- Oron var obefogad. Vart tredje år är tillräckligt, konstaterar Elisabet Agardh, ögonläkare och forskare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Hon borde veta för hon har undersökt frågan. Det glesare screeningsintervallet tre år infördes redan 2006 i Malmö vilket gjorde det möjligt att undersöka om det var riskfritt.

Utan ögonförändringar

När undersökningen startade undersöktes 1 691 typ 2-diabetespatienter som inte hade några ögonförändringar. De hade i medeltal haft diabetes i sex år och hade insjuknat i 55-årsåldern.

En fjärdedel av dem behandlades enbart med kost. Drygt hälften med olika diabetestabletter och 20 procent även med insulin.

Två sorts ögonkomplikationer

Diabeteskomplikationer i ögat är av två slag. Dels skadas de fina blodkärlen i näthinnan vilket orsakar syrebrist. För att kompensera för bristen bildas då nya blodkärl men de blir sköra vilket ökar risken för blödningar. Tillståndet kallas för retinopati.

Vid den andra typen av komplikation samlas vätska i ögats gula fläck, så kallat makulaödem.

Ett öga laserbehandlades

När patienterna i undersökningen följdes upp tre år senare hade andelen som behandlades med kost minskat från 26 till 12 procent och andelen med tabletter och/eller insulin ökat från 74 till 88 procent.

Drygt 70 procent av patienterna hade fortfarande ingen retinopati. 27 procent hade lindriga förändringar och ingen allvarlig retinopati.

Tre patienter hade utvecklat tecken på makulaödem, två i båda ögonen och en i ett öga. Vid ett av dessa fem ögon var det befogat med laserbehandling.

Tre års intervall säkert

- I många länder rekommenderar man årlig screening av diabetesögