är hjärt-kärlssjukdomar, benskörhet, cancer, demens, depression, lungsjukdomar och diabetes.

- Många av dessa sjukdomar är till viss del ärftliga och därför studerar vi inte bara miljöpåverkan och livsstilsfaktorer utan också gener för att förstå varför dessa sjukdomar uppkommer och hur vi i förlängningen kan förebygga och behandla dessa, säger Sölve Elmståhl, professor vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Under befolkningsstudien, som är en av de största i Sverige, kommer 300 000 invånare mellan 45-75 år att undersökas och en särskild mottagning på Bergsgatan i Malmö har inrättats för kontrollerna som deltagarna får genomgå.

Bland annat görs en hälsokontroll och deltagarna får svara på frågor om livsstil, arbetsmiljö och sjukdom. Deras prestationsförmåga mäts och genom blodprov analyserar man genetiska förutsättningar.

De flesta av deltagarna kommer att följas livet ut om de vill.

Nyhet från Medicinska fakulteten Lunds universitet, 31 januari 2012

Foto: Colourbox

Ultraljud i klinisk diagnostik – en genial metod med stor potential

Två lundaforskare, läkaren Inge Edler och fysikern Hellmuth Herz, gjorde under 1950-talet banbrytande pionjärarbeten beträffande användandet av ultraljud inom medicinsk diagnostik som fick global spridning. Tekniken är idag oumbärlig för diagnostik inom många kliniska specialiteter.

Kjell Lindström och Nils-Gunnar Holmer. Bild: Olle Dahlbäck

Kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz registrerade den 29 oktober 1953 det första ultraljudskardiogrammet (UCG, idag benämnt ekokardiogram).

Resultaten betraktades först med skepsis, men väckte snart stor uppmärksamhet världen över.

Detta var den första kliniska användningen av ultraljud inom medicinsk diagnostik.

Idag oumbärlig rutinmetod

– Deras metod borde ha renderat i ett Nobelpris. Den var inget mindre än en revolution som förändrat sjukvårdens behandling av patienten, säger Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström, båda en gång doktorander till Hellmuth Hertz på LTH och sedermera medicinska teknikchefer i Lund respektive Malmö.

I dag används den utvecklade ultraljudstekniken för medicinsk diagnostik som en rutinmetod inom en rad kliniska specialiteter som kardiologi, obstetrik och gynekologi, radiologi, kärl, bröst, bihålor och ögon. Den anses oumbärlig.

Frågan är om det går att få ut mer av tekniken, att få ännu bättre avbildningar av kroppens inre.

Utveckling av 3 D-bilder

– I framtiden kommer vi mycket snabbare att kunna registrera högkvalitativa tredimensionella diagnostiska bilder som samtidigt ger tillgång till helt ny vävnadsinformation. Men för det krävs utveckling av helt nya ultraljudsgivare och mycket kraftfullare datorer än de vi har tillgång till i dag, hur konstigt det än låter, säger Kjell Lindström.

Nils-Gunnar Holmer är av samma åsikt.

– Gränsen är långt ifrån nådd. Vi är nu mitt i en ny era, där utvecklingen går snabbt.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Läs fortsättningen på intervjun på Institutionen för kliniska vetenskapers hemsida, Lunds universitet.

Program för symposiet den 2 februari 2012:

Aulan, Skånes universitetssjukhus i Lund torsdagen 2 februari, 2012.
Organiserat av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

12.30 Ultraljud av Bleckhornen
13.00 Välkomna Bo Eklöf, Universitetets rektor Per Eriksson, Kungliga Fysiografiska Sällskapets ständige sekreterare Per Alm.
13.15 Tre världspremiärer i Lund. Håkan Westling
13.25 Ekokardiografins utveckling – från trevande start till framgångsrik klinisk rutin. Stig Persson
13.35 Ekokardiografin på barn. Nils-Rune Lundström
13.45 Ekokardiografin idag. Anders Roijer
13.55 Ekoencefalografin. Leif Salford.
14.05 Fostrets hemliga liv – inte längre hemligt. Karel Marsal.
14.15 Ultraljudet och kärlsjukdom – Från upptäckt av begynnade åderförkalkning till preoperativ kartläggning. Tomas Jogestrand
14.25 När radiologerna vaknade. Torbjörn Andersson.
14.35 Paus med kaffe
15.05 Video demonstrationer av ultraljudet.
1. Ekokardiografi. Anders Roijer
2. Obs/gyne. Karel Marsal
3. Radiologi. Karin Fristedt
4. Kärlsjukdom Tomas Jogestrand
16.05 Ultraljud och öga: Viktigt för starrkirurgins monumentala framgång. Berndt Ehinger
16.15 Doppler ultraljud för diagnostik av näsans bihålor. Magnus Jannert
16.25 Kontrastens tid – inte bara champagne har bubblor. Tomas Jansson/Anders Nilsson
16.35 Industriella utvecklingen. Gunnar Arveheim
16.45 Ultraljud och framtiden. Kjell Lindström
17.00 Avslut. Per Alm

Ofrivillig barnlöshet på grund av nedsatt fertilitet är ett bekymmer för många män. Men dessa män har även en fördel – de löper betydligt lägre risk att drabbas av prostatacancer. Forskarna intresserar sig för om denna egenskap kan användas i kampen mot cancer.

Det finns ett tydligt samband mellan män som har svårt att få barn och lägre risk för prostatacancer. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet löper dessa män ungefär 50 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer än män som har minst ett barn.

Störst koppling till fertilitet

Yasir Ruhayel, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, har i sin forskning utgått från den Malmö-baserade befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där han jämfört cirka 450 män med diagnosticerad prostatacancer med lika många män i en kontrollgrupp som ej utvecklat prostatacancer.

Avhandlingsarbetet styrker tidigare teorier om ett samband, men för första gången har detta nu undersökts närmare och kvantifierats på säkrare grund. En viktig slutsats är att sambanden mellan prostatacancer och fertilitet är större än sambanden mellan prostatacancer och andra faktorer som forskningen intresserat sig för, t.ex. kost, rökning, alkohol och ett antal olika sjukdomar.

Finns förklaringen i generna?

Yasir Ruhayel har tittat närmare på ett antal sedan tidigare kända genetiska förklaringar till varför somliga män får problem med reproduktionen. Han har i avhandlingen undersökt om dessa även minskar eller på annat vis påverkar risken att drabbas av prostatacancer.

- Jag har funnit samband, men det krävs mer omfattande studier på fler män innan det går att fastslå exakt vilken betydelse generna har i detta sammanhang, berättar Yasir Ruhayel.

Bland de gener han undersökt finns bl.a. AHR-genen, som påverkar cellernas signalering med manliga och kvinnliga könshormoner – androgener och östrogener. AHR är sedan tidigare också känd som ”dioxin-receptorn” just för dess egenskap att knyta till sig miljögiftet dioxin, som kan påverka fertiliteten.

Hjälp mot både cancer och barnlöshet?

Om kommande forskning mer säkert kan fastställa vilka gener som minskar risken för prostatacancer, så öppnas nya möjligheter att ta fram läkemedel och förebyggande åtgärder. Men innan dess måste generna med de eftersökta egenskaperna sättas in i ett större sammanhang, eftersom minskad fertilitet normalt beror på flera faktorer. De cancerhämmande egenskaperna måste också separeras och renodlas från de egenskaper som minskar fertiliteten.

Forskarna vid Lunds universitet intresserar sig även för det omvända förhållandet, om det med utgångspunkt i gener från män med prostatacancer går att hitta hjälp för män med nedsatt fertilitet.

Text: Björn Martinsson

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 27 januari 2012

Mer i samma ämne:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer
3. Så uppkommer prostatacancer

Depression är ett allvarligt och ibland förödande hälsoproblem som drabbar miljontals människor i världen. I sitt tidigare arbete med deprimerade människor har Rachel Maddux många gånger frustrerats över att behandlingen inte biter på alla med diagnosen depression.

Därför har huvudfokus i hennes avhandling varit just detta: Vad är det som gör att vissa människor blir hjälpta medan andra inte blir det?

Depressiva personlighetsdrag

Hennes hypotes har varit att de som har depressiva personlighetsdrag – de kroniska melankolikerna – är svårare att hjälpa, framförallt när de drabbas av depression. De här människorna känner sig även till vardags nedstämda, oroliga, de har dåligt självförtroende och är missnöjda med livet och omgivningen. 

Rachel Maddux har gjort en studie över hur stor andel av invånarna i Lund som har det här personlighetsdraget – 13 procent.

- Det är väldigt många, men resultatet ligger i nivå med andra undersökningar som gjorts i USA och Kanada.

Samtalsterapi en hjälp

I nästa studie undersöktes hur många av dem som söker hjälp av psykolog som har depressiva personlighetsdrag – hela 44 procent. De här människorna var mer akut sjuka än övriga patienter när de sökte psykologhjälp, enligt Rachel Maddux. 

Tvärtemot vad hon hade trott så hjälpte samtalsterapi, såväl psykodynamisk som kognitiv beteendeterapi, de depressiva personlighetstyperna i lika hög grad som den hjälpte människor utan depressiv läggning.

- Det intressanta var att terapin inte bara påverkade själva depressionen utan även den medfödda depressiva läggningen, säger Rachel Maddux.

Huruvida effekten håller i sig eller inte kan hon inte svara på. Däremot tycker hon att studien pekar på att terapi är bra för personer med depressiv läggning, även om de inte lider av en akut depression.

Frågan om varför alla inte blir hjälpta kvarstår

Huvudfrågan för Rachel Maddux forskning kvarstår fortfarande: varför blir inte alla med diagnosen depression hjälpta av den behandling de får? Varför fungerar antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi för vissa men inte för andra?

- Men nu vet jag att det finns hopp för dem med den depressiva personlighetstypen, säger Rachel Maddux. 

Nästa steg blir att undersöka andra faktorer som kan påverka resultatet av behandlingen; biologin, uppväxt och utveckling, trauman etc.

Nyhet från Lunds universitet, 26 januari 2012.

Mer i samma ämne:

1. Gott hopp om ett bättre liv
2. Depression en folksjukdom
3. Depressioner måste behandlas

– Det positiva att ta fasta på är att vi talar om sjukdomstillstånd som går att förebygga med en ändrad livsstil, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Center, Lunds universitet.

Inger Björck samtalar med en seminariedeltagare

Hon visade resultat från en studie i Finland där man sett mycket goda resultat av en ändrad livsstil.  Bland de personer som låg i riskzonen för typ 2 diabetes var det bara 11 procent som utvecklade sjukdomen  i gruppen som ändrat sin livsstil i jämförelse med 22 procent i kontrollgruppen.  Liknande resultat har också amerikanska forskare sett.

Mat sänker sjukvårdskostnader

– Förbättring av kosten är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra hälsoläget och sänka sjukvårdskostnaderna i Europa fortsatte hon när hon inledde seminariet ”Mat som förebygger diabetes-nya rön”.

Seminariet anordnades i Lund den 23 januari och fem forskare från det tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Center presenterade nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter. Det handlade om nypon som skydd mot högt blodtryck, fördelen med att äta korn, hur vårt minne förbättras av fiber och fiskolja, om mjölkproteiners inverkan på blodsockret och hur råg påverkar våra fettceller.

Nyttig lunchbuffé

Ett 80-tal intresserade från universitet och näringsliv deltog på seminariet som hölls i universitetets aula.  Deltagarna bjöds på en nyttig lunchbuffé baserad på AFC-forskning .  Det serverades bland annat korncouscous med rotfrukter, sotad lax med en puré av palsternacka och vassleprotein och spenatpaj med makrillmousse av fullkorn.

Fem forskare om nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter:

Mjölk till maten bra för blodsockret

Elin Östman

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Läs mer

Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. Lundaforskare visar att s.k. alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller. Läs mer

Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. Läs mer

Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Kokta kornkärnor ger en mättnad som varar i upptill 16 timmar. Det visar en ny forskningsstudie där försökspersoner åt kokta kornkärnor till kvällsmål. Dagen därpå valde de spontant att äta signifikant mindre till lunch jämfört med vad de åt när de fick vitt bröd kvällen dessförinnan. Frukosten var densamma vid båda tillfällena. Läs mer

Elin Johansson och Anne Nilsson

Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett fem veckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga. Läs mer

Text och foto: Ragnhild Ahlgren

Mer i samma ämne:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Mat som – eller istället för – medicin?
3. Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Foto: Colourbox

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning.

Förklaringen är, har det visat sig, att mjölk innehåller en viss typ av proteiner. Just dessa proteiner, eller aminosyror, är otroligt snabba på att informera kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand.

– Aminosyrorna agerar alltså proaktivt, kan man säga. Annars brukar det vara sockerhöjningen som sätter igång insulinproduktionen, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.

De snabba aminosyrorna bidrar alltså till en mer stabil, och därmed bra, blodsockerkurva.

Det är framförallt i vasslen som dessa aminosyror finns. Därför ger exempelvis hårdost inte samma positiva resultat eftersom vasslehalten där är betydligt lägre. Men även andra proteinkällor, såsom soja, förbättrar blodsockerkurvan, om än inte fullt lika mycket.

I sina mätningar har Elin Östman sett att mjölken ökar kroppens produktion av de insulinstimulerande hormonerna GIP och GLP1. Vissa diabetiker med problem att producera eget insulin äter idag medicin med GIP-liknande effekt.

– Fördelen med aminosyror är att de kräver kolhydrater för att sätta igång en insulinproduktion. Dricker man bara aminosyror i vatten blir insulinpåslaget noll. Medicinen stimulerar oavsett, vilket kan leda till blodsockerfall, säger Elin Östman.
Hon betonar samtidigt att en sänkning av blodsockersvaret efter måltid är gynnsam även för friska personer.

– Ett glas mjölk ger viss effekt. Men det viktigaste är att mjölken fått oss att inse hur vissa aminosyror kan bidra till bättre blodsockersvar. Tidigare visste man inte den speciella blandning av aminosyror vi studerat kunde påverka blodsockret på det här sättet.

Närmast ska Elin Östman och hennes kollegor studera de långsiktiga effekterna på olika målgrupper. Med en skräddarsydd kombination av hälsosamma aminosyror förväntar de sig kunna se stimulerad insulinfrisättning och förbättrad insulinkänslighet. Båda dessa faktorer är viktiga för att förebygga diabetes.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Anne Nilsson, forskare i Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds Tekniska Högskola, Antidiabetic Food Centre. Foto: Ingrid Ristilammi.

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett femveckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga.

– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.

I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”. Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.

Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.

– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.

Effekter på minnet

Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.

– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, menar jag att alla kan påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, betonar Anne Nilsson.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner – också den inom Antidiabetic Food Centre – kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.

– Det nya i den här studien är att vi har skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.

Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.

Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.

Så här gick testerna till

I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Fiberbröd: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Omega-3 fettsyror: 40 friska personer mellan 51-72 år och med ett BMI<30 ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Mer i samma ämne:

1. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch
2. Nypon sänker kolesterol och blodtryck
3. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja

Stimulerar mättnadshormon

Kornet visade sig stimulera produktionen av mättnadshormonet GLP-1. Blodprover visade sammantaget stora skillnader beroende på om testdeltagarna ätit vitt bröd eller kornbröd. GLP-1 liknande substanser används idag på olika sätt för att behandla typ 2-diabetes.

Kornets gynnsamma effekt antas bero på att en lyckosam kombination av olika slags onedbrytbara kolhydrater, så kallade prebiotiska kolhydrater. Sådana kolhydrater blir näring åt de bakterier som verkar i tjocktarmen. Elin Johansson och hennes kollegor såg en ökad bakterieaktivitet i tarmen när testdeltagarna ätit korn. Men om kornen mals till mjöl uteblir en stor del av effekten – det är alltså hela, intakta kornkärnor som gäller.

Viktigt med hela kornkärnor

– Resultaten påminner om det faktum att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, säger hon. Hela korn kan användas som alternativ till exempelvis ris eller som ingrediens i sallader och soppor.

Något industribakat bröd med hela kornkärnor känner Elin Johansson inte till. Däremot är bröd med hela spannmålskärnor överlag att rekommendera.

– Det vore bra om det fanns mer hälsoriktiga alternativ att välja på i butikernas brödhyllor, tycker hon.

Nu ska Elin Johansson gå vidare och studera andra potentiellt hälsosamma livsmedelskomponenter för att se om dessa kan ge liknande resultat. Förhoppningen är att resultaten ska inspirera till utveckling av nya, hälsosamma livsmedel som kan minska risken för diabetes.

Så här gick testet till:
I studien ingick 19 personer. Varje person var med två gånger och var på så sätt sin egen referens. Testmåltiderna, kornkärnor och vitt bröd, intogs som ett sent kvällsmål. Försökspersonerna kom sedan fastande morgonen efter till försöksavdelningen. Där serverades de en frukost baserad på vitt bröd vid båda tillfällena. Under hela försöksdagen togs prover för analys av olika ämnen och riskmarkörer. Försökspersonerna blev sedan serverade en frivillig lunch och deras energiintag noterades.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Mer i samma ämne:

1. Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne
2. Kost och diabetes – vad är bäst att äta och varför?
3. Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm. Foto: Mikael Risedal

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning.

– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.

Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå. Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor.

Studie även på människor

- Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien. De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm.

Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa).

Sänkte blodtryck och det onda kolesterolet

Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck mm mättes i början och i slutet av respektive testperiod.

– Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL kolesterol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm.

Pressmeddelande Lunds universitet 23 januari 2012.

Text: KATRIN STÅHL

Mer i samma ämne:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Ny pusselbit till kolesterol-forskningen
3. Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman. Foto: Katrin Ståhl

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. I aktuella studier konstaterar Lundaforskare att s k alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller.

- När det gäller just fullkornsråg finns flera olika bioaktiva komponenter som man tror kan påverka kroppens ämnesomsättning och ha vissa skyddande egenskaper, säger Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning.

Merparten av alla personer med typ 2 diabetes är överviktiga. Det är i fettcellerna och fettväven som vi lagrar energi för att klara oss mellan måltiderna, men när fettväven blir för stor finns risk att för mycket fett läcker ut i blodet och orsakar skada på andra organ. Exempelvis påverkas sockerupptaget i olika celler och tillverkningen av insulin i bukspottkörteln minskar.

Det är här som rågkärnans alkylresorcinoler kommer in i bilden. Alkylresorcinoler är fenoliska lipider som finns i de yttre skikten av råg- och vetekärnor. I tidigare studier har forskare sett att efter ett stort intag av fullkornsråg hamnar alkylresorcinoler i blodet och samlas i fettväven.

Mindre fett i blodet

Professor Eva Degerman har studerat alkylresorcinolers effekter på fettceller och har visat att de har egenskaper som gör att nedbrytningen av fett minskar och att mängden fett som släpps ut i blodet därför skulle minska.

- I våra studier försöker vi identifiera mekanismer och molekylära mål som är relevanta i behandling av fetma och diabetes. I denna studie har vi studerat enskilda fettceller. Därför är det viktigt att poängtera att det ännu så länge rör sig grundforskning på cell- och molekylär nivå. Men visst ger det indikationer att alkylresorcinoler kan ha betydelse för att förebygga uppkomsten eller behandling av typ 2 diabetes, säger Eva Degerman.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 januari 2012.

Mer i samma ämne:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Nypon sänker kolesterol och blodtryck
3. Pernilla Peterson: Jagar fett med magnetkamera

Foto: Colourbox

Arbetsterapeut Elisabeth Argentzell lade den 17 februari fram sin doktorsavhandling med fokus på hur personer med psykisk sjukdom upplever att de kan skapa mening i sin vardag. Hennes eget recept för en lyckad rehabilitering är bland annat större individfokus:

– Det räcker inte att bara tänka i termer av generell aktivering, man måste se på var och en. Och så är det viktigt att jobba på de nära relationerna, relationerna i deras egen, reella miljö.

Läs hela artikeln i Skånskan 17 januari 2012

Nyhet från Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet

Sverige är besparat från direkt inblandning i krig sedan 200 år. Under samma tid har sjukvårdsutbildade svenskar vid flera tillfällen medverkat i utländska konflikter. Hittills finns inga samlade studier om dessa individer. Deras erfarenheter kan dock vara till nytta för nutida hjälpinsatser i katastrofer.

Dagens medicin har många rötter i militära behov. Exempelvis grundades Karolinska institutet ursprungligen för att tillfredställa bristen på svenska fältläkare. Den allmänt bedrövliga hjälpen för sårade i krig under mitten av artonhundratalet ledde också till bildandet av Röda korset och upprättande av den första Genevekonvention. Enligt denna internationella överenskommelse skall sårade soldater skyddas och neutrala organisationer ges rätt att bistå med sjukvård. Under 1900-talet gavs dessvärre gott om tillfällen att praktisera dessa krigsregler med två världskrig som kom att skapa en förödelse utan motstycke.

Svensk sjukvårdspersonal har ofta deltagit i utländska konflikter. Under dansk-tyska kriget 1864 tjänstgjorde 19 svenska läkare i den danska armén. Illustration: The Illustrated London News, 1864/1865.

Olika motiv lockar

Under samma tid har Sverige strävat efter att inneha en neutral position. Däremot har ett relativt stort antal svenskar på eget bevåg begett sig utomlands för att delta i krig. Flera av dessa har varit sjukvårdsutbildade. Vid Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet studeras dessa medicinska insatser för att öka förståelsen för medicinsk hjälp i krig och katastrofer idag. Från historiska skildringar om sjukvårdsarbete i krig har flera återkommande parametrar identifierats. Orsaken till engagemangen visar stor bredd. Många anger politiska eller humanitära motiv, medan andra beskriver en vilja till äventyr eller meriterande erfarenhet.

Farligt uppdrag

Flera gånger har deltagandet varit farligt då sjukvårdare ofta betraktats som ett strategiskt mål. Att t.ex. bära ett rött kors på armen har därför ofta ökat risken att bli beskjuten. Märkligt nog har militärmedicinen ofta visat det största intresset för vapenskador, trots att infektionssjukdomar nästan alltid varit en vanligare dödsorsak. Insatsernas form har varierat kraftigt från deltagande i militära enheter till humanitära organisationer. Ofta har insatserna skett i samarbete med andra nordiska länder.

Högre säkerhet vid insatser

Svenska sjukvårdsinsatser i krig är en hittills relativt försummad del av den svenska medicinhistorien men ändå en viktig komponent för att förstå nutida medicinsk vetenskap och organisation. Fortfarande idag pågår ett stort antal väpnade konflikter och under senare år har antalet naturkatastrofer blivit allt fler, liksom antalet internationella hjälparbetare. Hur dessa påverkas av insatserna är idag relativt okänt, liksom vilka faktorer som förutsäger negativa konsekvenser. Studier av historiska insatser kan därför skapa förutsättningar för framtida katastrofinsatser med en högre säkerhet för både patienter och sjukvårdsarbetare.

Text: TOMAS GUSTAFSSON

Foto: Colourbox

Det finns många studier som utgår från patienterna och deras behov, men få undersökningar av de närståendes situation när någon i familjen drabbas av en dödlig sjukdom.

Ingrid Gunnarsson och Ulrika Sundström som i sina arbeten som kuratorer möter både patienter och närstående, bestämde sig för att göra en enkätstudie av närståendes syn på vården.

– Även om vi tror oss ha en uppfattning om vad de närstående behöver så fanns det en önskan om att ta reda på vad de faktiskt behöver och ge dem en chans att också säga vad som fattas, säger Ulrika Sundström.

Enkät om bemötandet i livets slutskede

Enkäten skickades till närstående till samtliga patienter som under en tvåårsperiod vårdats för hjärntumör eller ALS. Enkäten besvarades efter det att patienten avlidit. Totalt kom det in 86 besvarade enkäter. Av dem kom 69 från närstående till patienter med hjärntumörer och 17 från gruppen med ALS. Svaren var proportionerligt fördelade mellan de båda diagnosgrupperna.

Analysen av svaren visade tydligt vilken stor betydelse bemötandet har för de närståendes upplevelser. Det var vårdpersonalens bemötande som avgjorde om de närstående var nöjda eller missnöjda med vården. Särskilt viktigt var hur mötet när patienten fick sin diagnos avlöpte.

– Det är alltid svårt att få ett svårt besked, men vi kan konstatera att de som tyckte sig ha haft ett bra diagnostillfälle menade att det färgade deras resa. På samma sätt var de som inte haft ett bra möte präglade av det.

Empati och kunskap om människors reaktioner

För att diagnostillfället ska bli bra krävs det att läkaren inte bara har kunskap om sjukdomen och olika behandlingsmöjligheter. För att det inte ska uppstå missförstånd måste de även ha förmåga till empati och kunskap om de reaktioner som patienter och närstående kan visa.

– Det är viktigt för vårdpersonal att känna till att vi människor har olika förmågor att ta ett besked. Vi måste försöka förstå vad det är för person som sitter framför oss och anpassa situation därefter, säger Ingrid Gunnarsson.

Studien visade också att det är viktigt att personalen är tillgänglig för de närstående.

Se anhöriga som en resurs

Det framkom också av svaren att många närstående lägger ned mycket tid och arbete på att ta hand om den sjuke. Utan dessa insatser hade patienterna sannolikt krävt mer av sjukvården.

– Vi har mycket att vinna på att se de anhöriga som en resurs. Om vi ger dem stöd kan det också underlätta för patienten.

Det finns också en risk att närstående själva insjuknar på grund av den stress de lever med, och även här spelar bemötandet en viktig roll. Enkätsvaren visar att de närståendes upplevelse av den egna hälsan är nära relaterad till den vård, omsorg och bemötande som patienten fått under sin sjukdomstid.

I en situation där kraven på sjukvården ständigt ökar och där färre ska producera mer riskerar stödet till närstående att försämras. Men Ulrika Sundström och Ingrid Gunnarsson hoppas att vårdpersonalen även i fortsättningen ska ha tid och kraft att ge närstående den hjälp de behöver för att orka med sin svåra situation.

Text: SET MATTSSON

Artikeln är tidigare publicerad i HHLK News, från Divisionen för hjärna, hjärta, lungor och kärl vid Skånes universitetssjukhus, 12 januari 2012.

- Det snabba förloppet hos dem talar för att det är ett virus och att det är en annan typ av aggressiv autoimmun diabetes hos riktigt små barn, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning och ledare för den svenska delen av den internationella TEDDY-studien.

I TEDDY följs ett stort antal barn (se länk  intill) med omfattande och regelbundna kontroller. Alla har det gemensamt att de har en förhöjd genetisk risk för typ 1 diabetes. Den avgörande frågan som TEDDY vill besvara är varför bara en liten del av barnen insjuknar. Vad händer dem men inte alla de andra? Huvudmisstänkt sedan länge är någon sorts virusinfektion.

Omfattande kontroller

- Eftersom alla TEDDY-barn har samma genetiska förutsättningar måste det vara något i miljön som  skiljer dem åt. Det är det vi letar efter, säger Åke Lernmark.

Därför de omfattande kontrollerna. Barnen lämnar blod och avföringsprover var tredje månad, föräldrarna för matdagbok över allt barnen äter, dricksvattnet i hemmet testas, sjukdomar, läkemedel och vaccinationer registreras.

Speciella barn

Proverna förvaras i minus 80 grader i stora frysar.

Blod- och avföringsproverna fryses ned till minus 80 grader och lagras i TEDDY:s biobank i Maryland, USA och nu är det dags att plocka fram prover från de 24 barn som så snabbt insjuknade.

- De här barnen är speciella. De fick alla typ 1 diabetes före två års ålder. De hade inga autoantikroppar (se faktaruta intill) vid tre eller sex månaders ålder. De kom vid nio-månaders kontrollen och steg snabbt i mängd. Sedan insjuknade de, säger Åke Lernmark.

- Detta talar för ett mer aggressivt angrepp än vad som är vanligt, sammanfattar han.

Fragment av virus DNA

Forskarna letar efter tecken på genomgångna virusinfektioner, fragment av virus arvsmassa. Analyserna utförs av ett av världens främsta laboratorier för virusjakt, Columbia University i New York.

- Det kan till och med handla om virus som ännu inte har beskrivits. Finns det där hittar vi det, konstaterar Åke Lernmark.

För jämförelsens skull är dubbelt så många kontrollbarn med vars prover ska undersökas på samma sätt. Kontrollbarnen har samma ålder, samma kön, är födda i samma land på samma sjukhus.

Vaccin mot ”diabetesviruset”

Om det är en virusinfektion som startar angreppet på betacellerna, kanske en till synes harmlös infektion utan symtom, och om jaktlyckan blir god öppnar sig flera scenarier.

Fienden skulle ringas in och en viktig fråga skulle få sitt svar. Ett vaccin mot just det viruset skulle kunna framställas. Frågan är vilka barn som vid födelsen skulle vaccineras? Alla barn eller de med förhöjd ärftlig risk att få typ 1 diabetes?

- Vad som är lämpligast är en senare fråga men detta kan bli ett stort steg framåt för förståelsen av orsaken till typ 1 diabetes, säger Åke Lernmark.

Text: Tord Ajanki
Bild: Åke Lernmark

Artikeln är tidigare publicerad på diabetesportalen.se 16 januari 2012.

Basal kroppskännedom är en blandning mellan öster- och västerländska behandlingsmetoder och är en förenklad form av Tai Chi. Det är en kropp-själbehandling där man genom att jobba med en medveten närvaro ökar kroppsmedvetandet. Under ett pass med BK utför man mjuka rörelser samtidigt som man koncentrerar sig på sin andning. Det är viktigt att vara närvarande med både tankar och känslor, på det sättet skiljer behandlingsformen mot traditionell sjukgymnastik.

Vän med kroppen

Amanda Lundvik Gyllensten är sjukgymnast och universitetslektor och har arbetat med metoden under många år.

- Du blir vän med kroppen och lär dig att känna igen dina och andras signaler – när du förstår dig själv förstår du även andra människor bättre, förklarar Amanda.

Amanda har forskat inom psykiatrisk och psykosomatisk sjukgymnastik där hon studerat patienter med ångest, personlighetsstörning och depression. Många hade även någon form av kroppslig smärta. De som deltog i BK blev signifikant bättre, fick bättre sömn och tilltro till sig själv och behövde mindre sjukvård och kortare sjukskrivningstid.

För att bedöma patientens kroppsliga funktion t.ex. hur avspänd patienten är använder hon sig av BAS MQ (Body Awareness Scale- Movement Quality) som är ett rörelsetest där man undersöker funktioner som att t ex stå på ett ben, hoppa eller sätta sig ner. Här mäter man stabilitet, koordination och rörelsekvalitet som sedan blir en bra grund för sjukgymnasten för att lägga upp en adekvat träning.

Livskvalitet efter bröstcancer

Amanda har även tillsammans med forskarkollegor översatt ett bedömningsinstrument för att studera kroppsmedvetande och livskvaliteten för kvinnor som har haft bröstcancer.

- Har man fått delar eller hela bröstet borttaget i samband med cancer så påverkar det naturligtvis ens kroppsmedvetenhet. En studie på onkologen på Skånes universitetssjukhus planeras där kvinnorna får skatta hur de mår och hur de ser på sin kropp, berättar Amanda.

Det är också viktigt att skapa ett bra möte mellan sjukgymnast och patient. Det är patienten som är experten på sig själv och sjukgymnasten är expert på en behandlingsmetod. Amanda har studerat interaktionen mellan patient och sjukgymnast och attityder till patienter med psykisk ohälsa.

- Det är lätt att det blir ett problemorienterat möte i stället för att fokusera på de resurser man har, avslutar Amanda.

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Tidigare publicerat 19 december, Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet

Professor David Erlinge och docent Jan Harnek vid kärlkliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund har därmed behandlat de två första patienterna i Sverige med detta nya material.

Tidigare stentar av metall har betytt väldigt mycket för behandlingen av kärlkramp och hjärtinfarkt. Stentarna är små tubformade metallnät som håller blodkärlet öppet, vilket är nödvändigt första tiden efter en kärlvidgning, så kallad ballongsprängning. Enda nackdelen är att metallen måste lämnas kvar även sedan kärlet läkt.

Återfå normal funktionalitet

Därför är idealet ett stent som resorberas (upplöses) av sig självt när kärlskadan har läkt ut.

– När stentet försvunnit kan blodkärlet återfå sin normala fysiologiska rörlighet, vilket vi tror är bäst i längden, säger David Erlinge.

Stentarna är helt uppbyggda av biologiskt material, polylaktid. Polylaktid har sedan länge används i nedbrytningsbara produkter, t ex suturer när ett sår ska sys ihop.

Bättre behandling av kranskärlssjukdom

– Vi tror att detta kan bli framtidens sätt att behandla kranskärlssjukdom, men vi gör nu studier för att kunna visa att metoden är bättre än tidigare metoder, säger Jan Harnek.

De nedbrytningsbara stentarna är helt borta efter ca nio månader och preliminära data har visat att kärlet har återfått sin fysiologiska funktion att vidga sig vid två års uppföljning.

Kranskärlsinterventioner görs på mer än 20 000 personer per år i Sverige. Sedan sammanslagningen av kranskärlkliniken vid Skånes universitetssjukhus är denna störst i Sverige med ca 2 200 ingrepp per år.

Text: PER LÄNGBY

Ett pressmeddelande från Skånes universitetssjukhud, 12 januari 2012

Foto frontbild: Dreamstime

Mer i samma ämne:

1. Avancerade simulatorer höjer kvaliteten i vården
2. Kranskärlssjukdom beror på generna – ej på familjevanor

Läkaren Oskar Hansson och hans forskargrupp studerar biomarkörer – ämnen som finns i ryggvätskan och har en koppling till Alzheimers sjukdom. Gruppen har undersökt nära 140 personer med lättare minnessvårigheter, och visar att en viss kombination av markörer (låga nivåer av ämnet beta-amyloid och höga nivåer av ämnet tau) tyder på en hög risk för att insjukna i Alzheimers i framtiden.

Hela 91 procent av de patienter med lättare minnessvårigheter som hade dessa riskmarkörer visade sig utveckla Alzheimers inom en tioårsperiod. De som hade minnessvårigheter men normala värden på markörerna hade däremot inte en större Alzheimers-risk än friska personer.

Tio år före diagnosen

Oskar Hansson har tidigare gjort en studie som visat att man kan se sjukliga förändringar i en Alzheimerpatients hjärna fem år före diagnosen. Nu har detta tidsspann alltså fördubblats till tio år.

– Det är ett mycket viktigt fynd med tanke på utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen. Alla tilltänkta läkemedel har hittills visat sig verkningslösa när det gäller att stoppa sjukdomen, och många oroar sig för att läkemedelsföretagen ska ge upp sina försök på området. Men misslyckandena kan bero på att man satt in medlen för sent. När patienten idag får sin diagnos har skadorna nog redan gått för långt, säger Oskar Hansson.

Med hjälp av de biomarkörer gruppen studerat kommer läkemedelsföretagen nu att kunna sålla fram de personer med lättare symtom som har störst risk att få Alzheimers inom en tioårsperiod. Då kan de erbjudas att delta i försöken med nya preparat, samtidigt som de som har en låg risk att få sjukdomen slipper delta. En ny sådan läkemedelsprovning är redan igång, byggd på den Hanssonska gruppens tidigare studie.

Kartlägga sjukdomens förlopp

Riskmarkörernas 90-procentiga säkerhet innebär att de inte räcker som enda metod för tidig diagnos av Alzheimers. Men om de kombineras med en klinisk bedömning och t.ex. en avbildning av blodflödet i hjärnan bör säkerheten kunna bli högre, menar Oskar Hansson. Detta blir dock aktuellt först om och när effektiva bromsmediciner för Alzheimers tagits fram. Det är ju först då det blir riktigt meningsfullt att fånga upp patienterna tidigare än man kan göra idag.

Genom att se hur biomarkörernas nivåer utvecklar sig under de tio åren före patienternas diagnos har forskargruppen också kunnat kartlägga sjukdomens förlopp i hjärnan. Resultaten tyder på att den startar med en ändrad omsättning av beta-amyloid. Först senare följer förändringar av proteinet tau samt nervcellsskador. Detta kan vara viktig kunskap för dem som tar fram nya läkemedel för Alzheimers.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Dreamstime (hjärna), pressbild (Oskar Hansson)

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 3 januari 2012

Mer i samma ämne:

1. Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon
2. Biomarkör från ryggmärgsvätska visar risken för Alzheimers
3. Individuell behandling viktig vid Alzheimers

Då blir andra bakterier, som annars är känsliga för antibiotikabehandling, triggade att förvärra öroninflammationen eller luftvägsinfektionen. Nu försöker forskarna överlista denna samverkan.

Doktorand Viveka Schaar och professor Kristian Riesbeck vid Labmedicin Skåne i Malmö studerar hur dessa nanopartiklar – yttermembranspartiklar – triggar de bakterier som inte är så resistenta mot penicillin att bli det.

Kristian Riesbeck Viveca Schaar. Foto: Roger Lundholm

– Det jag söker är att se om det finns ett angreppssätt mot bakteriernas försvar, säger Viveka Schaar. Vi vill lära oss mer om bakteriernas försvarssystem för att kunna bekämpa dem.

Studierna gäller Moraxella, en bakterie som bland annat orsakar öroninflammationer och bronkit samt Haemophilus och pneumokocker, två olika sorters bakterier som orsakar samma sjukdomar men är mer lättbehandlade med vanligt penicillin.

– Sjukdomarna orsakas ofta av ett samspel mellan de tre olika bakteriesorterna. Det är därför viktigt att hitta ett sätt att begränsa deras förmåga att samverka, förklarar Kristian Riesbeck.

Genom att samverka exempelvis i luftvägarna har de tre bakterierna förbättrat sin förmåga att samtliga överleva en behandling med antibiotika mer än om de agerar var för sig.

Viveka Schaar räknar med att disputera inom något år.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Mer i samma ämne:

1. Vaccinering lönar sig
2. Bakterier vilseleder immunsystemet

– Med en tredimensionell högupplöst röntgenbild får man bättre information om vad som döljer sig i vävnaden.

Pontus Timberg har i sitt arbete simulerat tumörer och testat olika bildförhållanden.

– Jag har varierat typen av tumörer med anspråk på storlek och kontrast, och jämfört detektionen av dessa mellan tvådimensionell mammografi och det nya sättet, säger han.

Med den teknik som används idag riskerar 15-30 procent av bröstcancerfallen att förbli oupptäckta.

I ett av sina arbeten har Pontus Timberg studerat radiologernas ögonrörelser när de granskar röntgenbilder.

– En tredimensionell bröstbild som visas i horisontellt läge är bättre anpassat för granskarens synfält, säger Pontus Timberg och jämför med dagens breda tv-apparater.

Metoden som han disputerat på, kallad brösttomosyntes, är säkrare, men är mer kostsam och tidskrävande än den tvådimensionella metoden. Den kräver också väsentligt större lagringskapacitet än dagens system.

Avhandlingen heter ”Breast Tomosynthesis, aspects on detection and perception of simulated lesions”. Den är framlagd vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Mer i samma ämne:

1. Bilder i tunna skivor hittar små brösttumörer
2. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer
3. Ny cancermedicin hjälper vid återfall

Foto: Colourbox

När kvinnor får typ 2 diabetes ökar risken för dödlig hjärtinfarkt i betydligt högre grad än hos män med samma sjukdom.

Det visar en ny avhandling från Lunds universitet där Charlotte Larsson, folkhälsovetare och forskare, har undersökt hur olika riskfaktorer för hjärtinfarkt tar sig uttryck hos kvinnor och män. Förutom typ 2 diabetes har hon även undersökt fysisk aktivitet, stress samt hur ett antal andra riskfaktorer samvarierar.

Fysisk belastning

Graden av fysisk belastning på jobbet gav skilda effekter på kvinnor och män. Hos männen sågs ingen effekt på vare sig fetma eller insulinresistens. Hos kvinnor var däremot förekomsten av både fetma och insulinresistens högre med ökad grad av fysisk belastning på jobbet.

– Ett förvånande resultat kan man tycka. Förmodligen är det någon variabel som vi inte undersökt som är orsaken, kanske äter dessa kvinnor annorlunda, stressar mer eller påverkas av sin livssituation i stort. Det finns all anledning att titta närmare på denna grupp och vid behov eventuellt gå in med förebyggande åtgärder, säger Charlotte Larsson.

Många riskfaktorer

Underlaget till studierna kommer från Skaraborgsprojektet, en befolkningsstudie med flera tusen deltagare i Västra Götaland. Charlotte Larsson betonar vikten av att ta hänsyn till könens olika förutsättningar i samband med forskning:

– Det finns mycket som kan påverka risken att utveckla sjukdomar, exempelvis biologiska skillnader, olika livsstil och livssituationen i ett större perspektiv. 

Akut hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män i Sverige. År 2008 dog mer än 10 000 personer i sjukdomen.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 7/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Mer i samma ämne:

1. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
2. Nya rön om hjärtinfarkt ger mer tid att rädda hjärtat
3. Äldre patienter med hjärtinfarkt får inte rätt eftervård

Daniel Arvidsson och Matti Leijon vid Centrum för Primärvårdsforskning.

Nu är ”livsstilsdatorer” på väg ut till ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Det är ett koncept som använts på Östergötlands vårdcentraler sedan 2006, och som visat sig vara ett användbart stöd för att förbättra människors hälsa. I en nyligen publicerad studie visar man att metoden fick människor att röra mer på sig.

Tanken är att en ”livsstilsdator” ska stå där människor som söker vård befinner sig. De söker sig antingen dit på egen hand, eller blir anvisade av vårdpersonal. Genom att anonymt svara på olika frågor kring kost, motion, alkohol m.m. i en dator, får man en utskrift med konkreta råd om hur man kan förbättra sina levnadsvanor.

En knuff i rätt riktning

Matti Leijon är forskningskoordinator vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö och berättar att han var med och byggde upp konceptet i Östergötland. I den studie som nu publicerats finns en beskrivning av konceptet och en utvärdering av effekten på användarnas fysiska aktivitet.

Livsstilstest i dator ska testas på ett trettiotal vårdcentraler i Skåne. Foto: Matti Leijon

– Vi såg vid en uppföljning tre månader efter testet i livsstilsdatorn att den fysiska aktiviteten hade ökat hos nästan hälften av dem som gjort testet, säger Matti Leijon. I en tidigare studie har vi också sett att livsstilsdatorerna ledde till en minskad alkoholkonsumtion på kort sikt hos användarna.

För en del räcker den lilla knuff i rätt riktning som testet i datorn ger. För andra kan det behövas mer stöd.

– Det är en process som sker i flera steg, berättar Matti Leijon. Ibland kan det vara så att vårdpersonalen uppmanar någon att göra testet och att man sedan pratar om resultatet tillsammans. Kanske det leder till att din läkare skriver ut fysisk aktivitet på recept eller att du kan ta hjälp av någon form av beteendeterapi för att öka motivationen. I många studier ser man att den inre motivationen är avgörande för hur bra man lyckas hitta fram till en sundare livsstil.

Ta tekniken till hjälp för sundare livsstil

På Centrum för Primärvårdsforskning finns ett nära samarbete mellan forskare inom olika områden och från olika delar av hälso- och sjukvården i Skåne.

– Vi vill både föra ut nya forskningsrön i primärvården och stimulera till ökad forskning ute på vårdcentralerna. Vi får en enorm dynamik i forskningen när vi som i denna studie kombinerar helt olika områden som främjandet av goda levnadsvanor inom hälso- och sjukvården med teknikens möjligheter i form av såväl hårdvara som mjukvara.

Daniel Arvidsson är biträdande forskare på Centrum för Primärvårdsforskning. Han arbetar med att utveckla tekniker för hur man kan mäta och uppmuntra till fysisk aktivitet.

– På olika sätt försöker vi stötta människor att ta ansvar för sin egen hälsa, och att anpassa stödet till olika människors behov, säger Daniel Arvidsson. För detta kan man bland annat ta tekniken till hjälp. Program som ger råd i datorn eller mobilen kan vara ett sätt. Rörelsemätare eller stegräknare ett annat.

Man kan behöva olika tekniskt stöd i olika faser av förändringsprocessen – uppmuntrande sms, frågor via mejl, appar till smartphones som visar var närmaste gym finns, utvärdering i livsstilsdatorn och så vidare. Teknikutvecklingen just nu är också mycket snabb.

– Samtidigt är det viktigt att utveckla och utvärdera det som redan finns, menar Matti Leijon. Och att skapa system som fungerar praktiskt ute i verkligheten. Att ge stöd att förändra levnadsvanor är komplext och svårt, men något sjukvården nu verkligen behöver jobba aktivt med.

Testet i ”livsstilsdatorn” tar också hänsyn till den process man går igenom när nya vanor skapas – en beteendetrappa som sträcker sig från ”inte beredd” – ”osäker”– ”beredd” – ”handling” – till ”vidmakthållande”. Efter en bild från Samtal om tobak. Illustrationer: Colourbox. Läs mer om beteendetrappan: http://www.somt.se/kursen/content/g_s_03.htm

Nya rekommendationer om att förebygga sjukdom

Nyligen kom det riktlinjer från Socialstyrelsen om sjukdomsförebyggande metoder – där man utifrån en kartläggning av vetenskapliga studier rangordnat olika sätt att uppmuntra till sundare levnadsvanor. Frågor som är lämpliga att ställa i samband med att levnadsvanorna utvärderas har också tagit fram.

I slutet av november kom det också uppdaterade rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna från YFA, Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, och Svenska Läkaresällskapet. De tidigare råden om lägst 30 minuter per dag har utvecklats utifrån den senaste forskningen på området.

Numera ger man rådet att röra sig måttligt minst 150 minuter i veckan eller mer intensivt 75 minuter i veckan – eller en kombination av detta. De nya rekommendationerna betonar också vikten av att bygga upp muskelstyrkan, balansträning hos äldre och att inte sitta stilla för länge åt gången.

– Att vi inom hälso- och sjukvården på allvar arbetar med att förebygga sjukdom ger en tydlig signal till hela samhället hur viktig fråga det är, säger Matti Leijon. Det är många olika aktörer som behöver samverka.

Text: Nina Hult

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel december 2011.

Mer i samma ämne:

1. Fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador?
2. För lite näring kan rubba hormonsystemet
3. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes

- Man mätte konditionen på 44 kvinnor och 100 män bland annat studenter, hemmafruar och bryggeriarbetare. Dels är det yrken som på intet sätt representerar Sverige idag och dels är det en alldeles för liten försöksgrupp. I den studie som nu påbörjas kommer flera hundra slumpmässigt utvalda försökspersoner att undersökas, berättar Anita Wisén.

Nya mätmetoder

Sedan 60-talet har man även bytt mätmetoder. Tidigare samlade man upp utandningsluft i 20-liters säckar under ett konditionstest och när testet var klart gjordes beräkningar manuellt på den uppsamlade luften. Numera mäter man syreupptagningen och koldioxidutsläppet i delar av varje andetag och analyserar datoriserat. Anita har varit med och vidareutvecklat de datoriserade mätmetoderna så att man slipper analysera manuellt.  På det här sättet kan man få mycket mer tillförlitliga värden för att mäta kondition. Genom en självskattningsskala som Anita har utvecklat, kan man få en uppfattning om personers upplevda kapacitet. Det kan vara användbart när man inte har möjlighet att göra konditionstester eller då man vill ha en ungefärlig uppfattning om en persons förmåga inför tester eller träning.

Anita Wisén håller även på att sammanfatta resultaten av en studie där man har mätt hur bl. a. stresshormon, tillväxtfaktorer och inflammatoriska markörer utsöndras under aktivitet för friska respektive deprimerande personer. Tidigare har detta endast gjorts i vila.

Fysisk aktivitet och sjukdomsmekanismer

- Ja, utsöndringen av hormoner, tillväxtfaktorer och inflammatoriska markörer under aktivitet skiljer sig beroende på om man är frisk eller deprimerad. Detta är intressanta fynd som kan leda till vidare studier där man kan undersöka effekten av fysisk aktivitet. Kanske har vi möjlighet att visa vilka sjukdomsmekanismer som kan påverkas med fysisk aktivitet, säger Anita Wisén.

Resultat av en studie där överviktiga personer tränat med olika intensitet är också under bearbetning. En träningsmodell är utvecklad och bäst effekt av ses efter träning med hög intensitet. Deltagarna går ner i vikt och förhållandet mellan fett och muskler förbättras, konditionen och förmågan att orka ökar och dessutom förbättras metabola faktorer som blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa vård och samhälle

Mer i samma ämne:

1. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
2. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott
3. Fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador?

- Det är särskilt viktigt att äldre patienter med yrsel blir ordentligt undersökta och får adekvat vård. Ett fall medför ofta skador som påverkar funktionsnedsättning och livskvalitet på ett helt annat sätt än för yngre människor, säger Eva Ekvall Hansson, sjukgymnast och universitetslektor.

Utmana balanssinnet

Men många olika typer av yrsel går att behandla. Eva Ekvall Hanssons forskning berör främst hur man kan träna för att motverka yrsel med en speciell form av balansträning som utmanar balanssinnets alla delar. Metoden har funnits sedan 1940-talet och utarbetades för patienter som drabbats av virus på balansnerven. Utvecklingen i vårt samhälle med en större andel äldre människor och mer kunskap om övriga medicinska tillstånd som t ex migrän och Menieres sjukdom, har gjort att behovet av behandlingsalternativ även för dessa former av yrseltillstånd har ökat. Evas forskning visar att dessa sjukdomar har god nytta av denna speciella träningsform.

För närvarande pågår två studier där Eva testar äldre personer med underarmsfraktur och äldre personer med yrsel. Syftet är att undersöka om man kan förutsäga vilka personer med yrsel som kommer att ramla och därför träna upp deras balans för att undvika framtida fall och skador:

- Om man har en nedsatt funktion i led- och muskelsinnet så är det kanske så att man kan kompensationsträna andra delar av balanssystemet? Det är ju jätteintressanta frågor som vi hoppas att få svar på genom det här projektet.

Artrosskola

Förutom yrsel och balansforskningen så är artros och effekten av den artrosskola som bedrivs inom primärvården i Malmö, ett annat spår inom Evas Ekvall Hanssons forskning:

- Vi tittade på funktion, självskattad hälsa och tilltro till den egna förmågan och det har verkligen bekräftats att artrosskolan är väldigt viktig för funktion och självskattad hälsa och i många fall innebär att en operation kan skjutas på framtiden eller ställas in, avslutar Eva.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa vård och samhälle

Mer i samma ämne:

1. Kortisonbehandling gav kortare vårdtid vid svår yrsel

Närmare två hundra åhörare kom för att höra på föredrag och de som inte hade möjlighet att närvara kan nu se föreläsningarna i efterhand på webben. En sammanfattning av föreläsningskvällen finns också att läsa på Patientforums hemsida.

VIDEO: Epigenetik – en brygga mellan gener, livsstil och miljö. Charlotte Ling, Lunds Universitets Diabetescenter, berättar om sin epigenetiska forskning. Epigenetik är yttre faktorer som under livets gång förändrar genernas uttryck. Till exempel  genom  livsstil, motion, kost och läkemedel.

VIDEO: Hur kan fetmakirurgi så snabbt bota diabetes? Hindrik Mulder, professor i molekylär metabolism, Lunds Universitets Diabetescenter, berättar om  undersökningen som ska ta reda på varför en fetmaoperation på  bara ett par dagar botar  typ 2 diabetes, långt innan viktminskningen börjat.

VIDEO: Transplantation av insulinceller – för vem och när? Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättar om hur man kan transplantera insulinproducerande celler och bota typ 1 diabetes. Hur tekniken kan förbättras och vilka kan få behandling.

VIDEO: Gener, mat, aptit och typ 2 diabetes.  Emily Sonestedt, nutritionist och forskare vid Lunds universitets Diabetescenter berättar om den genetiska risken för fetma och typ 2 diabetes och våra kostvanor. Många av de kända ”fetmagenerna” är kopplade till aptitregleringen.

Mer i samma ämne:

1. Fetmaoperation kan bota diabetes på ett par dagar
2. Emily Sonestedt: Kan våra gener göra oss tjocka?

I spenat finns ett naturligt ämne som heter thylakoider. Äter vi dessa thylakoider ihop med vår måltid, gör de att vi håller oss mätta en längre tid.

Vi har  visat att detta resulterar i viktnedgång, förbättrade blodfetter och ett minskat midjemått.

Idag är nästan 60 % av alla över 18 år i Sverige överviktiga. Samma siffror går att hitta i stort sett alla av världens i-länder, med USA i toppen där 73 % av befolkningen lider av övervikt eller fetma. Det finns många teorier om varför så stor del av befolkningen blir överviktig, bland annat att vi idag har en enorm tillgång till mat dygnet runt, mat som dessutom innehåller mer kalorier än vad vi kanske tror.

Utslagna mättnadssignaler

Det finns en hel rad olika dieter som sägs hjälpa oss att gå ner i vikt, men ska sanningen fram är det få av dessa dieter som har vetenskaplig tyngd. Även om många av dem fungerar, leder de ofta till jojo-bantning – snabbt ner i vikt för att lika snabbt gå upp igen när vi slutat följa dieten.

Varför äter vi då så mycket mat att vi blir överviktiga? Det har på senare tid visats att en del av överviktsproblematiken kan bero på utslagna mättnads- och hungersignaler. Hos många har våra kroppars naturliga reglering av hur mycket vi bör äta slutat att fungera. Mycket satsas idag på att hitta nya framgångsrika mediciner eller metoder för att på naturlig väg hjälpa kroppen tillbaka på rätt bana.

Binder till fett

Min forskning går ut på att hjälpa kroppen på traven genom att äta thylakoider, som vi extraherar ut från spenat. Thylakoider hjälper oss att bibehålla mättnaden en längre tid efter måltid, och på så vis få oss att motstå lockande mellanmål.

Thylakoider fungerar genom att binda till både fett från maten, enzymer som bryter ner maten till mindre beståndsdelar och även till själva tarmytan. Det gör att det tar längre tid för kroppen att bryta ner och ta upp maten. Så länge vi har mat kvar i magen känner vi oss mätta. Resultatet är att vi kommer att äta en mindre mängd föda vid nästa måltid, vilket i sin tur kan hjälpa oss att gå ner i vikt, samt att hålla idealvikten när vi väl nått denna.

Tidigare studier

Vi har i tidigare studier hos både människor och djur visat att tillsatsen av thylakoider ökar mättnad, sänker hunger och minskar insulin-koncentrationen i blodet. Intag av thylakoider ger dessutom i ett lägre födointag och viktnedgång. Även positiva resultat på midjemått och kolesterol har hittats.

Studie på kvinnor planerad till våren 2012

Fler studier behövs för att fastställa thylakoidernas positiva effekter vid viktnedgång, och nästa studie planeras nu inför våren 2012, denna gång för kvinnor som önskar gå ner i vikt (se annons).  Vår förhoppning är att det inom en relativt snar framtid kommer kunna finnas thylakoid-tillskott tillgängliga på marknaden.

Text: CAROLINE MONTELIUS

Doktorand vid Avdelningen för Aptitkontroll, Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap, Lunds Universitet.

Mer i samma ämne:

1. Ifrågasatt gentest om hur du ska kunna banta

Elena Razumovskaya är doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö och har i sitt avhandlingsarbete undersökt en särskild typ av protein, FLT3.

FLT3 sitter på omogna blodcellers yta och är en receptor, vilket innebär att den har som uppgift att fånga upp och vidarebefordra signaler till cellen. FLT3 kan mutera och kan genom sin signalering påverka flera viktiga egenskaper och funktioner hos cellen. Till exempel celldelning samt cellens förmåga att överleva och att röra på sig. FLT3 upptäcktes i början av 1990-talet.

Studier i Sverige och Ryssland

- Jag gillar forskning som är kliniskt relaterad, och jag ville fortsätta att forska kring cancer. Att det blev just leukemi och FLT3 är delvis en slump, eftersom jag hittade en passande doktorandtjänst inom detta forskningsfält, berättar Elena Razumovskaya som tidigare studerat biologi vid universiteten i S:t Petersburg och Lund samt gjort ett examensarbete med fokus på receptorer och cancer.

Bakom blodcancer, och dess variant akut myeloisk leukemi som Elena Razumovskaya koncentrerat sig på, döljer sig ett komplicerat mönster på cell- och molekylnivå där FLT3-proteinerna är en av flera komponenter. FLT3 muterar i olika former, varav en del är skadliga eftersom de förändrar de signaler som skickas till cellen. Därmed kan FLT3 bidra till en ökad risk för blodcancer.

Letat hämmare med matchande egenskaper

Elena Razumovskaya har i avhandlingen fördjupat kunskaperna kring hur signaleringen som uppkommer ur olika muterade FLT3-proteiner ser ut och fungerar. Denna kunskap är viktig om man ska öka chanserna att i framtiden hitta effektiva och biverkningsfria behandlingsformer mot blodcancer.

Bland forskningsresultaten finns också kartläggning och test av några olika hämmare som eventuellt skulle kunna sättas in mot akut myeloisk leukemi:

- Målsättningen har varit att hitta hämmare som specifikt matchar de muterade FLT3-receptorer som skapar förutsättningar för blodcancer. Jag har undersökt olika hämmare och har lokaliserat ett par stycken som är så pass intressanta att de kan fungera som mål för fortsatt forskning med siktet inställt på nya behandlingsformer av akut myeloisk leukemi.

Vad Elena Razumovskaya kommer att ägna sin tid åt efter disputationen är ännu inte helt klart, men siktet är inställt på fortsatt forskning inom cancer och cellsignalering. Hon letar efter en postdok-tjänst för att kunna förverkliga detta.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö

Mer i samma ämne:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Gunnar Juliusson: Lyckad form av cellterapi vid blodcancer
3. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer

Foto: Colourbox

Vi får många läsarfrågor om artros i fingrarna. Forskning har visat att träning har god effekt vid artros i knän och höfter. Men finns det träning som hjälper även mot artros i händerna?

Leif Dahlberg. Foto: Kennet Ruona

– Vi brukar fråga våra knä- och höftpatienter om de också har ont i händerna, säger professor Leif Dahlberg vid ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö och Lunds universitet. Ofta kan det vara nästan vanligare att man har ont i händerna än i knän och höfter, men besvären är kanske inte lika stora och man söker därför inte lika ofta för detta.

Artros i händerna är ett relativt vanligt besvär. Uppskattningsvis har mer än hälften av alla över 70 år artros i någon led. Det finns också studier som visar att två tredjedelar av alla med artros aldrig söker för sina besvär.

Det betyder att många har ont och inte vet om att träning kan lindra besvären. De kanske till och med undviker fysisk aktivitet för att de är rädda att det ska förvärra smärtan.

Bättre broskkvalitet vid träning

Artros innebär smärta och stelhet i en eller flera leder. Balansen mellan nedbrytning och nybildning av brosket i leden är störd. Det leder till allt mindre brosk i lederna och en ökad smärta vid belastning. I princip alla leder kan drabbas, men vanligast är knän, höfter och händer.

– För knäartros har man sett att träning förbättrar kvaliteten på brosket i lederna, och man tror att det också gäller andra leder, säger Leif Dahlberg.  Samtidigt förbättras muskelkraften vilket medför att den kraft som överförs genom leden när vi går fördelas mer till musklerna. Ledytebelastningen och smärtan minskar.

Träning hjälper bäst i ett tidigt skede av sjukdomen. I ett senare skede av sjukdomen är det individuellt vilken effekt träningen har. Går sjukdomen riktigt långt kan det bli aktuellt med någon form av ledplastik, det vill säga ett kirurgiskt ingrepp där hela eller delar av leden ersätts med en konstgjord led eller med exempelvis senor.

Malin Jönsson Lundberg och Åsa Bjärnum. Foto: Roger Lundholm

Hjälp med träningsprogram i artrosskola

Åsa Bjärnung, arbetsterapeut, och Malin Jönsson-Lundgren, sjukgymnast, arbetar sedan många år tillbaka med rehabilitering av artrospatienter inom Primärvården Malmö. Båda är engagerade i utvecklingen av artrosskolan.

– Många patienter får hjälp att komma igång med sin träning i en artrosskola, berättar Malin Jönsson-Lundgren. I artrosskolan märker vi att det går att minska besvären vid artros med hjälp av träning.

– Vid handartros kan man behöva hjälp av en arbetsterapeut, eller om det inte finns, en sjukgymnast för att få ett individuellt utformat träningsprogram, säger Åsa Bjärnung. Det kan vara lite olika vilka leder som man har ont i, och vilka muskler som är svaga eller strama.

Det finns än så länge inte mycket forskning om träning vid handartros. De enstaka studier som finns visar att träning vid handartros hjälper och är ofarligt. Just nu pågår en studie i Norge, och inom ramen för BOA (se faktaruta intill) håller arbetsterapeuter runt om i Sverige just nu på att utveckla de delar som rör handartros.

Belasta lederna rätt i vardagslivet

Vilken träning som rekommenderas vid handartros beror på vilka besvär man har. De förslag till övningar som presenteras intill artikeln ska ses som exempel på några grundläggande övningar för att dels öka eller bibehålla rörligheten i fingrar och tumme, och dels att träna upp handstrykan.

Hos personer med handartros är det vanligast med smärtor i tumbasen, och i någon eller några av fingerlederna. När brosket mellan lederna tunnas ut leder det till att man får ont i fingerlederna och så småningom stelnar till där. Vid artros i tumbasen leder det ofta till att man tappar greppförmågan och styrkan i handen.

Foto: Colourbox

I vardagslivet är det viktigt att man använder lederna på rätt sätt – att exempelvis ta saker med rätt grepp. Annars kan man på sikt förvärra besvären ännu mer.

– Vi ser att det är vanligt hos patienter med artros i tumbasen att muskeln som för tummen in mot handen blir förkortad på grund av obalans i leden, säger Åsa Bjärnung. Patienten har upplevt att smärtan lindras av att de håller in tummen mot handen. På sikt leder detta till felställning och att man inte kan sträcka ut tummen och greppa runt saker. Man kan också förlora i handstyrka. Dessutom kan andra leder översträckas, vilket ökar smärtan även där.

– Har man ont i lederna söker kroppen automatiskt hitta det läge som gör minst ont, berättar Malin Jönsson-Lundgren. På sikt leder det till att muskler drar ihop sig och att man belastar leden snett. Det gör att smärtan ökar ännu mer. Därför är en del av de övningar vi rekommenderar till för att töja ut muskler som dragit ihop sig.

Hur ofta behöver man träna för att det ska ha effekt?

– Det är individuellt hur mycket träning som behövs för att det ska ha effekt, men det viktigaste är att träningen verkligen blir av, säger Leif Dahlberg. Att göra övningarna några gånger varje dag kan räcka.

Det är inte heller bra att träna för mycket. Handen är känslig för överbelastning, särskilt om man redan har ont.

Efter att man har tränat kan smärtan öka något. Den värken ska gå tillbaka inom 24 timmar annars har du tagit i för mycket. Minska då antalet upprepningar av övningarna något.

– Att töja ut muskler som dragit ihop sig kan i början vara smärtsamt, men det är inte farligt så länge som man använder rätt grepp, säger Leif Dahlberg. (Se förslag på övningar härintill.)

En handledsortos. Ortos är en form av stödbandage med skena som kan användas för att till exempel förhindra att en led hamnar i fel läge. Foto: Eva Bartonek Roxå

– Träning av handen sker också hela tiden när vi utför våra vardagssysslor, säger Åsa Bjärnung. För att lindra smärtan vid aktiviteter som ger stor smärta kan man också ha nytta av en ortos eller ett bandage som provas ut hos en arbetsterapeut. De kan se lite olika ut och anpassas till de besvär man har. Ortosen ska endast användas i smärtlindrande syfte vid aktiviteter som ger stor smärta.

Hur kan man träna händerna vid handartros?

Träningsprogrammet som du hittar till höger (”Förslag på övningar för att träna handen vid handartros”) ger exempel på övningar för att träna handens rörlighet och styrka, men glöm inte att det är viktigt att ta råd av en arbetsterapeut eller sjukgymnast för att anpassa träningen till just dina besvär.

Text: Nina Hult

Foto & film (träningsprogram): Eva Bartonek Roxå 

Mer i samma ämne:

1. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada
2. Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros
3. Motionera bort din artros!

Patrik Önnerfjord med en masspektrometer till vänster. Den kan bland annat identifiera proteiner och beskriva om de är intakta, vilket ger viktig information för att kartlägga hur brosk bryts ner vid artros och ledgångsreumatism. Foto: Anna-Mi Wendel

När patienten söker vård för problem med till exempel lederna har sjukdomsprocessen redan pågått länge i kroppen och hunnit orsaka stor skada. De uppdykande besvären signalerar snarast slutstadiet (förlust av vävnad och därmed funktion) för en av våra folksjukdomar: artros. Trots att denna åkomma är mycket vanlig i befolkningen är mycket okänt i sjukdomsförloppet.

- När patienten söker vård för smärta i leder och har problem med rörligheten och liknande, så är det ofta sent i sjukdomsförloppet. Kan vi kartlägga hur processen ser ut från början skulle det vara en oerhörd framgång, säger Patrik Önnerfjord. I slutänden kan det betyda att sjukdomen aldrig bryter ut eller åtminstone avsevärt hämmas i sin framfart.

- Men vi är absolut inte där än. Först måste vi ta reda på vad som händer inne i brosket vid en ledsjukdom. Jag undersöker därför blod och ledvätska på jakt efter proteiner som skadats och läckt ut från ledbrosket, det är här sjukdomsförloppet avslöjar sig.

En del av effekterna som sjukdomsprocessen i brosket leder till är avancerade ledskador. Både vid artros och reumatoid artrit (ledgångsreumatism) föreligger en inflammation som medverkar till att brosket successivt bryts ner. Detta medför smärta och nersatt rörelseförmåga för patienten. Processen leder med tiden också till vävnadsförlust eftersom kroppen är dålig på att återskapa brosk som gått förlorat.

Brosk finns även i luftstrupen och i näsan

Brosk består huvudsakligen av protein och vatten, men även av broskceller. Vävnaden finns normalt i luftstrupen, revbenen, näsan, örat samt i alla våra leder där det täcker benytorna. Brosklik vävnad finns även i mellankotskivorna och i menisken. Broskets funktion är att ta upp och fördela belastning vilket för de olika broskvävnaderna sker på lite olika sätt. Vävnaderna skiljer sig  därför också åt i sina detaljstrukturer vad det gäller proteinmönstret.

-  Ett protein som  kollagen II, till exempel, finns bara i brosk där proteinet fördelar belastningen i brosket genom att bygga tredimensionella nätverk. I nätverket ser sedan ett annat protein, aggrekan, till att hålla brosket spänstigt. Det gör det genom att binda och hålla vatten på plats, något som är nödvändigt för att brosket ska motstå belastning.

Inflammation i en led kan sättas igång av flera orsaker: Bland de kända finns akut trauma med blödning, bakterieangrepp eller en autoimmun reaktion genom att antikroppar bildas mot kroppsegna proteiner. Det senare är fallet vid ledgångsreumatism. En gemensam nämnare är att inflammationen påverkar broskets celler så att en vävnadsnedbrytande process kan uppstå. Nerbrytningen sker efter en viss turordning där kollagenet är det sista protein som förstörs.

- Intressant nog så sker det inte alltid en fortsatt nerbrytning, säger Patrik Önnerfjord. Många inflammationer läker ut, men vad som skiljer utläkning från fortskridande skada är inte känt.

- Jag arbetar själv med att jämföra vävnader och sortera proteiner efter i vilka broskvävnader de påträffas samt att katalogisera när och hur de här proteinerna påverkas vid en inflammation: Vilka proteiner skadas först och sipprar ut ur brosket och vilka kommer därefter? Och hur bryts proteinerna sönder? Vad skiljer sig mellan processer som leder till leddestruktion och de som läker?

Antikroppar letar upp skadade broskproteiner

Till sin hjälp använder Patrik Önnerfjord särskilt framtagna antikroppar som letar upp skadade broskproteiner som frisatts från brosket ut i blod och ledvätska. Olika proteiner bryts ner på olika sätt vilket gör att skräddarsydda antikroppar kan skilja ut och binda fragment av dessa proteiner. På olika sätt kan därmed den aktiva processen avslöjas i sina minsta beståndsdelar.

- Genom att identifiera skadade proteiner, så kallade biomarkörer, kan vi påvisa processen i leden mycket tidigare än vad som sker i dag inom vården. Med denna nya möjlighet till diagnos och den ökade kunskapen om vad som händer i början av nerbrytningsprocesser kan också nya mål skapas för behandlingar av exempelvis artros.

- Vi har hittills gjort grundläggande undersökningar av vilka proteiner som överhuvudtaget förekommer i olika broskliknande vävnader, det här för att kunna härleda var de olika fragmenten kommer ifrån. Vi har studerat omkring 200 olika proteiner och upptäckt att olika vävnader har olika fördelning av proteinerna. Det är mycket intressant att därefter utröna vad dessa relativa skillnader har för betydelse rent funktionellt, säger Patrik Önnerfjord.

Tekniken som används spelar stor roll för forskningens resultat. Och det var bland annat tekniken som förde in Patrik Önnerfjord på själva forskningsämnet. När han 1999 var färdig doktor i kemi gällde det att hitta något intressant att tillämpa studierna på och det förde honom till avdelningen för reumatologi vid Lunds universitet. Idag är Patrik Önnerfjord docent i cell- och molekylärbiologi.

Vid identifiering, kvantifiering samt lokalisering av var proteinerna skadats används masspektrometriska undersökningar. Dessa har möjliggjort karaktärisering av flera hundra proteiner i mycket små vävnadsbitar.

- Dagens maskiner för masspektrometri går fortare, är känsligare och kan ge svar på betydligt fler frågor än när jag började. Nu kan vi även hitta exakt var klyvningen i ett visst protein skett. Den kunskapen behövs för att kunna tillverka antikroppar som endast känner igen fragment och inte intakt, helt, protein.

Utveckla hämmare för att stoppa sjukdomen

Ett problem med att forska i brosk är tillgången; det är till exempel inte tillåtet att ta broskprov från friska människor för forskning.

- Vid vissa försök som till exempel hur ett akut trauma (överbelastning) påverkar brosket tillgriper vi broskvävnad från slaktade kor. Denna vävnad kan under precist kontrollerade betingelser utsättas för mekanisk belastning i laboratoriet och den skada som blir följden kan då studeras med de tekniker vi förfogar över.

- Genom att tillföra ämnen i testvävnaden kan en inflammation sättas igång och kartläggas i brosket. Återkoppling av sådana funna resultat till människan är ett viktigt steg i processen.

En del av arbetet går även ut på att identifiera vad som kan orsaka en viss klyvning av proteinerna. Den kunskapen skulle på sikt kunna användas för att utveckla möjliga så kallade hämmare som kunde användas för att blockera eller minska sjukdomsförloppet:

- Kanske till och med kunna avbryta det, avslutar Patrik Önnerfjord.

Text och foto: ANNA-MI WENDEL

Nyhet från Lund University Musculoskeletal Science Institute, LUMSI, 1 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos
3. Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder

Foto: Dreamstime

Det är några fynd från det stora forskningsprojektet Phime*, som nyligen avslutats. Phime har varit Lunds universitets största EU-finansierade projekt, med 35 deltagande organisationer från hela världen och en budget på 120 miljoner kronor.

Ett annat fynd är att genetiken spelar en stor roll för de tungmetaller och andra miljögifter som studerats i Phime.

– Det finns stora skillnader i känslighet både mellan olika individer i samma befolkning och mellan olika befolkningar, säger professor emeritus i arbets- och miljömedicin Staffan Skerfving som lett projektet.

Arsenik i Anderna

Det tydligaste exempel handlar om arsenik i Anderna respektive Bangladesh. I Anderna har man i tusentals år haft naturligt höga halter av arsenik i dricksvattnet, medan Bangladesh för ett par årtionden sedan råkade ut för samma sak när man fick nya, djupborrade brunnar. Resultatet har blivit arsenikförgiftningar i Bangladesh, men inte i Anderna.

– Där har indianbefolkningen hunnit få en genuppsättning som skyddar bättre mot arsenik. Eftersom arsenik är giftigt för foster, så har de känsligaste troligen sållats bort redan på fosterstadiet och bara de med ”lämpligare” gener har överlevt, förklarar Staffan Skerfving.

Phimes fynd blir därigenom något att fundera på för dem som gör riskbedömningar av nya kemikalier. Frågan är om man ska ha olika gränsvärden i olika länder, eller ta fram ett internationellt gränsvärde anpassat till de känsligaste befolkningarna.

Kadmium ett stort problem

Ett annat ämne som utgör ett internationellt problem är kadmium. Fast Sverige gått över till fosfatgödselmedel med låga kadmiumhalter finns det fortfarande mycket kadmium i åkerjorden, vilket så småningom hamnar i spannmål och potatis. Halterna är höga nog för att orsaka sämre bentäthet hos kvinnor och därmed risk för benskörhet och frakturer.

– Vi får kadmium i marken genom nedfall från förorenad luft utifrån, och genom gödsel från kor och grisar som ätit mineraltillskott. Det är ett stort problem – och då kan man betänka att svenskarna ändå har en lägre exponering för kadmium än många andra delar av världen, säger Staffan Skerfving.

Bly påverkar intelligensen

Till skillnad från kadmium, så har halterna av bly i befolkningen i Sverige sjunkit kraftigt. När man på 1970-talet började mäta bly i barn i Landskrona och Trelleborg låg halterna hela sex gånger högre än nu. Det är den goda nyheten. Den dåliga nyheten är att höga blyhalter hos en sjuåring kan kopplas till sämre skolbetyg i 16-årsåldern och sämre resultat på värnpliktstest i 18-årsåldern.

– Det är ju mycket som påverkar intelligensen, så de här sambanden gäller på befolkningsnivå och inte nödvändigtvis för enskilda individer, säger Staffan Skerfving. Men han noterar också att de blyhalter som nu visat sig kunna påverka intelligensen förut setts som harmlösa.

– Därför kan vi inte säkert säga att dagens lägre nivåer är ofarliga. Det kan man avgöra först senare!

Vad gäller kvicksilver i fisk, så anser Staffan Skerfving däremot att vi inte behöver oroa oss så mycket. Fisken innehåller så mycket nyttigheter, framför allt fiskfettsyrorna med omega 3, att det mer än väl kompenserar för kvicksilverriskerna. Den som undviker fisk av rädsla för miljögifter gör sig därför en otjänst, menar han.

Text: INGELA BJÖRCK

Länk till Phime

Mer i samma ämne:

1. Tungmetaller i mat är en fortsatt fara för hälsan

Elin Ekström, doktorand vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö, har i en ny avhandling undersökt hur Wnt5a fungerar i samband med malignt melanom.

Wnt-proteinerna är viktiga för funktionen i olika celltyper och har stor betydelse för fosterutvecklingen hos människor och djur. Sedan de upptäcktes i slutet av 1970-talet har de varit föremål för forskarnas intresse. Wnt har en påverkande funktion i de flesta cancerformer, inte minst i samband med tjocktarmscancer. När det gäller malignt melanom spelar Wnt en viktig roll, men inte så stor att de på egen hand

orsakar cancern, berättar Elin Ekström.

Elin Ekström forskar kring hudcancer och disputerar nu på sin avhandling. Här vid spikningsceremonin. Foto: Privat

Hämmande protein nedreglerat

- Kopplingen till hudcancer gjordes i början på 2000-talet, men det är ett komplext och komplicerat samband som det behövs mer forskning kring. Det är också en av anledningarna till mitt intresse, säger Elin Ekström.

I avhandlingen har hon koncentrerat sig på proteinet Wnt5a och hur det fungerar som signalväg mellan olika celler. Resultaten visar på nya mekanismer för hur Wnt5a påverkar aggressiviteten och spridningen av malignt melanom.

Bland annat fann hon att Wnt5a har förmågan att skicka signaler som förändrar cellernas metabolism (ämnesomsättning) så att den gynnar tumörceller. Vidare fann hon att ett annat protein som har en hämmande effekt på tumörer, SFRP3, är nedreglerat i tumörerna och att Wnt5a därmed kan öka tumörspridningen genom att aktivera sin signalering okontrollerat.

Till New York för postdok-tjänst

Wnt5a visade sig också ha förmågan att frigöra två andra proteiner med signalförmåga som sedan tidigare är kopplade till dålig patientprognos för malignt melanom. Dessa finns färdigproducerade i cellerna, men utsöndras normalt inte.

- Wnt5a har en mångfacetterad funktion i samband med malignt melanom och att det behövs en ökad förståelse av dessa processer för att kunna utveckla nya behandlingar mot malignt melanom, sammanfattar Elin Ekström.

Efter disputationen väntar en postdoktor-tjänst i New York vid Memorial Sloan–Kettering Cancer Center. Elin Ekström kommer där att forska kring cellers rörelsemönster, cellmigration.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, Institutionen för laboratoriemedicin Malmö

Mer i samma ämne:

1. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom
2. Gen som ökar risk för njurcancer och melanom
3. Fler melanompatienter – men inte fler dödsfall

Dessa frågor behandlades när PIL (Patientforum Information och Lärande) och Hjärt-lungföreningen i Lundabygden arrangerade en föreläsningskväll om folksjukdomen KOL.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på Eftersändning av PIL-föredrag om sjukdomen KOL.
Från den 8 december 2011 18.30-20.00

Mer i samma ämne:

1. Botemedel mot lungsjukdomen KOL kan vara på väg
2. Förkylningar kan vara farliga för astmatiker
3. Arv från vikingar kan ge KOL

“How Mammals Sense Infection: From Endotoxin to the Toll-like Receptors” (föreläsningen är på engelska)

Länk till sändningen

Årets Nobelpris belönar tre forskare som har upptäckt grundläggande principer för hur vårt immunsystem aktiveras. Detta har revolutionerat immunologin.

Bruce Beutler och Jules Hoffmann upptäckte receptorer, mottagare på kroppens celler, som kan reagera på sådana mikroorganismer och aktivera det medfödda immunsvar som är den första försvarslinjen i immunsystemet. Ralph Steinman upptäckte immunsystemets dendritceller och deras unika förmåga att både aktivera och reglera de förvärvade immunsvar som utgör en andra försvarslinje och kan eliminera mikroorganismerna från kroppen.

De tre pristagarnas upptäckter har klargjort hur immunsystemets två försvarslinjer – medfödd och förvärvad immunitet – aktiveras. Därigenom har vi fått nya kunskaper om sjukdomars uppkomst, och nya möjligheter att utveckla metoder för att förebygga och behandla infektioner, cancer och inflammationssjukdomar.

Texten ovan är ett sammandrag av Nobelförsamlingens pressmeddelande och kan läsas i sin helhet på: 

”Pressmeddelande: Nobelpriset i Fysiologi eller Medicin år 2011″. Nobelprize.org. 14 Dec 2011

För personer med funktionsnedsättningar är det en verklighet att inte kunna ta sig till träning, att inte få plats och kunna förflytta sig mellan maskiner. Det är också en verklighet att bli bemött av personal som inte vet hur man ska anpassa träning eller som kanske inte ens tycker att man borde träna. Svårigheterna och de hinder som man möter gör att träningsnivån blir låg och hälsan försämras. Det är mer än tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. Störst är ohälsan bland personer med rörelsehinder.

Ett rörelsehinder är en funktionsnedsättning som gör att det är svårt att röra delar av kroppen. Det kanske behövs hjälpmedel för att kunna ta sig runt. En tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning, varav ungefär hälften med ett rörelsehinder. Andelen personer med funktionsnedsättning ökar dessutom när åldern stiger.

Hinder i miljön stoppar handikappade

Vi vet att fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna för att påverka hur vi mår; både idag och hur vi kommer att må som äldre. Detta oberoende av om vi har en funktionsnedsättning eller inte. Fysisk aktivitet är all rörelse som ökar förbrukningen av energi i musklerna. Ökad förbrukning får vi på flera sätt genom att träna men också genom att gå eller cykla, arbeta i trädgården eller i hemmet. Aktiviteten skiftar likväl som miljön som vi utövar den i. Med en funktionsnedsättning blir miljön viktigare.

Det kan finnas många olika skäl till att man inte börjar träna. Ibland kan det kännas svårt att träna för att man inte orkar eller inte hinner. Många upplever också att träning är för dyrt. Dessa kallas för personliga hinder. Om man har en rörelsenedsättning är hindren fler. Hinder som finns i miljön omkring oss. Svårt att ta sig till träning, små och trånga utrymmen, okunskap hos personal och andra som tränar där. Att ta sig till gymmet blir en lång uppförsbacke.

Forskning ska öka tillgänglighet

Genom vår forskning hoppas vi kunna öka kunskapen om vad som påverkar vår fysiska aktivitet. Vi kommer att intervjua personer med funktionsnedsättning kring fysisk aktivitet och de hinder och möjligheter som finns i relation till fysisk aktivitet. Förhoppningsvis kommer vi sedan att kunna besvara frågor som: Är de hinder som upplevs personliga eller finns de i miljön? Kan vi på något sätt påverka miljön så att den blir mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Om vi tar bort hinder i miljön kommer träningsfrekvensen att öka då? Vi behöver dessutom öka vår kunskap om de som är aktiva; vad är det som gör att de valt att träna och vilka aktiviteter väljer de?

Otillräcklig fysisk aktivitet är ett nationellt problem som kostar samhället 6 miljarder kronor per år. Av dem som inte rör sig tillräckligt finns en stor andel personer med rörelsehinder. Vi tror att det behövs ett bredare perspektiv på folkhälsoarbetet där personer med funktionsnedsättning behöver omfattas. Insatser behöver göras –  inte bara på individnivå utan även i miljön.

Text: CECILIA WINBERG

Foto: Colourbox

Mer i samma ämne:

1. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade
2. Är konditionen densamma 1960 som 2012?
3. Fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador?

Däremot kan fler patienter erbjudas en effektiv behandling. Det anser Mattias Wieloch, specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, med stöd i en avhandling som han inom kort lägger fram vid Lunds universitet. Han har där undersökt patientdata från drygt 18 000 personer med förmaksflimmer, som samtliga genomgått Waran-behandling i Sverige.

Nya läkemedel lanseras

Uppskattningsvis har mer än 180 000 personer i Sverige förmaksflimmer, vilket innebär en ökad risk för stroke. Personer som har ytterligare en riskfaktor för stroke (bl.a. ålder över 65, diabetes och högt blodtryck) bör enligt nationella och internationella riktlinjer få blodförtunnande behandling.

Hittills har Waran varit den dominerande behandlingsformen. Men nu lanseras nya läkemedel såväl i Sverige som i andra länder. Läkemedlen har en rad fördelar gentemot Waran. Bl.a. har de en fast dosering där levringsförmågan hos patientens blod inte behöver kontrolleras och de interagerar inte heller med andra läkemedel och kost. Det finns också förhoppningar om att läkemedlen ska minska risken för stroke och blödningar.

Duktiga på Waran

Mattias Wielochs forskningsresultat visar dock att svensk Waran-behandling är bäst i världen på att minska stroke och blödningar, och den naturliga frågan blir därför huruvida nya blodförtunnande läkemedel verkligen kommer att bli bättre än Waran i Sverige.

- Min slutsats är att vi är så duktiga på Waran-behandling i Sverige att risken för stroke redan är mycket liten, även i ett internationellt perspektiv. Bland annat beror det på att vi har ett väl utbyggt system med särskilda antikoagulations-mottagningar för patienterna. Det är därför knappast rimligt att minskningen kan bli särskilt stor i Sverige, säger Mattias Wieloch.

Försiktig övergång

Mattias Wieloch är positiv till de nya läkemedlen som nu godkänts och finns på marknaden, men anser att introduktion och övergång inte bör ske för snabbt. Det är inte säkert att läkemedlen är lämpliga för alla, och därför är det viktigt att behålla den höga kompetens och kunskap kring blodförtunnande läkemedel som Sverige byggt upp, menar han:

- Förhoppningsvis kan vi om ett par år vara världsbäst på alla former av blodförtunnande behandling och veta exakt vilka patienter som ska ha olika blodförtunnande läkemedel. Efter ungefär 1-2 års uppföljning kommer vi att ha ett tillförlitligt besked kring vilka patienter som bör ordineras de nya läkemedlen, och vilka som fortfarande bör ta Waran.

Njurbesvär

Det är bland annat vid njurbesvär som läkemedlen inte passar alla patienter, eftersom de utsöndras via njurarna. Njurbesvär är en vanlig åkomma och i Wielochs studie hade nästan en femtedel av patienterna en kliniskt relevant sänkning av njurfunktionen . Även om läkemedlen är testade anser Mattias Wieloch att det behövs ytterligare uppföljning och utvärdering av patienter, framför allt de med måttliga njurbesvär.

Text: BJÖRN MARTINSSON, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö

Illustration: Dreamstime

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Svensk upptäckt kan leda till ny strokemedicin
2. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA
3. Hossein Delavaran: Ny satsning mot stroke – vår tids folksjukdom!

Foto: Roger Lundholm

Patienter som behandlas med cellgift eller biologiska medel mot ledgångsreumatism och inflammatorisk ryggsjukdom svarar inte lika bra på vaccin mot pneumokocker som friska individer.

Det har forskare i Lund och Malmö konstaterat i en pågående studie med 560 patienter.

Färre vaccinerar sig

Studien visade också att patienter med reumatism inte vaccinerar sig i samma utsträckning som andra grupper i samhället. Endast 10 procent av dem som deltog i studien hade vid något tillfälle tidigare i livet vaccinerat sig mot pneumokocker, som bland annat kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och öroninflammation.

– Många tycks tro att vaccinet kan påverka deras sjukdom negativt eller att de inte alls skulle svara på det. Men så är det inte. Vissa patienter har heller inte fått information om att de behöver vaccineras, säger Meliha C Kapetanovic, forskare i reumatologiska sjukdomar vid Lunds universitet.

– Även om de här patienterna svarar sämre på vaccin mot pneumokocker jämfört med friska individer, är vinsten större med att vaccinera sig och förebygga sjukdomar som lunginflammation och hjärnhinneinflammation än att låta bli, menar Meliha C Kapetanovic.

Inte sett negativa effekter

– I studien ser vi dessutom att vaccinet inte gett några negativa effekter på de här patienternas sjukdom. De har med andra ord inte blivit sjukare av att ta vaccinet.

Forskarna såg framför allt att de patienter som får små doser av cellgift (methotrexate) eller behandlas med biologiska medel, så kallade TNF-hämmare, mot sin reumatiska sjukdom, svarade sämre på vaccinet jämfört med de patienter som inte behandlas med cellgift.

Vid en studie för fem år sedan fick forskarna liknande resultat.

Ny vaccination behövs tidigare än hos friska

– Vi använde den här gången ett vaccin som starkare stimulerar immunförvaret för att även patienter som tar cellgift eller biologiska medel om möjligt skulle svara bättre på det och därmed få ett bättre skydd.

– Men vi fick ungefär samma svar som i den tidigare studien, så det är tydligt att behandling med cellgift påverkar vaccinationssvaret och att skyddet mot infektioner inte varar lika länge som hos friska. Därför kan de här patienterna behöva vaccineras på nytt, tidigare än fem år efter första vaccinationen, säger Meliha C Kapetanovic.

– Alla som är fyllda 65 år och de yngre än 65 år som tillhör någon riskgrupp bör vaccinera sig, både mot pneumokocker och mot den årliga influensan.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Nyhet från Lunds universitet 9 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk

För de flesta kolikbarn har skrikandet klingat av när barnet når tre månaders ålder men medan koliken pågår är det en stor belastning för hela familjen. Föräldrarna är utmattade, frustrerade och lider med sina skrikande barn.

Foto: Colourbox

Även för personalen på barnavårdscentralerna är det stressande att möta familjerna med kolikbarn. De läkemedel som används är antingen verkningslösa eller behäftade med biverkningar och det är angeläget att finna en säker och effektiv behandling.

Fåtal studier gjorda

Under studien där man gav barnen akupunktur i punkten L14, uppvisades inga negativa effekter, utan istället förbättrades barnens kolikbesvär.

- Akupunktur används i flera länder mot spädbarnskolik, trots att det bara har funnits ett fåtal studier. Våra studier visar att redan efter en veckas behandling med akupunktur skriker barnen mindre och såväl barnens lidande som påfrestningar i familjelivet minskar.

- Dock behövs det fortsatt forskning för att undersöka effekten av olika akupunkturpunkters effekt vid kolik och vilka behandlingsintervall som är bäst, säger Kajsa Landgren.

Nyhet från Lunds universitet 8 december 2011

Rökning och övervikt bland föräldrar, amning och barnens antibiotikaanvändning är exempel på parametrar som ingått i undersökningen.

Slutsatserna visar på ett tydligt mönster där barnens hälsa påverkas av föräldrarnas vanor, beteenden och sociala förhållanden. I kombination med ärftliga riskfaktorer blir det ännu tydligare.

Brist på trygghet

Foto: Colourbox

- Barn med lågutbildade föräldrar utsätts i högre grad för olika riskfaktorer. Rökning under mammans graviditet och passiv rökning är exempel. Men det handlar också om socialt och emotionellt stöd, t.ex. tillgång till barnvakt och en trygg relation med föräldrarna, berättar Elisabeth Mangrio.

Forskningsresultaten baseras på en speciellt framtagen enkät som föräldrarna besvarat i samband med barnens åttamånaders- respektive fyraårskontroller vid Malmös barnavårdscentraler. Totalt ingår enkätsvar för ca 9 000 barn från hela Malmö under tidsperioden 2003-2008.

Resultaten har ett stort värde även utanför Malmö, menar Elisabeth Mangrio. Tidigare erfarenheter från liknande forskning visar att de samband man ser lokalt oftast återfinns även i en större befolkning. Däremot kan proportionerna variera.

Några exempel på slutsatser i avhandlingen:

• Antibiotikaanvändningen var högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Pojkarna använde dessutom mer antibiotika än flickorna.

• Passiv rökning höjde risken för allergier, framförallt om barnen hade ärftliga anlag för allergier. Då syntes en kraftigt ökad risk.

• Rökning under graviditeten visade på en ökad risk för fetma. Övervikt hos föräldrarna, passiv rökning och om barnen inte ammades ökade risken ytterligare för fetma.

• Konsumtionen av sjukhusvård var upp till 25 procent högre bland barn med lågutbildade föräldrar.

Lång amningstid och deltagande i föräldragrupp är exempel på hälsofrämjande faktorer som kan minska vårdbehovet och som visade sig vara mer vanligt förkommande bland högutbildade föräldrar.

Rökning under graviditeten vanligare

Foto: Colourbox

Elisabeth Mangrio är även verksam som barnsjuksköterska vid BVC Lindängen i Malmö.

Hon menar att flera av hälsoproblemen kan minskas genom förebyggande arbete, riktat till rätt grupper:

- Rökning under graviditeten var fem gånger vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Det förebyggande arbetet kan bli bättre än idag – det är viktigt att de blivande mammorna får tydlig och konkret information om riskerna för deras barn.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 6 december 2011

Patrik Medstrand kommer närmast från universitetets institution för experimentell medicinsk vetenskap i Lund där han varit forskargruppchef. 

Intresset för virus har funnits under hela forskarkarriären. Bland annat har han skrivit en avhandling om en särskild virustyp, humana endogena retrovirus, vid universitetets medicinska fakultet och därefter fortsatte han sin virusforskning som postdoktor i Vancouver. 

Patrik Medstrand

- Professuren är ett nytt steg i karriären. Förhoppningsvis bidrar det också till att jag och min grupp kan forska under mer stabila förhållanden framöver. I Malmö finns en bra virologisk kompetens och jag hoppas framför allt att ytterligare kunna stärka mitt samarbete med kliniskt aktiva forskare, säger Patrik Medstrand.

Förutom Patrik Medstrand själv, så ingår fyra personer och en biomedicinsk analytiker i forskargruppen som han på sikt vill ta med till Malmö. Forskningen har dock en del särskilda villkor och krav när det gäller lokalerna, som gör att en flytt direkt inte är möjlig. Men under tiden så planerar Patrik Medstrand att ändå finnas på plats i Malmö flera dagar i veckan.

Vidareutveckla dagens behandling

Tyngdpunkten i forskningen ligger på HIV. Dels att öka kunskapen om virusets snabba föränderlighet, dels att utnyttja virusets speciella egenskaper för effektiv smittspårning. 

- HIV är en av de största epidemierna i världen med en global smittspridning som är enorm. Jag vill bidra till nya diagnostiska metoder och förbättrade behandlingar för de grupper som är i störst behov, säger Patrik Medstrand och tillägger: 

- De bromsmediciner som HIV-patienter behandlas med idag infördes i mitten av 1990-talet och det är ingen som med säkerhet vet vilka långsiktiga effekter de har på patienten. En djupare forskning och vidareutveckling av behandlingsformer är nödvändig, bl.a. på grund av resistens. 

Den stora utmaningen ligger i HIV-virusets  egenskap att ständigt och i hög takt ändra karaktär. Patrik Medstrand och hans forskarkolleger undersöker olika varianter av viruset, för att på ett mer nyanserat vis förstå smittans spridning och karaktär. 

Olika varianter av viruset

De tittar också på kopplingen mellan viruset och människans genetiska förutsättningar, med målet att kunna förklara varför människor reagerar väldigt olika på HIV-smitta. Det finns t.ex. tecken på att vissa HIV-varianter triggar igång vårt immunsystem i högre utsträckning än andra. 

Viktiga samarbetspartner är bl.a. universitetet i Köpenhamn och belgiska Katholieke Universitet Leuwen samt Smittskyddsinstitutet och Karolinska institutet. Han har också varit delaktig i Sidas långvariga engagemang i Guinea-Bissau med fokus på HIV. 

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet 30 november 2011.

Mer i samma ämne:

1. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Cellprov, som också kallas finnålspunktion, ger bra material för att avgöra om det är cancer eller inte. Foto: Gunnel Pigou.

Charles Walther vill i sin forskning hitta bättre metoder för att ta cellprov för cancerdiagnostik. Här berättar han själv om sitt forskningsområde.

”Aaaj”, skriker kvinnan. Dock har nålen inte rört huden. Rädslan för smärtan är så stor att hon upplever den innan sticket är genomfört. Den själsliga plågan är stor och någonstans lurar det otänkbara. För en vecka sedan kände hon en knuta i bröstet. Hård och illavarslande. Hennes mormor hade gått bort i bröstcancer. Minnet av den avmagrade och pinade mormodern var grått och kändes påträngande.  

Doktorn på vårdcentralen hade känt på knutan i bröstet och konstaterat att hon skulle genomföra röntgenundersökning och ”punktion”. Hon reagerade på ordet men doktorn förklarade att punktionen var ett cellprov som avgjorde om det var något farligt eller inte. Ett cancerprov.  

Kallelsen till undersökningarna kom snabbt och röntgen och punktion skulle genomföras samtidigt. Röntgenundersökningen gick fort och sedan väntade punktionen. Många tankar hade gått igenom huvudet sista veckan. Knutan i bröstet var där. Kall och hård. Ont gjorde den inte.  

Sittande på britsen med bar överkropp sneglade hon över mot bordet med blanka metallinstrument på en grön duk. Det såg obehagligt ut.  Nu kom ångesten och en tanke fyllde henne. Jag har cancer!

Efter att doktorn presenterat sig kände han på knutan och hon fick lägga sig på britsen. 

 ”Nu tar jag provet”, sa han. Det stack till men sen kände hon ingen smärta. Han gjorde snabbt om proceduren två gånger med en halv minuts mellanrum. Cellerna bevarades på glas och i provrör. 

Det räckte till diagnos. Bröstcancer.

Detta scenario är en verklighet för många patienter. Provtagningsförfarandet gäller inte bara bröstcancer, utan många sorters tumörmisstänkta förändringar i kroppen. Diagnosen måste vara rätt och bygger i allt större utsträckning på flera olika metoder. 

Vår forskning syftar bland annat till att undersöka vilken typ av provtagningsmetod som ger mest information och är bäst lämpad för genetisk och molekylär diagnostik, och på så sätt är till mest hjälp för patienten.  

Skräddarsydd cancerbehandling

Utöver den grundläggande mikroskopiska undersökningen av cellprovet, används numera sofistikerade cellundersökningar som ger svar på vilka egenskaper som tumörcellerna har. Exempelvis används antikroppar för att se om cancercellerna är ”känsliga” för olika hormoner.

Östrogenpositiva bröstcancerceller från finnålspunktion. Bröstcancerceller som behöver hormonet östrogen för att växa har färgats bruna med hjälp av antikroppar. Denna information kan bidra till att hitta den bästa behandlingen för patienten. Foto: Charles Walther.

Cellmaterialet i kombination med nya genetiska metoder, till exempel DNA-matristekniker, åskådliggör olika skador i arvsmassan, exempelvis kromosomrubbningar. Den informationen kan sedan användas för att närmare studera tumörens uppkomstmekanism, typ och ursprung.

Resultatet av cellundersökningarna används därefter för att ”skräddarsy” behandlingen. 

Cellprov ger besked

Cellprov, som också kallas finnålspunktion, ger bra material för att avgöra om det är cancer eller inte men räcker inte alltid till för att ge den informationen som behövs för att avgöra behandlingen. Ingen bedövning ges eftersom det förstör cellerna och försvårar bedömningen.

Bröstcancerceller från en 35-årig kvinna. Provet taget med finnålspunktion. Foto: Charles Walther

Ibland behöver man gå vidare och ta en vävnadsbit med grov nål. Större nålinstrument, även kallade grovnålsbiopsier, kräver lokalbedövning men ger ofta bättre material för tilläggsundersökningarna. Större ingrepp med bedövning eller sövning där en bit av en tumörmisstänkt förändring skärs bort för diagnostik, ökar däremot risken för komplikationer. 

Kombination av olika metoder behövs

Det verkar således som att den mest informativa provtagningsmetoden gör lite ont. Våra resultat visar att enkla nålprov i kombination med nya molekylära metoder ger både säker diagnostik och behandlingsgrundande information. 

Cancerprovets smärtsamma sanning. Det gör ont. 

Text: CHARLES WALTHER 

Doktorand vid avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet

Insulinpump. Foto: Colourbox

Trots mer avancerade metoder än i rutinsjukvården går det inte att avgöra vilken sorts diabetes var femte ny patient har. I ANDIS-undersökningen (Alla Nya Diabetiker i Skåne) ska begreppen redas ut. 

ANDIS visar också att en diabetesform, LADA, som för 15 år sedan inte ens var beskriven är dubbelt så vanlig som typ 1 diabetes.
 
- Diabetes är mer komplext än vi har trott, det finns blandformer och gråzoner som vi måste lära oss mer om, säger Mozhgan Dorkhan, diabetesläkare och projektledare för ANDIS. 

Alla i Skåne som insjuknar i diabetes, från noll till hundra år, kan vara med i ANDIS. Ett deltagande innebär en utförligare intervju vid första besöket och att fler prover tas, bland andra analyseras kända riskgener och om det finns antikroppar i blodet som visar att det är en autoimmun form av diabetes. 

Individuell behandling

ANDIS kopplar ett grepp på hela diabetesspektrat i en hel befolkning. Detta har aldrig tidigare gjorts.

Syftet är att identifiera undergrupper och blandformer av diabetes och följa sjukdomsförloppet i respektive grupp. Först då kan den bästa behandlingen utvärderas på individnivå. 

Kartläggningen syftar också till att urskilja hur olika patientgrupper svarar på olika behandlingar och vilka som har störst risk att drabbas av komplikationer. 

- Målet är att resultaten från ANDIS ska gå från forskning till den vardagliga sjukvården, säger Mozhgan Dorkhan. 

Mer än dubbelt så vanlig

Ett ANDIS-fynd är att blandformen LADA, som liksom typ 1 är en autoimmun sjukdom men, som typ 2 debuterar senare i livet och har ett mildare förlopp, är mycket vanligare än typ 1 diabetes. Sju procent av patienterna i ANDIS har LADA, medan tre procent har typ 1 diabetes.

- Ändå vet vi inte vilken behandling som är bäst vid LADA. Ovissheten gör att vi kanske förlorar dyrbar tid för att förebygga komplikationer, kommenterar Mozhgan Dorkhan. 

Svårt ställa rätt diagnos

En annan lärdom är att det i vart femte fall inte går att avgöra vilken sorts diabetes patienten har, trots att provtagningarna i ANDIS är mer omfattande än vad som är rutin i sjukvården.

- Det är klart otillfredsställande att så många inte får en konkret diagnos och att vi inte vet hur vi bäst ska behandla. 

Ursprung till flera undersökningar

I forskarvärlden uppskattas ANDIS. En efterföljare har redan startat i Uppsala och fler planeras på andra håll i landet, bland andra i västra Götalandsregionen. Liknande upplägg pågår i Finland och Danmark och många enskilda forskare drar också fördel av uppgifter i ANDIS. 

Ett exempel är ANDISec, den första stora kartläggningen på mer än 20 år av ögonkomplikationer vid diabetes. 

Ett annat är ESTRID, den mest ambitiösa studien hittills av LADA där både miljöns och genetikens betydelse utreds. 

I ett tredje, MEDIM, undersöks förekomsten av diabetes bland irakiskfödda boende i Malmö. Preliminära siffror visar på en tickande ohälsobomb. Var femte i stadsdelen Rosengård har antingen typ 2 diabetes eller ett förstadium till sjukdomen. 

Ytterligare en handfull studier är på gång inom ramen för ANDIS. 

Skärpa diagnostiken

Samtliga sjukhus i Skåne, drygt hundratalet vårdcentraler och privata vårdgivare rekryterar till ANDIS som i nuläget har över 5000 deltagare.

- Med ANDIS har vi möjlighet att skärpa diabetesdiagnostiken och få en klarare bild av de olika diabetesformerna vilket är en förutsättning för mer individanpassad behandling, konstaterar Mozhgan Dorkhan. 

Text: TORD AJANKI 

Nyhet från diabetesportalen.se 5 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Foto: Dreamstime

Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder. Ca 30 000 personer om året drabbas. Vad händer med dem som får det i arbetsför ålder? Sociologen Maria Norstedt vid Lunds universitet har studerat hur livet efter stroken ter sig för människor som drabbas i relativt unga år.

Varje år drabbas ca 6000 personer i arbetsför ålder av stroke och mycket forskning tyder på att sjukdomen blir allt vanligare bland yngre. I sin studie har Maria Norstedt intervjuat strokedrabbade personer samt företrädare från arbetsförmedlingen, försäkringskassan och vården.

Intressant är, enligt henne, att samtligas berättelser kretsar kring anställningsbarhet. Det säger en hel del om vad som värderas högt i dagens samhälle, menar Maria Norstedt.

Svårt komma tillbaka till arbetslivet

Alla som hon har intervjuat tycker att arbetsmarknaden är alltför stelbent och rigid.

- De upplever att det inte finns plats för folk som inte kan prestera till 100 procent och helst lite till, säger hon.

Ingen av Maria Norstedts strokedrabbade intervjupersoner har heller lyckats komma tillbaka till sitt gamla arbete. Många tycker att de är för friska för att förtidspensioneras och för att räknas som oförmögna att arbeta.

Samtidigt anser de sig för gamla för att lära ett nytt arbete eller för att arbetsgivare ska våga satsa på dem. Samtliga intervjuade efterlyste en mer flexibel arbetsmarknad.

- En flexibel och mer tillåtande arbetsmarknad går stick i stäv med de ideologiska förändringar av det svenska välfärdssystemet som vi kan se idag, säger Maria Norstedt.

Återhämtning behöver ta tid

Tillståndet för strokedrabbade är inte statiskt. Hjärnan kan övas upp igen, om än långsamt. Därför förespråkade intervjupersonerna från vården att återgången till arbetslivet måste få ta tid.

Försäkringskassan har dock krav på sig att vara väldigt snabb med att bedöma en persons arbetsförmåga. Trots att alla som intervjuats i studien har arbetslivet som mål, gör handläggare och vårdpersonal alltså motsägande bedömningar, menar Maria Norstedt.

Stroke betecknas ofta som en dold sjukdom eftersom många av följderna inte syns på utsidan av kroppen. Det kan handla om svårigheter att hitta orden, koncentrationssvårigheter och extrem trötthet.

Rädsla för att få stroke igen

Just det faktum att sjukdomen kan vara dold försvårar återgången till arbetslivet; kollegan ser ju ut precis som vanligt! Men trots att dolda funktionshinder kan vara väl så svåra att leva med som synliga så beskriver de drabbade sig som lyckligt lottade i jämförelse med andra funktionshindrade med synliga handikapp.

Den synliga, yttre delen av kroppen är viktig, även i de professionella intervjupersonernas berättelser.

- Man kan se det som ett uttryck för hur kroppar som ser ut att vara friska antas vara arbetsföra och anställningsbara, säger Maria Norstedt. Studien visar hur samtliga intervjupersoner eftersträvar normalitet – både avseende kroppens funktioner och genom deltagande i arbetslivet.

En annan sak som präglar många strokedrabbades liv är vetskapen om att det kan hända igen. Rädslan för en ny stroke är stor och gör att många upplever att de får en annan syn på livet. 

Text: ULRIKA OREDSSON

Nyhet från Lunds universitet 1 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Träning återskapar funktion efter stroke
2. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
3. Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke

Foto: Dreamstime

Genom systematiska genomgångar av patienternas läkemedel kan vården spara miljoner och ge patienterna bättre hälsa. Modellen ökar också patientsäkerheten och sparar tid för läkare och sjuksköterskor. Det visar en ny hälsoekonomisk studie. 

En forskargrupp med företrädare för Region Skåne, Apoteket AB, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi har nyligen genomfört en hälsoekonomisk studie av läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar enligt LIMM-modellen (Lund Integrated Medicines Management).  

Studien visar att förutom att hälso- och sjukvården kan spara 3 800 kronor för varje patient som läggs in på sjukhus, medför modellen en säkrare vård och bättre hälsa för patienterna.  

– Den här modellen är utformad för att användas i det dagliga arbetet. Den kan halvera antalet läkemedelsfel vid utskrivning och den leder till färre läkemedelsrelaterade återbesök och färre inläggningar på sjukhus, säger Åsa Bondesson, apotekare på Läkemedelsenheten, Region Skåne.  

Läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne

Foto: Dreamstime

Risken att läkemedlen blir fel är som störst bland äldre som tar många mediciner.

LIMM-modellen säkerställer att patientens läkemedelslista är korrekt.

En klinisk apotekare samarbetar med läkare och sjuksköterskor för att förebygga och lösa läkemedelsrelaterade problem, hela vägen från inskrivning till utskrivning.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att införa läkemedelsgenomgångar för äldre i hela Region Skåne.  För Region Skåne kan det ge totala kostnadsbesparingar på 570 miljoner kronor om året om modellen införs fullt ut.

Nyhet från Region Skåne 2 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Färre läkemedelsfel för de äldre
2. För många läkemedel?
3. Behandling med biologiska läkemedel gav färre sjukdagar

Foto: Colourbox.

Likt Yin och Yang har de båda proteinerna motsatt effekt i blodkärlens väggar. AIF-1 stimulerar en oönskad nybildning av celler efter en kärlskada. IRT-1 har motsatt verkan.

Det är den senare som Maria Gomez, tillsammans med forskare på Lunds universitets Diabetescenter och Temple University i USA, vill använda för att hejda en farlig utveckling i blodkärlet. I djurförsök har de redan gjort det.

- Efter en kärlskada startar en nybildning av det innersta cellagret i blodkärlet. På sikt är den i regel till mer skada än nytta, säger Maria Gomez.

En vanlig orsak till kärlskador är den rensning av förträngda kärl som ofta görs när en patient har haft en hjärtinfarkt.

- I början öppnar det upp kärlet men efter en tid gör cellnybildningen att risken för nya hjärtinfarkter ökar igen.

Styra balansen

I djurförsök har forskargrupperna demonstrerat de båda proteinernas motsatta effekter. Halspulsådern på råttor skadades med en ballong, analogt med det ingrepp som utförs på hjärtinfarktpatienter.

Efter två veckor var cellnybildningen markant minskad i de kärl som hade mer protein IRT-1. Med AIF-1 var det tvärtom.

- Det som är intressant är att båda proteinerna görs av samma gen och att vi nu har hittat en mekanism som kan styra balansen mellan hur mycket av det ena eller det andra proteinet som bildas. Med hjälp av en ny drog kan vi då öka mängden av den ”goda” varianten IRT-1. Det är inte ett godkänt läkemedel men har testats nu på möss och verkar tolereras bra, säger Maria Gomez.

Farliga instabila plack

Forskarna har också analyserat drygt 150 bortopererade fettinlagringar (plack) från halspulsådern på patienter.

- Vi såg att de plack som är farliga, de som är instabila, lätt spricker, är mer inflammerade och oftare ger symtom, innehåller mer AIF-1. De med högre andel av proteinet IRT-1 är i stället beskedligare, konstaterar Lisa Berglund, medförfattare till den publicerade undersökningen.

Till vänster ett friskt blodkärl utan förträngningar, till höger ett blodkärl där plack börjat bildas. Foto: Dreamstime.

Diabetespatienter utvecklar mer plack och oftare av den farligare typen än icke-diabetiker. Risken för hjärtinfarkt är starkt ökad för diabetiker.

Cellnybildningen i blodkärlet leder också till att blodflödet förändras på ett negativt sätt. Det kan även vara så att AIF-1 är inblandad i själva bildandet av fettplack i kärlen.

Vanligaste dödsorsaken

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter har återkommande infarkter vilka behandlas med olika typer av upprensningar av förträngningar i hjärtats kranskärl.

- Skulle vi kunna minska risken för återinsjuknande i infarkter vore det ett riktigt betydelsefullt framsteg, säger Maria Gomez.

Text: TORD AJANKI

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen, 1 december 2011

Mer i samma ämne:

1. Dålig ekonomi och ensamboende ökar risken att dö
2. Mörka vintrar ökar risken för hjärtinfarkt
3. Kvaliteten – och inte storleken – är livsviktig

Foto: Dreamstime

Flera blodsjukdomar, som leukemi (blodcancer) eller vissa genetiska blodsjukdomar kan idag botas genom att man slår ut patientens egen sjuka benmärg och transplanterar med stamceller från en frisk person. Har man tur hittar man en lämplig donator bland patientens nära släktingar men om sådana saknas kan det bli problematiskt att hitta en matchande givare. Blodstamceller från navelsträngsblod kan vara ett alternativ – om de bara vore fler till antalet.

– Navelsträngsblod är en god stamcellskälla. Genom att spara och klassificera navelsträngsblod från nyfödda skulle man kunna öka utbudet av blodstamceller väsentligt och därmed öka möjligheterna att hitta lämpliga donatorer. Problemet är att mängden blodstamceller i navelsträngen är begränsad och räcker inte alltid till för att transplantera en vuxen person som är tyngre en 50-60 kg.

Det säger Stefan Karlsson, överläkare och professor vid Sektionen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet. Han leder EU-projektet Stemexpand vars yttersta syfte är att öka tillgången på mänskliga blodstamceller. (Läs mer om stamceller i faktarutan nedan.)

Kenichi Miharada och Stefan Karlsson.

Odla i provrör

– Vår forskning går ut på att förstå vad det är för faktorer som styr blodstamcellernas förökning och förmåga att omvandlas till alla möjliga blodceller.

Den stora utmaningen i dagsläget är att hitta en metod där man kan plocka ut blodstamceller från kroppen och föröka dem på laboratoriet utan att de förlorar sin förmåga att vara stamceller, sin ”stemness” som forskarna kallar det.

Behåller stamcellsegenskaper

Kenichi Miharada, forskare i Stefan Karlssons grupp, letar efter sådana reglerande faktorer. Efter en omfattande litteraturstudie valde han ut några lämpliga kandidater som han provade på laboratoriet och har nu fått ett första napp.

– Cripto är ett protein som har visat sig ha förmågan att få blodstamcellerna att behålla sin ”stemness”. Vi lyckades odla blodstamcellerna i hela två veckor på laboratoriet och därefter transplanterade vi bestrålade möss med dessa stamceller. Mössen behövde fungerande blodstamcellerna för att överleva – vilket de också gjorde, säger Kenichi Miharada.

En cocktail kan vara lösningen

Den stora utmaningen att få blodstamcellerna att föröka sig kvarstår fortfarande men att man nu har hittat en reglerande faktor som förmår dem att behålla sina stamcellsegenskaper är ett stort steg i rätt riktning.

– Jag kommer nu att fortsätta studera andra faktorer och prova olika blandningar. För kanske är det en s.k. cocktail, en blandning av olika reglerande faktorer som man ska tillsätta till blodstamcellerna för att de både ska föröka sig och samtidigt behålla sina stamcellsegenskaper.

Det är givetvis omöjligt för forskarna att säga när dessa resultat kan komma patienter till godo men Stefan Karlsson vågar sig ändå på en djärv gissning:

– Om fem år kanske vi vet ur vi ska göra för att föröka stamcellerna. Förmodligen räcker det med bara 3–5 gångers uppförökning för att det ska räcka till en vuxen patient.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel november 2011

Mer i samma ämne:

1. Blod från navelsträngar utforskas
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. David Bryder: Vad får stamceller att åldras?

Foto: Colourbox

Forskarna i Lund har studerat 19 patienter mellan 65-94 år, som alla drabbats av den svåraste formen av glaukom och fått antingen laser och en anti-VEGF injektion (antikroppar mot vaskulär endotelial tillväxtfaktor) i ögat eller enbart laserbehandling, och upptäckt negativa effekter av behandlingen.

– Det är bevisat att behandlingen hjälper, dels mot att nya kärl bildas och dels att redan nybildade kärl reduceras, men med hjälp av fullfältselektroretinografi har vi sett att behandling med anti-VEGF injektioner kan påverka fotoreceptorernas funktion negativt, säger Elisabeth Wittström, forskare vid avdelningen för oftalmologi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Försämrades ytterligare

De patienter som deltog i studien hade före behandlingen kraftigt nedsatt funktion i näthinnan och den blev inte bättre efter behandlingen.

– Näthinnans funktion försämrades ytterligare, både vid behandling med laser och med anti-VEGF injektioner, trots en betydande sänkning av trycket i ögat och att nybildandet av kärl i iris dämpats.

Kan ge nya behandlingsmetoder

I ett annat delarbete i avhandlingen konstateras med hjälp av multifokal och fullfältselektroretinografi att hela näthinnans funktion påverkas av högt tryck hos patienter med måttligt till avancerad grön starr, jämfört med en frisk kontrollgrupp. Trycksänkande operation (trabekulektomi) resulterade i en signifikant sänkning av ögontrycket, vilket förbättrade funktionen i näthinnans centrala delar. Detta kunde konstateras med hjälp av multifokal elektroretinografi.

– Det krävs fler funktionsstudier för att bekräfta våra resultat, men jag tror att vi framöver kan få nya behandlingsmetoder som inte bara är inriktade på att sänka trycket i ögat utan också på att förbättra fotoreceptorernas funktion, säger Elisabeth Wittström.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Mer i samma ämne:

1. Grön starr – stora skillnader i sjukdomsutveckling ändrar vårdrutiner
2. Optiker skulle kunna hitta grön starr i tid

Foto: Colourbox

Max Tenne är specialistläkare och ortoped med inriktning på ryggkirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. I en ny avhandling från Lunds universitet har han undersökt variationer inom PTH, och vilken betydelse det kan ha för uppkomsten av benskörhet.

PTH är ett hormon som kommer från bisköldkörtlarna och som vid kalkbrist ökar i koncentration och kan lösa ut kalicum från skelettet. Det finns olika genetiska varianter av PTH.

- Det är hittills inte så många som forskat kring PTH-genkomplexet, och ingen har gjort det i relation till just frakturer, berättar Max Tenne.

Även undersökt röntgenmetod

De olika genvarianterna av PTH har markörer som är sammansatta i olika kombinationer, så kallade haplotyper. Max Tenne har letat efter samband mellan olika vanligt förekommande haplotyper och bentäthet, frakturförekomst, skelettdimensioner eller andra förändringar på skelettet.

- Resultaten visar att variation inom PTH-genen sannolikt har betydelse för uppkomst av benskörhet, men varför har jag inte lyckats kartlägga. Den frågan kräver ytterligare forskning, säger Max Tenne.

I sitt avhandlingsarbete har han även undersökt den röntgenmetod som normalt används för att undersöka bentäthet, DXA (Dual Energy X-ray absorptiometry). Varje år genomgår tusentals svenskar en sådan undersökning.

Det har länge varit känt att förändringar i ländryggen leder till felaktiga mätresultat som kan tolkas i positiv riktning. Som konsekvens kan patienten få en felaktig diagnos med utebliven behandling, eller så kanske läkaren väljer att avbryta en påbörjad behandling i förtid.

Men ingen har tidigare närmare undersökt hur stor risken för felaktiga mätresultat är.

- Det finns en betydande risk för felaktiga tolkningar. Det är väldigt vanligt att man får någon typ av förändring på kotorna i ländryggen med stigande ålder. Bland de kvinnor som ingått i min studie hade 43 procent sådana förändringar vid 75 års ålder och tio år senare var det hela 80 procent.

Nya möjligheter med modern utrustning ska undersökas

Genom en tämligen enkel manuell granskning av DXA-bilden finns möjlighet att undvika feltolkning, menar Max Tenne som också betonar att just kotfrakturer är svåra att reparera. Tidig upptäckt tillsammans med förebyggande åtgärder är därför extra viktigt.

Max Tenne planerar nu att fördjupa sig i DXA-mätningens brister och möjligheter. Bland annat vill han undersöka hur den förbättrade bildinformation som de allra nyaste maskinerna ger kan tolkas och användas för att främja patienterna.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Mer i samma ämne:

1. Föreläsning om BENSKÖRHET
2. Kan kunskap om våra gener förutsäga framtida frakturer?
3. Ami Hommel: Nya höftfrakturlinjen sparar både lidande och pengar

Foto: Dreamstime

Globalt orsakar havandeskapsförgiftning många dödsfall. I länder med bra mödravård är dödsfall ovanliga men en allvarlig havandeskapsförgiftning kan leda till för tidig födsel med alla risker som det medför.

- Mycket forskning återstår, men projektet har stor potential, säger Stefan Hansson, professor och överläkare vid prenatalavdelningen på kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, till Dagens Medicin.

 Läs hela artikeln här.

 

Foto: Colourbox

I en nationsövergripande studie baserad på data från slutenvårdsregistret har forskare undersökt risken att drabbas av blodpropp i lungan för patienter med autoimmuna sjukdomar som t.ex. ledgångsreumatism, inflammatorisk tarmsjukdom eller typ 1 diabetes. Studien visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet angriper den egna kroppen, är tämligen vanliga sjukdomar. Sköldkörtelsjukdom, ungdomsdiabetes, ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom är några exempel. Autoimmuna sjukdomar är förenade med en ökad inflammation i vävnaderna vilket i vissa fall kopplats till en ökad blodproppsbenägenhet i blodådrorna.

- Den mest fruktade komplikationen av blodpropp är blodpropp i lungan, säger docent Bengt Zöller, som är huvudansvarig forskare för studien som genomförts vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö.

Störst risk första året

Studien omfattar 535 000 patienter som sjukhusvårdats för 33 olika autoimmuna sjukdomar. Risken för blodpropp i lungan jämfördes med individer som inte hade sjukhusvårdats för autoimmun sjukdom. Risken justerades för annan sjuklighet, ålder och socioekonomiska faktorer. Resultaten visade att 31 av 33 undersökta autoimmuna sjukdomar var förenade med en ökad risk för blodpropp i lungan.

- Risken var speciellt hög första året, cirka sex gånger högre överlag i alla grupperna med autoimmun sjukdom jämfört med kontrollgruppen. För vissa av sjukdomarna var risken ännu högre det första året, säger Bengt Zöller.

Förebyggande behandling

Bland dessa sjukdomar märks idiopatisk trombocytopen purpura (immunorsakad brist på blodplättar), systemisk lupus erytematosis (SLE), polymyosit (muskelinflammation), dermatomyosit (hud och muskelinflammation), polyarteritis nodosa (inflammation i mellanstora artärer) som alla hade en minst tiofaldig riskökning. Den relativt vanliga sjukdomen ledgångsreumatism var förenad med en ca sju gånger ökad risk för blodpropp i lungan. Typ 1 diabetes medförde en drygt sex gånger större risk för blodpropp i lungan första året efter sjukhusvård.

- Risken för blodpropp minskade med tiden och var fortfarande ökad med ca 50 procent efter 1–5 år, men en riskökning kvarstod upp till tio år efter första sjukhusvistelsen för många autoimmuna tillstånd, framhåller Bengt Zöller.

Forskningen tyder på att det är möjligt att patienter som sjukhusvårdas för autoimmun sjukdom behöver förebyggande behandling mot blodpropp på samma sätt som efter större kirurgi.

- Men det krävs ytterligare kontrollerade studier för att fastställa effekten av förebyggande behandling, säger Bengt Zöller

Ett pressmeddelande från Lunds universitet och Centrum för Primärvårdsforskning (CPF), som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne. 26 november 2011.

Mer i samma ämne:

1. Ökad risk för blodpropp om familjen är drabbad
2. Förenklad undersökning av misstänkt blodpropp
3. Var tionde svensk bär på stenåldersmutation

Foto: Colourbox

Paracetamol har använts som smärtstillande medel i hundra år. Ändå har farmakologerna aldrig kunnat förklara exakt varför ämnet fungerar så bra, och inte heller hur man skulle kunna bli kvitt dess nackdelar i form av risken för leverskador. Två lundaforskare har nu löst en del av problemen. 

Paracetamol är det verksamma ämnet i Alvedon, Panodil, Reliv och flera andra vanliga medel mot smärta. Den som använder medlet på rätt sätt löper inga risker, men den som överdoserar eller tar det ihop med alkohol kan skada levern.

Tonårsförgiftningar med paracetamol är enligt Läkemedelsverket ett mycket stort problem. Större överdoser i samband med självmordsförsök kan orsaka svåra leverskador och död, och en levertransplantation efter en paracetamolförgiftning kan ibland krävas för att rädda livet.

Svårt bli kvitt leverskadande effekt hos paracetamol

Medan andra läkemedel brukar utvecklas till nya produkter med bättre effekt och mindre biverkningar, så har detsamma inte skett med paracetamol.

– Många försök har gjorts, men inget har lyckats. När man förändrat molekylen för att bli av med dess leverskadande effekt, så har också den smärtstillande effekten försvunnit, konstaterar professor Edward Högestätt.

Smärtforskning med fokus på starka kryddor

Han och kollegan docent Peter Zygmunt från Sektionen för klinisk kemi och farmakologi har arbetat med smärtforskning med utgångspunkt från smakämnen som vitlök, chilipeppar och wasabisenap.

Dessa kryddor smakar helt olika, men kan alla ge obehagliga upplevelser: om man får för mycket bränner och svider de i munnen, och det kan uppstå rodnader och svullnader.

Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet.

Paracetamol aktiverar vitlöksreceptorn i ryggmärgen

Edward Högestätt och Peter Zygmunt har studerat en av paracetamols nedbrytningsprodukter i kroppen – just det ämne som anses stå för leverskadorna.

De har funnit att detta ämne aktiverar den så kallade vitlöksreceptorn i ryggmärgen. Denna receptor har förmågan att hejda signalerna i smärtnerverna, vilket ger en smärtstillande verkan.

– Det är alltså precis samma ämne som står för både leverskadorna och smärtstillningen. Det är förklaringen till att man inte kunnat separera dessa två effekter, säger Edward Högestätt.

Skräddarsy ofarlig molekyl som lindrar smärta

När forskarna nu förstått vilken receptor som aktiveras, så har de kunnat skräddarsy en ofarlig molekyl som verkar på just denna receptor. Det är en cannabinoid, alltså ett ämne från cannabisplantan.

– Men det här ämnet har inga som helst narkotiska egenskaper, understryker Peter Zygmunt. Han hoppas därför att denna substans, eller något annat ogiftigt ämne som påverkar vitlöksreceptorn, ska kunna utvecklas till ett ofarligt men ändå effektivt smärtstillande medel.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 24 november 2011

Illustration av nervceller. Bild: Dreamstime

Forskare vid laboratoriet för experimentell hjärnforskning vid Lunds universitet har upptäckt att parkinsonmedicinen L-DOPA kan förstärka hjärnans förmåga att självläka efter en stroke.

Behandlingsalternativen vid stroke är idag få. Som akut terapi existerar endast trombolys, en metod som går ut på att lösa upp blodproppen i hjärnan. Nackdelen med trombolysen är att den måste sättas in inom några timmar och få patienter hinner behandlas.

Öppnar upp möjligheter för bättre behandling av stroke

L-DOPA har tidigare rapporterats ge fördelaktiga effekter för neurologisk återhämtning i strokepatienter. Lundaforskarna har nu lyckats bevisa, i råttmodeller för stroke, att de råttor som behandlades med L-DOPA uppvisar en markant förbättrad motorik.  

I förlängningen innebär detta att det terapeutiska fönstret för strokepatienter kan utökas och en betydligt större del av de som drabbats av en stroke skulle kunna få en bättre vård. 

Hjälper nervbanorna för motorik att återskapas

Vissa nervbanor i hjärnan är särskilt viktiga för förmågan att kontrollera rörelser. L-DOPA frigör den hos parkinsonpatienter bristande signalsubstansen dopamin vilket återställer ”trafiken” i de för motoriken viktiga nervbanorna.

På samma sätt skulle L-DOPA kunna stimulera strokepatientens hjärna i den viktiga återhämtningsfasen. Om metoden visar sig effektiv innebär det att processen för att åter lära sig exempelvis att gå och att klä på sig skulle kunna gå betydligt snabbare.

En väg till nya läkemedel vid stroke

Fördelen med att använda ett godkänt och beprövat läkemedel är att det blir betydligt billigare och att vägen från laboratoriet till patienten blir väsentligt kortare.

- Användning av existerande läkemedel har den stora fördelen att kliniska tester kan minimeras och behandlingen kan fortare komma strokepatienter till godo. Vi hoppas även på att identifiera hittills okända dopamineffekter för att i framtiden utveckla mer specifika läkemedel för återhämtning vid stroke, säger Karsten Ruscher, studiens försteförfattare.

Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av stroke. Om ett godkänt och relativt billigt läkemedel kan förstärka effekterna av konventionella rehabiliteringsmetoder skulle det innebära ett stort steg framåt för behandlingen av strokepatienter.

Text: JENS PERSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet 22 november 2011

Mer i samma ämne:

1. Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke
2. Hossein Delavaran: Ny satsning mot stroke – vår tids folksjukdom!
3. Rätt djurmodell viktigt vid forskning om stroke

Foto: Colourbox

Det betyder att de ges läkemedel i onödan.  Att förlossningen drar ut på tiden är alltid väldigt jobbigt för en födande kvinna och problemet är störst hos förstföderskor. Men att ge värkstimulerande medel är förenat med risker.

Risk för syrebrist

- Ibland blir det väldigt täta värkar när man gett värkstimulerande vilket kan göra att barnet inte hinner återhämta sig mellan värkarna och därför löper risk att få syrebrist, berättar Anna-Karin Dykes, barnmorska och forskare.

Den största riskfaktorn för att få diagnosen värksvaghet är om kvinnan fått ryggbedövning. Det gäller att lägga den i rätt tid – inte för tidigt då det är risk att värkarbetet avstannar, men inte heller för sent. Anna-Karin Dykes sitter med i en nationell arbetsgrupp på initiativ av Sveriges kommuner och landsting, där man tagit fram nationella riktlinjer för läkemedel för värkstimulering. Genom detta hoppas man på en större noggrannhet när man ställer diagnosen värksvaghet.

Delaktiga i besluten

Mycket av de senaste årens forskning handlar om att utgå från föräldrarnas känslor och deras behov att vara delaktiga i vård och vårdplanering runt sin graviditet. Det kan handla om t ex fosterdiagnostik eller för tidigt födda barn. Ska man förlösa mamman för att barnet inte mår bra i magen eller ska man vänta några dagar för att fostret ska växa till sig och vad är bäst för barnet?

- Det är väldigt viktigt att föräldrarna är väl informerade och görs delaktiga i besluten. Vår forskning visar att föräldrar vill ha kvalificerad information fortast möjligt och följa utvecklingen. Föräldrar idag är mycket medvetna och blir det ett tidsglapp mellan att de får en indikation att något är fel till att de får den rätta informationen, går de ofta ut på nätet och försöker hitta sina egna svar vilket skapar onödigt mycket oro.

Tydlig och konkret information

När det gäller fosterdiagnostiken samarbetar forskarna med Skånes universitetssjukhus och vet att det finns mycket oro och ett starkt behov av tydlig och konkret information och en vårdplan när man har en misstanke om t ex en missbildning hos fostret. Det behövs rutinerad personal och en organisation som kan ta hand om avvikande fynd i princip omedelbart med information till föräldrarna.

- Att båda föräldrarna känner sig delaktiga är grundstommen för allt arbete och att vi ska kunna ge trygghet och rätt vård. Det är viktigt att vårdorganisationen byggs upp för att göra detta möjligt, avslutar Anna-Karin Dykes.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Mer i samma ämne:

1. Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse

Tänk dig ditt liv som en trasmatta där varje inslag är en aktivitet. Där finns huvudaktiviteter som dominerar i uppmärksamhet, dolda aktiviteter som vi gör utan att tänka och som utgör kittet i vardagen, samt oförutsedda aktiviteter som kan störa och stressa oss. Hur ser din matta ut? Vilka färger har den och hur långa sjok är inslagen?

Foto: Colourbox

- Det finns ju mattor som byter färg hela tiden där människor hackar sönder sin vardag så att allt blir gråmelerat, menar Lena-Karin Erlandsson, docent och arbetsterapeut på Institutionen för hälsa, vård och samhälle.

Stress i vardagens aktiviteter

Lena-Karin Erlandsson forskar om kvinnor och stress med fokus på hur vardagens aktiviteter påverkar hälsan. Just lönearbetande småbarnsmammor är ofta dubbelarbetande och har en hög påfrestning genom att växla mellan flera olika aktiviteter med hög komplexitet och många avbrott. Hennes forskning har visat att om avbrotten blir så många att man sällan har möjlighet att fullfölja det man gör innebär det en högre risk för ohälsa.  Det kan ta sig uttryck som t.ex. sömn- och minnessvårigheter, humörsvängningar, allmän trötthet och i vissa fall leda till t.ex. depression.

-  Det är viktigt att få redskap för att analysera sin egen vardag och lära sig att känna igen vad man mår bra av, säger Lena-Karin.

Lär sig ta kontroll

För att kunna förstå hur vardagen påverkar oss använder Lena-Karin en metod; ett gruppbehandlingsprogram som kallas Vardagsrevidering som hon har utvecklat. Genom olika tekniker får deltagarna lära sig att ta kontroll över de vardagliga aktiviteterna genom att till exempel sätta namn på det de gör. Att namnge aktiviteten är att skapa legitimitet för den och blir även en strategi att komma närmare på det man gör. Att tvinga sig själv att göra en hel aktivitet i ett sträck utan avbrott är också något som Lena-Karin ger i hemuppgift till de deltagare som genomgår programmet.

Självbelöning

Aktiviteten i sig kan brytas ner i tre olika dimensioner med olika värde. Självbelöning är en dimension – t.ex. att göra något som man tycker är roligt som att gå ut och träffa kompisar. Det kan även vara ett konkret värde i aktiviteten – som att när man städar så blir det rent. Den sista dimensionen är ett symboliskt värde som visar på tillhörighet och sammanhang. Dessa olika mått finns i alla aktiviteter i olika hög grad. När vi får stress i vardagen är det vanligt att man prioriterar bort självbelönande aktiviteter och istället endast gör det som man måste eller förväntas göra. Men för att kunna hantera av vardagens stress behöver vi ha ett visst mått av självbelönande aktiviteter.

- Förutom att analysera sin egen vardag för att identifiera hinder och stress, får man inte glömma att även se till sina resurser. Det är lätt att fokusera på det som är jobbigt och glömma det som ger en energi och livsglädje.

Passar även män

Vardagsrevidering är utprövat på kvinnor men Lena-Karin ser inget hinder i att använda metoden även på män.

- Vårt samhälle är annorlunda idag än för några årtionden sedan. Nu finns det få lönearbeten som är monokroma, utan i de flesta arbeten förväntas du ha väldigt många processer igång samtidigt. Jag har mött väldigt många män som känner igen sig i vardagsstressen och som tycker att det är viktiga saker som vi tar upp.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Mer i samma ämne:

1. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor
2. Björn Karlson: Arbete och stress
3. Koppling mellan stress och besvär av el och kemikalier

Foto: Colourbox

- Det var en rätt så missförstådd grupp med väldigt komplexa symptom och vid svårare fall stora funktionshinder i sina vardagsaktiviteter. Jag upptäckte att man hade för lite och för dålig kunskap ute i verksamheterna inom det här området, berättar Ragnhild.

Upptäcka skadan tidigt

Exponering för vibrationer från olika handhållna verktyg som borrmaskiner, slipmaskiner, motorsågar m.fl. är vanligt i arbetslivet och kan medföra en risk att utveckla en vibrationsskada. De drabbade kan vara allt från tandläkare, tandtekniker, hantverkare till skogsarbetare eller personer inom verkstadsindustrin. Vibrationer kan ge nerv- och kärlskador och ju längre exponering som man har varit utsatt för desto större risk för fler konsekvenser och symptom. Det är också viktigt att upptäcka symptomen tidigt innan det gått för långt – har man väl fått en vibrationsskada är det svårt att bli helt återställd eftersom det inte finns något effektivt botemedel.

Konsekvenser i vardagen

Ragnhild Cederlund började titta närmare på nedsättningar i patienternas handfunktion där hon undersökte känsel, finmotorik, greppstyrka, smärta och köldkänslighet. Vilka konsekvenser får detta sedan i vardagen ifråga om delaktighet i dagliga aktiviteter och upplevd livskvalitet?

-  En konsekvens kan vara att man på grund av köldkänslighet till exempel inte kan vara ute och leka med sina barn i snön på vintern, tvätta bilen eller till och med att bada i en sjö på sommaren. Eller att man inte längre klarar av att skriva för hand eller öppna förpackningar då man saknar finmotorik och greppstyrka i händerna, berättar Ragnhild.

Mentala processen viktig

I rehabiliteringssammanhang är det inte alltid den som har den största skadan som behöver mest stöd, utan avgörande är hur hög personens känsla för sammanhang är. Det vill säga har man en hög känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet har man troligen fler och bättre strategier för att klara sina dagliga aktiviteter än om man har en låg känsla för sammanhang. Man har alltså ett bättre utgångsläge för sin rehabilitering och tillräckligt många strategier för att tackla vardagen. Man talar om friskfaktorer där man i mötet med en patient inte bara pratar om problem utan också lyfter fram vilka resurser personen har för att möta problemen. 

- Den mentala processen är väldigt viktigt.  Dels måste man ju förändra sitt beteende genom problemlösning för att klara av en ny vardag, men man måste även förändra sina tankemönster, avslutar Ragnhild.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Foto: Colourbox

Eva Nordmark, docent på Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, är forskningsledare för en plattform för handikappvetenskap med inriktninghabilitering. Uppdraget är att tänka nytt och tillsammans genom att arbeta tvär- eller flervetenskapligt. Här kartlägger man hur det ser ut när det gäller fysisk aktivitet för barn och ungdomar mellan 7 och 17 år med funktionshinder.

Mänskliga rättigheter inte självklara

Barn med funktionsnedsättningar har samma behov som andra barn men har svårare att få sina behov tillgodosedda. Det råder brist på kunskap kring hur roliga fysiska aktiviteter ska organiseras och genomföras. För många barn med funktionsnedsättning är mänskliga rättigheter som att vara delaktig i skolidrotten, hitta en meningsfull sysselsättning och fysisk aktivitet inte någon självklarhet.

-  Fysisk aktivitet på recept finns t ex för hela befolkningen men inte för människor med funktionsnedsättningar. Det kräver stöd och en bra organisation – en fråga som forskningsplattformen bland annat driver, berättar Eva Nordmark.

Fritidsaktiviteter – vad behövs?

Men vad behöver personer med funktionsnedsättning och deras familjer? Vad tycker de själva att man ska forska om? Eva talar om att man vill att personer med funktionsnedsättning själva är med och formulerar forskningsfrågor. Man har påbörjat kartläggningen av vad barn i Skåne med cerebral pares (CP) har för aktiviteter på fritiden och hur det skiljer sig åt beroende på var man bor. Man hoppas att resultaten sedan ska kunna generaliseras till andra målgrupper som t ex barn med ADHD eller barn med intellektuella funktionsnedsättningar.

Till grund för detta forskningsarbete ligger det preventionsprogram, CPUP (uppföljningsprogram för barn och ungdomar med cerebral pares), som Eva Nordmark arbetat med sedan 1994. Där har man undersökt och systematiskt följt barn med cerebral pares inom olika discipliner som ortopedi, handkirurgi, neuropediatri, arbetsterapi och sjukgymnastik. Intentionen med programmet är att motverka muskel- och ledstelhet som i sin tur leder till felställningar i ben och leder och försvårar fysisk aktivitet. Antalet barn med svåra felställningar har minskat med 70 procent sedan programmet infördes.

Målet en bättre vardag

- Genom detta arbete har framförallt höftoperationerna minskat från 40 till 15 procent. 2005 blev CPUP ett nationellt kvalitetsregister – vilket innebär att var man än bor i Sverige har man rätt till samma behandling. Nu är preventionsprogrammet spritt i Norge, Island, Danmark och Australien (Sydney), förklarar Eva.

Utmaningen och möjligheten med forskningsplattformen är det tvärvetenskapliga samarbetet som går utöver institutioner och organisationer. Man vill samla personer runt forskningsmetoder och skapa idéseminarier där man identifierar behoven.

- Det är viktigt att redan i planeringsfasen fundera över hur forskningsresultaten ska användas – de ska ju förändra vardagen för de här personerna!

Text: ÅSA HANSDOTTER

Mer i samma ämne:

1. Gunnar Hägglund: Banbrytande behandling av CP-skadade ger ny kunskap

Gullan Berg och Sven Melander vid inspelningen av filmen "Den viktiga maten". Foto: Lasse Strandberg

Äta bör man annars dör man. Den gamla drastiska devisen står sig alltjämt. Det handlar om äldres matvanor – nu också på film! Många äldre drabbas idag av undernäring när aptiten och intresset för att laga mat minskar.

– Vi vet sedan länge att immunförsvaret hos underviktiga sviktar och därmed löper de en större risk att dö, säger professor Sölve Elmståhl vid Skånes universitetssjukhus.

Många äldre undernärda

Ålder och vissa kroniska sjukdomar ökar dramatiskt risken för undernäring. Mer än var fjärde kroniskt sjuk lider av undernäring och bland äldre kroniskt sjuka är närmre hälften undernärda. Detta ökar risken för bland annat tryckskador, fall och infektioner och ger ett onödigt lidande.

Kunskapen om matens och näringens betydelse ökar successivt inom vård och omsorg, men det är ett område som behöver ytterligare uppmärksamhet.

Särskilda kostråd för äldre

I en serie filmade inslag presenterar bland andra professor Sölve Elmståhl, kockarna Stefan Holmström och Tareq Taylor samt journalisten Jesper Aspegren fakta i trevlig underhållning, där även komikern Sven Melander gör några finurliga nedslag tillsammans med Gullan Berg, 82.

Skånes universitetssjukhus och Malmö stad vill i en gemensam satsning lyfta fram matens viktiga betydelse för äldre som riskerar undernäring. Kostråd vid sjukdom och viktnedgång avviker ofta från andra kostråd för friska eller överviktiga.

Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus 14 november 2011

Mer i samma ämne:

1. Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt
2. Var sjätte äldre som läggs in är undernärd
3. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa

Illustration: Colourbox

Det är sedan tidigare känt att diabetes ökar risken för vissa cancerformer. Varför det är så är oklart. Nu har forskare på Lunds universitets Diabetescenter kartlagt en molekylär länk som förklarar sambandet mellan de båda folksjukdomarna.

Insjuknandet i typ 2 diabetes är en långdragen process. Ett tidigt tecken på att den har börjat är höga halter insulin i blodet. Så länge de insulinproducerande betacellerna förmår kompensera för de ökade kraven, till exempel vid övervikt, är blodsockret normalt.

Först när kapaciteten för insulinutsöndring understiger behovet blir typ 2 diabetes ett faktum. Den senare fasen går i regel snabbt då de stressade betacellerna arbetar sig till döds.

Den mest kända riskgenen

Ola Hansson och Yuedan Zhou. Foto: Tord Ajanki

- Vi har arbetat med den mest kända riskgenen för typ 2 diabetes, en variant i TCF-genen och studerat vad den gör i betacellen, säger Yuedan Zhou, doktorand på Lunds universitets Diabetescenter och huvudförfattare till den nu publicerade studien.

Riskvarianten i TCF är vanlig, 25 procent i befolkningen bär den, 31 procent av diabetikerna har den, enligt siffror från befolkningsundersökningen Malmö Förebyggande Medicin.

Skydda mot höga stressnivåer

En lika väl etablerad riskgen i cancerforskningen är p53. Genen har kallats för ”arvsmassans beskyddare” eftersom den förhindrar den okontrollerade celldelning som sker vid cancer. p53 har satts i samband med cancer i exempelvis tjocktarm och lever.

- TCF-genens funktion i betacellen är bland annat att skydda cellen mot höga, stressande blodsockernivåer. Fallerar den funktionen dör betacellerna vilket leder till diabetes, säger Ola Hansson, forskare och ansvarig författare för undersökningen.

De båda genernas uppgift är motsatta varandra. TCF att skydda mot celldöd, p53 att förhindra alltför snabb celldelning.

Försämrat skydd mot cancer

- Det är här kopplingen mellan diabetes och cancer uppstår. När blodsockret är högt aktiveras TCF-genen och då hämmas också p53-genens aktivitet. Det vill säga höga blodsocker leder till ett försämrat skydd mot cancer.

Foto: Colourbox

Forskargruppen började arbetet med TCF-genen för två år sedan för att få ett grepp om dess roll för insulinproduktionen. Det upptäckta sambandet med p53 och cancer var mest en tillfällighet.

- Eller god intuition, säger de.

Skydda mot celldöd

Kartläggningen av TCF-genen fortsätter, nu i samarbete med European Bioinformatics Institute i Cambridge.
Cancerforskare arbetar med att söka påverka p53 så att den tumörskyddande funktionen återställs.

- På liknande sätt skulle en förstärkning av TCF skyddande effekt mot betacellsdöd vid höga socker fungera som ett läkemedel vid typ 2 diabetes, eller som en behandling redan innan sjukdomen är ett faktum, säger Ola Hansson. 

Text: TORD AJANKI

Nyhet från Lunds universitet 14 november 2011.

Foto: Dreamstime

Relationen mellan terapeut och klient är den enskilt viktigaste beståndsdelen för framgångsrik psykoterapi. Den är också tyngdpunkten i transaktionsanalys, en humanistiskt orienterad terapimetod som psykologen Roland Johnsson vid Lunds universitet har skrivit en avhandling om.

Humanistisk psykoterapi är liksom kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykodynamiskt orienterad terapi (PDT), ett paraplybegrepp. Den specifika form av humanistisk terapi som Roland Johnsson har studerat heter transaktionsanalys (TA).

TA-terapin utövas i liten skala i Sverige men metoden har stor spridning i världen och är vanlig i länder som exempelvis Tyskland, Storbritannien och Italien.

- Det mest utmärkande för metoden är en pedagogisk användbar teori och en metod som sätter relationen mellan terapeut och klient i centrum, säger Roland Johnsson som själv har arbetat som TA-terapeut i 35 år. Man fokuserar också mycket på helheten och på individens eget ansvar och på att hjälpa patienten med att hitta sina starka sidor.

Idag är det inte möjligt att få en legitimation i humanistiska terapier i Sverige. Den som vill bli terapeut måste välja mellan kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi. Den humanistiska terapin ligger någonstans mitt emellan dess två inriktningar, fast lite närmare den psykodynamiska.

- KBT betonar det rationella hos människan och terapeuten försöker förändra människors vanor, tankar och beteenden. Humanistiska terapier fokuserar mer på det känslomässiga, säger Roland Johnsson.

Med hjälp av oberoende observatörer har Roland Johnsson studerat sin egen terapimetod – TA-metoden. Och resultatet?
• Att diagnosmetoden som används inom TA-terapin fungerar tillfredsställande.
• Att TA-terapins mest utmärkande drag är dess intresse för att terapeuten skapar en ömsesidig samverkan med klienten, ett s.k. kontrakt, och att den känslomässiga delen av den relationen är viktigast.

Text: ULRIKA OREDSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet 9 november 2011

Foto: Dreamstime

Mellan 8000 och 10000 barn i Malmöområdet ska ingå i en stor undersökning som går ut på att fånga upp barn med autism vid en tidig ålder.

Undersökningen görs i samband med den ordinarie 30-månaderskontrollen på barnavårdscentralerna.

– Vi har tidigare haft ont om kunskaper om värdet av att behandla små barn med autism. Därför har det inte varit viktigt att ställa diagnosen tidigt, och de flesta barn har fått sin diagnos först vid drygt fem års ålder, förklarar psykologen Nils Haglund som också är doktorand i barn- och ungdomspsykiatri.

Tidig behandling kan ha god effekt

Nu däremot finns det studier som visar att en tidig, intensiv behandling av autism kan ge god effekt. Då blir det också viktigt med en tidig diagnos. 

Nils Haglund forskar om barn med autism.

– Om vi upptäcker fall av misstänkt autism när barnen är 2,5 år, och ytterligare undersökningar bekräftar att det verkligen är fråga om autism, så kan behandlingsprogrammet sättas igång redan innan barnen är tre år. Det handlar framför allt om att öva upp deras kommunikation och hindra dem från att bli alltför slutna i sig själva, säger Nils Haglund.

Utbildar föräldrar och personal

Behandlingsprogrammet omfattar omkring 15 timmar i veckan på förskolan och omkring 10 timmar i hemmet. Nils Haglund och hans medarbetare utbildar både föräldrarna och den berörda personalen i de metoder som ska användas, och har också regelbundna träffar med föräldrar och dagispersonal. 

När screeningen är slutförd hoppas forskarna kunna jämföra barn som börjat behandlas vid 3-4 års ålder, barn som börjat behandlas vid 5-6 års ålder och barn som inte fått någon extra behandling alls. En sådan jämförelse kan visa om behandlingen gett det resultat man hoppas på.

Screening på BVC

Screeningen utförs av särskilt utbildade BVC-sköterskor vid barnavårdscentralerna i Malmö och sydvästra sjukvårdsdistriktet (Trelleborg, Svedala och Vellinge). Man har hittills tittat på 6-700 barn och hittat fem-sex fall av misstänkt autism. 

Förekomsten av autism varierar mellan olika grupper. I Sverige är autism t.ex. sju gånger vanligare bland barn till mammor födda i Somalia och övriga Afrika söder om Sahara, än bland barn till svenska mammor. Enligt somalierna själva är sjukdomen däremot inte så vanlig i Somalia, vilket fått somliga att kalla autism för ”den svenska sjukan”.

Enligt en teori är det D-vitaminbrist som är orsaken. Även för infödda svenskar kan det vara svårt att via solen ta in tillräckligt med D-vitamin, och ännu svårare är det för människor med mörk hud och heltäckande kläder. 

– Men vi vet ännu inte säkert om den teorin stämmer. Genetiska faktorer spelar troligen en större roll, menar Nils Haglund. 

Han hoppas att screeningen ska kunna fånga upp inte bara tydliga fall av autism utan också mildare former av ”autismspektrumstörningar” som idag ofta blir sent upptäckta. 

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 9 november 2011

Mer i samma ämne:

1. Tidig övning kan förhindra störningar vid autism
2. Bengt Sivberg: Samspel mellan människor

Hanne Tønnesen

Den 17 november sker invigningen av Clinical Health Promotion Centre, ett svenskt-danskt samarbete som har för avsikt att stärka den kliniska forskningen, utvecklingen och undervisningen av områdena: alkohol/narkotika, tobak, näring, fysisk aktivitet och samsjuklighet.

Clinical Health Promotion Centre är en sammanslagning mellan forskargrupper vid Klinisk alkoholforskning vid Lunds Universitet och WHO Collaborating Centre for Evidence-Based Health Promotion in Hospitals and Health Services på Bispebjerg Hospital vid Köpenhamns Universitet.

- Jag har länge önskat att etablera ett excellent forskningscenter och detta är ett första steg på vägen, säger Hanne Tønnesen som är professor och forskargruppsledare vid Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet.

- Mellan Sverige och Danmark finns det många likheter samtidigt som vi också kompletterar varandra. Genom sammanslagningen får vi en mycket starkare utgångspunkt genom större forskningsprojekt, snabbare resultat och bättre implementering av forskning och utveckling.

Clinical Health Promotion Centre blir en del av ett redan etablerat stort nordiskt samarbete och ett internationellt nätverk med över 850 sjukhus och vård från alla kontinenter. Målsättningen är att arbeta mot en bättre hälsovinst för patienter genom hälsofrämjande vård med fokus på alkohol, droger, tobak och livskvalitet.

Forskningen bedrivs i nära samverkan med Beroendecentrum Malmö och övrig kommunal, lokal och regional hälso- och sjukvård.

Nyhet från Lunds universitet 11 november 2011

Mer i samma ämne:

1. Bättre hälsa ger styrka att bli kvitt missbruk
2. Hanne Tönnesen: Klinisk forskning med stor hälsovinst
3. Psykiska problem hos unga förvärras av alkohol

Vigs Ängar äldreboende mellan Ystad och Simrishamn. Foto: Nina Hult

Den totala budgeten för den kommunala äldreomsorgen i Sverige är nästan 95 miljarder kronor. Men trots att äldreomsorgen är en så stor och resurskrävande verksamhet för samhället har forskningen inom området alltför sällan kommit till praktisk omsättning.

Nu har en grupp forskare från Lunds universitet, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan i hög konkurrens fått anslag från innovationsmyndigheten VINNOVA, för att utveckla projektet Det kunskapsbaserade äldreboendet.

Forskningen kring äldre och deras livsvillkor har utvecklats starkt under de senaste 20 åren i Sverige, men en stor del av det praktiska vård- och omsorgsarbetet sker fortfarande utan vetenskaplig grund.

Vårdhund på boende för äldre. Foto: Dreamstime

Målet för projektet Det kunskapsbaserade äldreboendet är att utveckla ett äldreboende som verkligen bygger på forskningsbaserad kunskap. Eftersom livet på ett äldreboende har många aspekter tar forskarna ett helhetsgrepp och inkluderar inte bara forskning kring t ex äldres måltider, boendemiljön, teknisk utrustning utan också utbildning av vård- och omsorgspersonal.

– Det som gör projektet så speciellt är sammanflätningen mellan tvärvetenskaplig forskning och äldreomsorgens praktiska vardag. Projektet handlar om hur vi kan skapa arenor där forskning och praktik kan mötas, säger projektledaren Tove Harnett.

Innovationsverksamhet inom detta område kräver att forskare från olika vetenskapliga discipliner samverkar, vilket hittills är ovanligt bland forskare som studerar äldres livsvillkor.

Ribbingska äldreboende Lund. Foto: Nina Hult

– Mixen av kompetens hos oss som medverkar i projektet är unik, berättar Tove Harnett. Våra forskningsinriktningar spänner från medicin och omvårdnad till socialt arbete och arkitektur.

– Aktiv medverkan från äldre personer med stora behov av vård och omsorg och deras närstående är en viktig utgångspunkt för vårt nya projekt. Det är så vi kan säkerställa att den utveckling vi vill driva verkligen tillgodoser angelägna utvecklingsbehov inom äldrevården, säger professor Susanne Iwarsson som är en av de seniora forskare som är engagerad i projektet och tillika forskare och ordförande i forskningscentrumet CASE.

Ett av målen för projektet är att underlätta samarbete mellan universitet, kommuner, näringsliv och brukarorganisationer. Därför deltar bland annat Stockholms Stad, Ängelholms kommun, Parkinsonförbundet och det kommunalägda fastighetsbolaget Micasa Fastigheter i Stockholm i projektet.

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 9 november 2011.

Temat var populärt och aulan på Skånes universitetssjukhus i Lund var fylld till bredden. Arrangemanget filmades och här kan du se och lyssna till föredragen i efterhand.

Videoinspelningar från Sandblomdagen 2011:

Björn Jonson inleder dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

_______________________________________

Närmare livet – En läkares lärdom från de döende 

Carl-Magnus Edenbrandt, Överläkare, Palliativ vård, Malmö

_______________________________________

Stöd vid bråd död

 Lil Träskman Bendz, Professor och överläkare i Psykiatri, Lund

_______________________________________

Filosofiska och kulturella perspektiv på döden

Ann Heberlein, Forskare, Teologi och Religionsvetenskap, Lunds universitet

_______________________________________

”Döden finns överallt men vi pratar aldrig om den”

Cecilia Benoni, Universitetslektor, Överläkare, Malmö 

_______________________________________

Avslut och Allvar

Axel Carlberg, Doktor i etik, Lunds universitet 

_______________________________________

Björn Jonson avslutar dagen

Björn Jonson, professor i klinisk fysiologi

Foto: Dreamstime

Forskaren Martin Johansson tilldelades nyligen ett miljonanslag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. Pengarna ger möjlighet att växla upp forskningen med inriktning på njurar och stamceller.

- Pengarna skapar möjlighet att göra fler laboratoriestudier, och det blir också utrymme att nyanställa en biomedicinsk analytiker ifall jag skulle vilja, berättar Martin Johansson.

Martin Johansson forskar inom patologi med inriktning på njurar. Han har tidigare lyckats kartlägga vad som av allt att döma är en ny celltyp, och dessutom troligen en stamcell, i människans njure. Det finns tecken på att cellen kan ha betydelse för utveckling av cancer och olika inflammatoriska sjukdomar som kan drabba njuren. Detta vill han utveckla ytterligare och det är också därför han beviljats Wallenbergstiftelsens anslag.

Martin Johansson. Foto: Björn Martinsson

- Vi kommer att fortsätta att studera den nyupptäckta cellen. Celltypens placering och funktion tyder på att den kan ha en viktig roll vid olika njursjukdomar. Problem med njurarna är vanligt, och det finns förutom cancer en koppling till vanligt förekommande sjukdomar som diabetes och högt blodtryck.

Martin Johansson är docent och bedriver sin forskning vid Lunds universitets institution för laboratoriemedicin i Malmö. Han är specialistutbildad läkare inom patologi och arbetar även kliniskt vid Region Skånes laboratorieverksamhet, Labmedicin Skåne.

Genom ett väl utvecklat samarbete med urologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus kan forskningen ske på färska vävnader från bortplockade njurar. I sin forskning samarbetar han även bl.a. med professor Håkan Axelson som är verksam vid samma institution samt universitetets diabetescenter, Lund University Diabetes Center (LUDC).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Lunds universitet 3 november 2011

Mer i samma ämne:

1. Hinder för stamcellsterapi undanröjda
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. Ultraljud förbättrar stamcells-transplantationer

Retinitis Pigmentosa. Foto: Jayaram H Downes, Wikimedia Commons

Att vara både döv och blind är svårt nog. Att inte förstå eller bli förstådd gör saken mycket värre. Men nu visar forskning i Lund att det går att ställa tidig diagnos under betryggande former.  

– Det gör det möjligt för individen och hennes anhöriga att lättare hantera funktionsnedsättningen, säger ögonläkaren Eva Malm som i oktober disputerar på näthinnedegeneration och hörselnedsättning.

10-30 procent av alla som drabbas av ärftlig synnedsättning, retinitis pigmentosa, har även en hörselnedsättning. Men olika syndrom ger skilda symtom.

Om näthinneförändringen först drabbar ögats stavar försämras mörkerseendet med risk för mörkerrädsla. Om degenerationen tvärtom först slår ut ögats tappar måste man kunna ta hänsyn till att barnet blir extremt ljuskänsligt.

Även för små eller förståndshandikappade barn 

I sin studie av 58 barn utan synnedsättning visar Eva Malm att synundersökning med fullfälts-ERG ger helt tillförlitliga resultat även i narkos, vilken är nödvändig då små eller förståndshandikappade barn ska utredas. Enbart genetiska undersökningar ger inte någon säker prognos för i vilken takt synnedsättningen fortskrider.

– I en familj med tre syskon i 50-årsåldern hade två av dem en svår synnedsättning medan det tredje hade full synskärpa, berättar Eva Malm.
Den ärftliga risken måste kompletteras med bästa möjliga diagnostik.

– Vi fångar inte alla. Men dessa barn med sina dubbla handikapp behöver all hjälp de kan få, säger Eva Malm.  

 Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 6/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Mer i samma ämne:

1. Försök med genterapi vid ärftliga ögonsjukdomar

Den nya hybridsalen vid Skånes universitetssjukhus i Lund är  en av norra Europas mest moderna, ergonomiska, bakteriefria och mångfacetterade operationssalar. Hybridsalen är en kombination av ett högteknologiskt röntgenlaboratorium och en operationssal anpassad för en rad olika ingrepp.

Här har den tvådimensionella bildtekniken dessutom ersatts av en tredimensionell som ger större vägledning för operatören. Salen lämpar sig lika väl för öppen kirurgi som slutna kirurgiska ingrepp med kateterteknik via blodkärl eller mag-tarmkanalen. Det avancerade ventilationssystemet skapar en i det närmaste partikelfri och undertempererad klimatzon i operationsområdet.

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 4 november 2011

Läs mer

Foto: Colourbox

En inflammation i balansnerven gör dig ordentligt sjösjuk. Du kräks och vill inte gå ur sängen. Ju sämre du mår desto fortare kompenserar det friska örat obalansen. Nu går det ännu snabbare med kortison.

– Förr gjorde vi inget mer än att vi avvaktade till dess inflammationen klingat av. Med den nya metoden har vi däremot sänkt medelvårdtiden på sjukhus från tre dygn till 1,8, säger överläkare Mikael Karlberg på balanslaboratoriet på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Genom att injicera kortison i patienter med virus på balansnerven har Måns Magnusson och Mikael Karlberg sänkt vårdtiden med mer än en tredjedel.

Herpesvirus kan ge svår yrsel i enstaka fall

Alla människor bär på herpesvirus, även i balansnerven i den trånga bentunnel som går från innerörat in mot hjärnstammen. Det är sannolikt detta virus som i enstaka fall utvecklar en inflammation, vilket i sin tur ger svår yrsel.

Genom att injicera kortison i patienter med virus på balansnerven har Måns Magnusson och Mikael Karlberg sänkt vårdtiden med mer än en tredjedel. Foto: Roger Lundholm

– Med hjälp av magnetkamera kan man se inflammationen. En tredjedel av dem som drabbas blir helt återställda medan en tredjedel fortfarande har känningar. Men den sista tredjedelen får bestående men, berättar Mikael Karlberg.

Snabbt dämpa inflammationen

Ju snabbare man kan åtgärda inflammationen, desto större är chansen till bot utan fortsatta besvär. Vid inflammationen sväller nämligen balansnerven upp och kan skadas i sitt trånga utrymme.

– Vi vill helst få ner inflammationen inom 24 timmar, säger Mikael Karlberg, som för några år sedan tog del av nya metoder att bota halvsides ansiktsförlamning, pares.

Genom att injicera kortison upphörde inflammationen snabbare. I en studie på 35 patienter på Skånes universitetssjukhus i Lund visade sig detta fungera även på patienter med vestibularisneurit, inflammation i balansnerven.

– I den grupp som fick injektionerna har vi dessutom haft färre återbesök med klagomål. Kanske är det så att vi med kortisonets hjälp kan gör två tredjedelar helt friska, säger han.
 
Text: PER LÄNGBY

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 6/2011 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Mer i samma ämne:

1. Yrsel och balansrubbningar

PET-bild av en hjärna hos en patient med Alzheimers sjukdom till vänster och en frisk hjärna till höger. Bild: Wikimedia Commons

Forskningsresultaten leder istället till en motsatt hypotes som visar att det i själva verket är hjärncellernas oförmåga att utsöndra beta-amyloid som är kärnan i sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom.

Professor Gunnar Gouras, seniorforskare för studien, hoppas att de överraskande upptäckterna kan bidra till att styra forskningsfältet i en ny riktning.

Har fått det om bakfoten

- De många forskare och läkemedelsföretag som utför screening för substanser som avser att minska utsöndrandet av beta-amlyloid har fått det om bakfoten. Problemet är snarare det motsatta, att det inte utsöndras. För att finna roten till sjukdomen måste vi nu istället fokusera på denna kritiska intracellulära ansamling av beta-amyloid.

Studien, som publiceras i oktobernumret av Journal of Neuroscience, visar på en ökning av oönskad intracellulär beta-amyloid, något som inträffar tidigt i de undersökta sjukdomsmodellerna. Ansamlingen av beta-amyloid inuti hjärncellen kopplas här till förlusten av normal funktion att utsöndra beta-amyloid. I motsats till den dominerande amyloidhypotesen, där aggregerad extracellulär beta-amyloid utpekas som boven i dramat, visar studien att det är den minskade utsöndringen av beta-amyloid som inleder sjukdomsförloppet. Skadan på hjärncellerna, orsakad av ansamlingen av giftig beta-amyloid inne i cellen, tros alltså vara ett försteg till bildandet av plack, den ledande biomarkören för Alzheimers sjukdom.

Alternativ förklaring för uppkomsten av plack

- Vi visar att ansamlingen av giftig intracellulär beta-amyloid är ett av de tidigaste skeendena i Alzheimers sjukdom, något som uppstår innan bildandet av plack. Våra experiment visar tydligt på en minskad utsöndring av beta-amyloid. Detta beror förmodligen på att cellens ämnesomsättning och utsöndringsvägar störs på något sätt, vilket leder till att beta-amyloid ackumuleras inne i cellen i stället för att utsöndras naturligt, säger Davide Tampellini, försteförfattare av studien.

Teorin om tidig ackumulering av beta-amyloid inuti hjärncellen leder också till en alternativ förklaring för uppkomsten av plack. När oönskat beta-amyloid börjar staplas inne i cellen lagras det också i synapserna. När de inte längre kan stå emot ökande mängder av den giftiga peptiden går membranet sönder och avfallet släpps ut i utrymmet mellan cellerna. Bildandet av nya plack inleds sedan när andra amyloider börjar klibba samman med det giftiga peptidavfallet.

Text: JENS PERSSON

Ett pressmedelande från Lunds universitet 28 oktober 2011

Mer i samma ämne:

1. Ny roll för enzymer vid Parkinsons och Alzheimers
2. Riskmarkörer för Alzheimers hittar patienter i riskzon
3. Bromsmedicin mot Alzheimers även för sämre patienter

Anders Carlsson. Foto: Kristina Lindgärde

Av de 7.000 svenska kvinnor som årligen drabbas av bröstcancer riskerar drygt 2.000 att drabbas av återfall, alltså metastaser. Idag vet man på förhand inte vilka dessa patienter är, men ett nytt test kan snart ge en tydlig fingervisning. Nyligen publicerades de vetenskapliga rönen i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift, PNAS.

– Denna typ av information är mycket eftersökt, eftersom den låter läkaren blicka in i framtiden, säger Anders Carlsson, doktor i immunteknologi vid LTH, och artikelns huvudförfattare.

Bättre diagnos gör det lättare att tidigt sätta in rätt behandling. Och även att undvika vissa behandlingar, för den delen: för att ta det säkra före det osäkra får många kvinnor idag kraftig medicinering med svåra biverkningar som följd – helt i onödan. Upp till sju av tio kvinnor som får strålning har ingen nytta av behandlingen. Och cellgifter har endast effekt på en av tio kvinnor. Sådana behandlingar är dessutom rejält kostsamma för samhället. Och plågsamma för kvinnorna.

Räcker med blodprov

– Ingen har tidigare lyckats utveckla ett sådant enkelt, men ändå omfattande test som detta. Det finns andra metoder, men de fungerar inte på alla patienter och kräver dessutom tumörvävnad. Vår teknik fungerar med ett enkelt blodprov, säger Anders Carlsson.

Eftersom testet är smidigt att använda skulle det kunna förenkla efterkontrollerna.

– Först efter tio år kan man vara någorlunda säker på att en tumör inte har spridit sig till andra delar av kroppen, säger han.

Forskningen bygger på det arbete som Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi, initierade för drygt tio år sedan, och som idag leds av doktor Christer Wingren vid samma avdelning. Långt utvecklade, besläktade tillämpningar baserade på samma teknologi finns på gång inom pankreascancer och den reumatiska sjukdomen SLE.

Kombination av flera biomarkörer

I PNAS-artikeln visar Anders Carlsson och hans kollegor att forskningen gick att upprepa i nytt, oberoende patientmaterial – det vill säga att den fungerar i praktiken. Forskarlaget har följt 64 kvinnor och studerat deras halter av 21 utvalda proteiner, eller biomarkörer, och jämfört nivåerna vid operationstillfället med en tidpunkt på tre till sex månader senare.

Förändringen av proteinernas kombinationsmönster har visat sig särskilt avgörande för ett tillförlitligt resultat. I slutändan får man en siffra som avslöjar om patienterna tillhör en låg- eller högriskgrupp. Metoden innebär ett nytt sätt att använda biomarkörer för att påvisa sjukdom. Vanligtvis inriktar sig forskare annars på att mäta en enda biomarkör och jämför halten av den med en tänkt normalnivå. Exempelvis tar man förekomst av en viss mängd PSA-molekyler som intäkt på att en patient håller på att utveckla prostatacancer.

– Vi menar att det behövs kombinationer av flera markörer och, som vi gjort här, låta patienten vara sin egen kontroll. Det blir både säkrare och enklare då. Någon normalnivå finns inte alltid, säger Anders Carlsson.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Mer i samma ämne:

1. Ny cancermedicin hjälper vid återfall
2. Tema cancer: Snabbare vårdkedja vid bröstcancer
3. Kristina Lång: Brösttomosyntes – nytt vapen mot bröstcancer

Foto: Dreamstime

Att få ett svårt sjukt barn vänder upp och ner på familjens tillvaro och många föräldrar hamnar i chock. All uppmärksamhet, både från sjukvården och från föräldrarna, riktas mot det nyfödda sjuka barnet men ofta finns det också äldre syskon i en familj. Vad händer med dem?

- Hela familjen utsätts för stora påfrestningar och vi vet att många av dessa familjer inte klarar av belastningen, vilket får konsekvenser för såväl det drabbade barnet som för eventuella syskon, och för föräldrarna själva. En kollega till mig formulerade det tillspetsat som att ”sjuka barn har inga syskon”, säger Elia Psouni, utvecklingspsykolog och forskare.

Mår psykiskt dåligt

Bland alla barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt idag är syskon från familjer där det finns sjuka barn överrepresenterade.

- Idag finns inga exakta siffror på hur många de faktiskt är men många praktiserande läkare vittnar om detta, säger Lars B. Dahlin, överläkare och professor i handkirurgi.

Mer kunskap behövs

Barn som har sjuka syskon är en speciellt utsatt grupp som det har forskats ganska lite om. De allra flesta av de relativt få publikationer som finns globalt bygger på små patientunderlag och metoder som är svåra att upprepa.

Elia Psouni och Lars B. Dahlin har därför påbörjat en omfattande studie med särskild fokus på syskons psykiska hälsa och psykosociala utveckling. Man kommer att studera familjer som hamnat i kris på grund av allvarlig sjukdom hos ett barn. Bland dessa familjer finns både de som klarar sig mycket bra och de som upplever mycket stora påfrestningar.

”Bra”-faktorer också viktiga

- Det är viktigt att förstå vilka faktorer som bidrar till att vissa familjer mår bra trots allt. Dels för att kunna använda kunskapen på de familjer som mår dåligt, men också för att lära sig känna igen och hitta markörer för de familjer som klarar sig utan stöd. På så sätt kan man lägga resurserna där de behövs, säger Lars B. Dahlin.

300 familjer

Totalt studeras 300 familjer fördelade på sex olika grupper med 50 familjer i varje grupp. De första två grupperna omfattar familjer med nyfödda barn som antingen drabbats av en hjärnblödning eller syrebrist eller plexusskada* vid förlossningen. Grupp tre och fyra består av familjer med barn som har fått diagnosen cerebral pares (CP**) eller har en bestående plexusskada, där det samtidigt finns ett (eller flera) syskon som är mellan 7 och 18 år. I ett nästa steg studeras även familjer där barnen fötts friska men senare drabbats av kronisk sjukdom, i den här studien diabetes eller reumatisk sjukdom. Studierna görs framför allt tillsammans med barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

- I de två sista grupperna vill vi studera familjer som börjar i en normal familjesituation som bryts då barnet insjuknar. Vi vill veta om det är en fördel att ha haft ett fungerande familjeliv innan insjuknandet och vilken roll det i så fall spelar för den fortsatta utvecklingen av familjesituationen, säger Elia Psouni.

Rätt kunskap för att hjälpa

Syftet med studien är att få fram kunskap om hur man ska kunna hjälpa dessa familjer att ta sig igenom krisen. Specifikt vill man studera följande:

• Har vården ett bra sätt att förmedla information om barnets tillstånd, och vilka egenskaper hos föräldrarna är avgörande för hur denna information tas upp?
• Vad händer med föräldrarna och hur kan man på bästa sätt stödja dem i deras hantering av krisen?
• Hur upplever syskonen familjesituationen? Vilka egenskaper, i relationen med föräldrarna och det drabbade barnet, är avgörande för deras välbefinnande och vidare utveckling?

- Det är viktigt att betrakta familjen som en helhet och studera hur relationerna familjemedlemmarna emellan påverkas i en krissituation för att förstå vad det är som gör att syskon inte mår bra, avslutar Elia Psouni.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Mer i samma ämne:

1. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
2. Erna Törnqvist: Sagor istället för narkos i magnetkameran
3. Diabetesvård i hemlik miljö på prov i Lund

Se föreläsningarna i efterhand på webben!

Länk till programmet

Se postrar från Forskningens dag 2011

Mer i samma ämne:

1. Forskningens dag om depression och mani
2. Posterpresentation från Forskningens dag 2010
3. Forskningens dag om depression och mani

Dirk Wuttge framför den vinnande postern vid Forskningens dag 2011. Foto: Eva Bartonek Roxå

En priskommitté har valt ut tre postrar vid Forskningens dag 2011. Första pris gick till poster nr 5: ”Systemisk skleros – varför blir man andfådd?” Motiveringen till priset var: ”Postern leder läsaren framåt på ett pedagogiskt sätt genom texten med hjälp av frågor, den är överskådlig och försedd med intressanta och lättbegripliga bilder.”

Lyssna på när forskaren Dirk Wuttge berättar mer om postern och sina tankar om priset:

Intervju med pristagaren för bästa poster vid Forskningens dag 2011 (mp3)

Vinnarpostern om systemisk skleros vid Forskningens dag 2011. Klicka på bilden så öppnas postern som pdf i ett nytt fönster.

Läs mer om systemisk skleros

Läs mer om forskningen om systemisk skleros vid Lunds universitet i senaste numret av Aktuellt om vetenskap & hälsa:

Systemisk skleros – en knepig sjukdom

Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Läs också mer på forskargruppens hemsida

Andrapristagare blev poster nr 2: Kan förkylningsvirus ge astma och KOL?

 Lena Uller och hennes medarbetare fick andra pris med motiveringen:

”Postern innehåller en föredömligt kort och populärvetenskapligt skriven text samt har en slagkraftig och tilltalande illustration.”

Tredjepristagare blev poster nr 9: Lungtransplantation – ett nytt organ i en ny miljö

Annika Andersson Sjöland och hennes medarbetare fick tredje pris med motiveringen:

”Denna poster får tredje pris eftersom man lagt sig vinn om att göra sitt inte helt lättillgängliga ämne begripligt genom teckningar av  olika typer av celler tillsammans med en kort och tydligt uppställd text.”

Posterutställning vid Forskningens dag 2011:

Sara Rolandsson och Annika Andersson Sjöland odlar celler från lungtransplanterade patienter. Foto: Roger Lundholm

Vid en lungtransplantation sätts lungan in i en helt ny miljö. Det gör i många fall att strukturerna som bygger upp lungan förändras och blir tätare. Elasticiteten ändras, och med åren får man allt svårare att andas. Varför detta händer vet forskarna inte ännu.

– Vi gör uppföljningar på lungorna efter en lungtransplantation för att studera förändringar i lungornas celler, berättar Annika Andersson-Sjöland som forskar vid Avdelningen för lungbiologi, Lunds universitet.

Det är viktigt att tidigt hitta de personer som i framtiden kan få problem med att lungan inte riktigt anpassar sig till sin nya plats.

Vid mer än hälften av alla lungtransplantationer får man en avstötningsreaktion. Det handlar ofta om att lungan blir stelare och fungerar sämre genom att de små luftvägarna täpps igen av bindväv.

Tätare lunga efter transplantation

Lungan har normalt sett stor elasticitet, vilket behövs för att den ska kunna utvidgas och dras samman när vi andas.

– Vi har sett att redan ett halvår efter transplantationen börjar trådstrukturen som håller ihop lungan förändras och bli tätare, säger Annika Andersson-Sjöland. Men det kan ta år innan patienten märker av den försämrade lungfunktionen.

Det finns olika slags celler i lungan som hjälper till att bygga upp dess stödjande strukturer, bland annat fibroblaster och deras förstadium fibrocyterna som har sitt ursprung i benmärgen.

– Vi vill hitta tidiga tecken på avstötning. Vi vet redan idag att i lungor som blir tätare av bindväv finns det fler fibrocyter i vävnaden, men det bygger på komplicerade analyser som inte kan användas rutinmässigt i vården. I ett av våra projekt försöker vi därför utveckla ett enkelt sätt att mäta mängden fibrocyter i blodet, för att identifiera de patienter som senare får avstötningsreaktioner.

Stamceller som reparerar skador

Man kan också se att det finns stamcellsliknande celler i en transplanterad lunga som förtätats.

– Vi tror att det finns speciella stamceller i lungorna som kan reparera skador, säger Sara Rolandsson som är doktorand vid avdelningen. Stamcellerna skulle kunna ha en skyddande inverkan mot avstötningsreaktioner.

Text: NINA HULT

Mer i samma ämne:

1. Ny maskin möjliggör att fler kan få nya lungor
2. Stig Steen: Innovationer inom hjärt-lungforskningen

Systemisk skleros är svårast av de reumatiska sjukdomarna. Men dess yttringar skiljer sig mycket mellan olika patienter, säger Roger Hesselstrand (t.v.) och Dirk Wuttge (t.h.). Foto: Roger Lundholm

Den reumatiska sjukdomen systemisk skleros är knepig på många sätt. Den börjar smygande, med diffusa symtom som en icke-specialist kan ha svårt att identifiera. Den kan också utveckla sig mycket olika hos olika patienter.

– Vissa patienter får aldrig mer än de första symtomen – vita fingrar vid kyla, svullnad och senare hård och förtjockad hud i bland annat händerna. Om sjukdomen stannar där blir problemen ganska lindriga, säger reumatologerna Roger Hesselstrand och Dirk Wuttge vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Drabbar olika

Ungefär en fjärdedel av patienterna har den mer riskabla ”diffusa” formen av sjukdomen. Hos dem drabbas även huden ovanför armbågar och knän av fibros, dvs den ökade produktion av bindväv som gör huden stel och tjock. Även inre organ brukar då också angripas av fibros, vilket ger skador på lungor och njurar.

Hälften av alla patienter med den diffusa formen av systemisk skleros klarar sig mindre än tio år. Även en del av den första gruppen patienter, de som har mer begränsade hudförändringar, dör inom tio år – då inte av fibros utan av förträngda blodkärl som ger ett för högt blodtryck i lungorna.

Många klarar sig bra

– Totalt sett är det ändå en majoritet av patienterna som klarar sig bra. Vi har patienter som vi träffat i många år när de kommit in för sina regelbundna kontroller, understryker Roger Hesselstrand.

Jämfört med andra reumatiska sjukdomar är dock systemisk skleros en allvarlig sjukdom.

Illustration: Sun Nilsson

– Det är den reumatiska sjukdom som har störst dödlighet. Och det är lungförändringarna, i form av antingen lungfibros eller förhöjt blodtryck i lungorna, som patienterna dör av, förklarar Dirk Wuttge.

Bromsande behandling – bot saknas

Systemisk skleros har för närvarande ingen bot utan bara lindrande och bromsande behandlingar. Högt blodtryck i lungan kan behandlas med kärlvidgande mediciner, och fibros i lungorna kan i viss mån bromsas med cytostatika. Men då dessa medel också har biverkningar skulle man vilja använda dem bara då de verkligen behövs.

– Eftersom sjukdomen är så varierande har läkarna ett stort behov av markörer som kan visa vilka patienter som kan klara sig utan medicinering och vilka som bör medicineras så fort som möjligt, säger Kristina Rydell-Törmänen.

Söker markörer…

Kristina Rydell Törmänen. Foto: Lunds universitet

Kristina Rydell-Törmänen är universitetsforskare i reumatologi och lungbiologi och arbetar med modellförsök där hon studerar de allra första förändringarna i lungorna. Förhoppningen är att detta ska ge idéer om både nya markörer och nya sätt att behandla sjukdomen.

– Förr trodde man att en det var en långvarig inflammation i blodkärlen som ledde till ärrvävnaden, fibrosen. Därför provade man med antiinflammatoriska läkemedel, men de gav ingen effekt. Det verkar snarare vara så att inflammationen, fibrosen och förträngningarna i blodkärlen uppstår ungefär samtidigt, säger Kristina Rydell- Törmänen.

… och nya behandlingsmetoder

Vad som händer i blodkärlens inre cellager ska studeras av Dirk Wuttge och forskaren i lungbiologi Martina Holst. Deras mål är att finna nya behandlingsmetoder, eftersom de nuvarande behandlingarna inte är tillräckligt effektiva.

Ett tredje forskningsspår i Lund är att se om utandningsluftens innehåll av kväveoxid, NO, kan visa patientens prognos. Det spåret är forskaren Ellen Tufvesson inne på (se artikel ”Det behövs mer skonsamma metoder att undersöka lungornas olika delar” ).

Text: INGELA BJÖRCK

Mer i samma ämne:

1. Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete
2. Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv
3. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar

– Jag mår bara bättre ju mer jag jobbar, försäkrar Maritta som fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan.

Maritta Hallenborg mår bättre ju mer hon jobbar.Hon fick diagnosen systemisk skleros för sex år sedan. Foto: Roger Lundholm.

I dag sjuder hon av livslust. Så var det inte när sjukdomsinsikten drabbade henne. Då hade hon fyllt 50 och satt på trappan till sin och maken Pers vackra gård Rosenhäll utanför Landskrona och räknade ned timmar och dagar.

– Jag trodde att jag hade max ett år kvar att leva, berättar hon.

Sjukdomen kom smygande

Som för så många andra kom sjukdomen smygande. Hon var fruktansvärt trött. Hade ont i armar och kropp. Ingen energi. Och det skulle bli mycket värre.

– Det vände inte förrän jag träffat sklerodermiteamet på reumatologen i Lund och fått hela bilden klar för mig. När jag förstod allt kände jag mig trygg, säger Maritta.

Svullnade upp

Innan dess hade hennes inre fiende, den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros, slagit till med full kraft. Ansiktet svullnade upp, fingrarna var tjocka och stela som wienerkorvar. Det enda som skonades var fötterna.

– Jag kunde inte klä mig själv och kunde bli fruktansvärt arg när jag inte ens kunde pilla ut en parkeringsbiljett ur automaten, berättar Maritta.

Fick fakta

Under sin vecka på mottagningen för systemisk skleros på Skånes universitetssjukhus i Lund fick hon fakta om sjukdomen. Hon träffade patienter i alla åldrar från hela landet och mötte en ung kvinna som hade drabbats ännu hårdare än hon själv.

– ”Sån blir nog jag med”, tänkte jag.

Träffade andra

Men hon träffade också andra vars sjukdom varit mera skonsam. Hon undersöktes från topp till tå: ultraljud av huden, datortomografi av hjärta och lunga, mikroskopundersökning av de fina blodkärlen, filmning av matstrupen, EKG och njurfiltration. Hon fick träffa sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator vid sidan av läkare och sjuksköterska.

– Dessutom lyssnade jag på föreläsningar, vilket gav en helt annan förståelse än det ihärdiga letande på Internet som jag ägnat mig åt innan. På nätet finns inga nyanser, säger Maritta.

Numera går hon på kontroll en gång om året. Lungorna har inte påverkats. Under två och ett halvt år tvingades hon att ta dialys då njurarna sviktade. Men även de besvären har upphört. Nu tar hon bara medicin mot högt blodtryck.

Pensionering finns inte på kartan

Ute i det stora stallet på Rosenhäll ger hon Mr Magic en omild men kärleksfull behandling med akupunktur, laser och gummiklubba mot hans ryggbesvär. Efter många år i yrket, bland annat med svenska ridlandslaget, vet Maritta exakt var behandlingen ska sättas in.

Den sällskaplige Mr Magic skrapar med hoven men lugnar sig efter några smekningar.

– En fantastiskt fin häst, säger Maritta med värme i rösten.

Hennes ögon lyser och jag frågar om hon trots allt inte funderat på pensionering?

– Det finns inte på kartan! Numera älskar jag till och med mina rynkor!

Text: PER LÄNGBY

Mer i samma ämne:

1. Systemisk skleros – en knepig sjukdom
2. Risk för blodpropp vid autoimmuna sjukdomar
3. Nytt test kan ge SLE-patienter ett drägligare liv

Foto: Roger Lundholm

Sjukdomen kallades förr för sklerodermi. Bakom detta namn ligger de grekiska orden för ”hård” och ”hud”. Men sjukdomen drabbar inte bara huden utan hela systemet i kroppen, och ”systemisk skleros” är därför ett riktigare namn.

• Sjukdomen förekommer fyra gånger oftare hos kvinnor än hos män. Den börjar oftast kring klimakteriet, dvs vid 40-50 års ålder. Det finns inga säkra uppgifter om det exakta antalet patienter, men man brukar räkna med ca 2000 fall totalt i Sverige och ca 100 nya fall per år.

• Sjukdomen utvecklas mycket olika hos olika personer. Det första symtomet är oftast vita eller blåaktiga fingrar vid kyla. Alla patienter får hudförändringar som tjock och stel hud på delar av armar och ben, men många drabbas också av fibros (ärrvävnad) i lungorna. Njurpåverkan, förhöjt blodtryck ni lungorna samt besvär från mage och tarmar förekommer också.

• Orsaken till systemisk skleros är okänd, men tros vara en kombination av en genetisk känslighet och olika omgivningsfaktorer.

Bronkoskopi. Foto: Roger Lundholm

Skånes universitetssjukhus är ett av få sjukhus i världen som kan ta prover i lungans allra yttersta vävnader både hos friska personer och personer med astma, KOL och andra lungsjukdomar.

En tunn slang med en kamera i ena änden – ett så kallat bronkoskop – förs ner genom svalget och vidare ner i patientens lunga. På en skärm kan man följa bronkoskopets väg ner genom lungan.

Några av luftrörens förgreningar sett inifrån lungan. Foto: Emil Tykesson

Bilden ovan är tagen inuti lungan med hjälp av ett bronkoskop och visar en av de många förgreningarna. Luftstrupen förgrenar sig i de två stora luftrören som går ut i varsin lunga och förgrenar sig i allt mindre luftrör ju längre ut i lungan man kommer. Till slut kommer de att mynna ut i små, små lungblåsor.

Biopsiverktyg. Foto: Emil Tykesson

Genom bronkoskopet kan man föra ner en oerhört liten tång som kan ta prover på lungvävnaden.

Lungan genomlyses så att man kan se var man befinner sig.

Fibroblaster från lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Vävnadsproverna kan sedan studeras på olika sätt. Bland annat kan man i cellodlingsflaskor odla celler från lungorna i speciell näringslösning och studera hur de fungerar. På bilden ovan syns så kallade fibroblaster, en av de celltyper som bygger upp lungans stödjande strukturer.

Lungvävnad. Foto: Gunilla Westergren-Thorsson

Små bitar av lungvävnad kan också skäras i oerhört tunna skivor – ca 3 mikrometer tunna – som sedan kan färgas på olika sätt. Man skulle kunna säga att man fryser en ögonblicksbild av en liten del av lungan. I mikroskopet kan man sedan se vilka typer av celler som finns i vävnadsprovet och hur de ser ut.

Text: NINA HULT

Mer i samma ämne:

1. Det behövs fler skonsamma metoder för att undersöka lungornas olika delar

Med hjälp av mediciner och välplanerad träning klarar Patricia Moberg sina gymnasiestudier. Foto: Roger Lundholm

Hon ser ut som vilken tonårstjej som helst, lite blyg men glad och engagerad. Hennes vardag ter sig emellertid rätt annorlunda än hennes jämnåriga kamraters. Flera timmars fysisk träning och andningsgymnastik varje dag, samt ofta magsmärtor som ger sömnproblem och en del mediciner. Patricia Moberg har cystisk fibros.

Hon är det enda barnet av fyra syskon som har ärvt sjukdomen av sina föräldrar. Hennes syskon, två äldre och ett yngre, är endast så kallat bärare av de genetiska anlagen för cystisk fibros.

– När jag var yngre frågade jag mig ofta ”varför just jag?” Varför drabbades just jag av CF? Nu har jag blivit lite äldre och accepterat sjukdomen.

Saknar ett naturligt enzym

Patricia fick diagnosen när hon var ett och ett halvt år. Då visade det sig att hon saknade ett naturligt enzym för att bryta ner fett och protein.

– Jag hade ofta ont i magen och skrek mycket. Läkarna trodde först att jag var laktosintolerant.

Långa träningspass hjälper

Patricias vardag startar vid femtiden på morgonen med ett en och en halv timme långt fysiskt träningspass kombinerat med andningsgymnastik för att bli av med det sega slem som samlats i luftvägarna under natten. Till sin hjälp har hon en studsmatta, motionscykel eller hopprep.

Därefter väntar dusch, frukost med extra vitaminer och inhalation av mediciner innan hon reser från föräldrahemmet utanför Höör till Katedralskolan i Lund, där hon läser gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB). När hon kommer hem på eftermiddagen väntar ett nytt träningspass.

– Det är klart att det tar emot att träna ibland, särskilt tidigt på morgnarna och speciellt när jag haft ont i magen och sovit dåligt på natten.

Förstående lärare

Trots att mycket tid går åt till den träning som gör att hon kan hålla sjukdomen stången, tycker Patricia att hon hinner med skolarbetet.

– Jag har bra lärare och vi har utvecklat rutiner som gör att vi kan nå varandra ifall jag inte kan komma till skolan. Då kommunicerar vi med epost. Skulle jag vara lite sen med att lämna in exempelvis en uppsats är de väldigt förstående, säger hon.

Tryggt att bo nära Lund

När Patricia mår som sämst måste hon läggas in på sjukhus.

– Det händer flera gånger om året. Som regel är det när jag har svåra magsmärtor på grund av att maten inte bryts ner som den ska. Ibland är det när jag har extra svårt att andas, särskilt då på vintern när jag är förkyld, berättar hon.

Hon tycker att det är tryggt att bo nära Lund som har ett av de ledande CF-centren i världen.

– Där tränar jag varannan vecka. När jag mår lite sämre ett par gånger i veckan. Det känns bra.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Hos friska personer håller flimmerhåren med hjälp av ett tunt slemskikt på luftvägarnas insida rent från allt vi andas in – damm, pollen, sot, virus och bakterier.

Hos personer med cystisk fibros fungerar inte detta renhållningssystem och slemmet blir kvar i luftvägarna. Så småningom samlas så mycket slem i lungorna att luftvägarna täpps igen.

Lungtransplantation

En stor andel av alla patienter med CF dör förr eller senare av andningssvikt, om de inte kan få en lungtransplantation. Förr dog de flesta som barn, men i dag kan personer med CF leva länge.

Lunga vid cystisk fibros. Bild: Jonas Erjefält (klicka på bilden för en större bild).

Bilden till vänster visar ett snitt genom en sjuk lunga som precis tagits ut bröstkorgen i samband med en lungtransplantation vid Skånes universitetssjukhus Lund.  Anledningen till lungtransplantationen var att patienten led av svår, livshotande cystisk fibros. Pilarna visar luftvägar som helt proppats igen av slem och immunceller.  

Bilden till höger visar  ett tunt snitt från lungan från samma patient där olika celler visualiserats med immunofluorescence teknik (det gröna  är  döda celler, det röda = en form av vita blodkroppar som kallas neutrofila granulocyter, och det blå = cellkärnor)

Bildtext: Jonas Erjefält, Lunds universitet.

Ärftlig sjukdom

Cystisk fibros är en ärftlig sjukdom som bara kan drabba dem vars båda föräldrar bär på en speciell förändring i arvsanlagen. Om bara en av föräldrarna bär på anlaget kan barnet antingen bli så kallad bärare av sjukdomen och föra den vidare till nästa generation, eller inte alls få anlaget. I Sverige bär 1 av 37 personer på anlag till CF utan att veta om det.

Hälften av dem som föds med sjukdomen i Sverige får diagnosen före nio månaders ålder. De vanligaste symptomen kommer från mage och tarmar. Dålig tillväxt och kronisk hosta är också vanligt. En del CF-patienter får inte sin diagnos förrän i vuxen ålder, för att de haft lindriga symptom i unga år eller för att vården helt enkelt missat diagnosen.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Mer i samma ämne:

1. Svensk vård vid cystisk fibros i toppklass
2. Patricia börjar träna klockan fem på morgonen
3. Andning och skelett stärks av fysisk träning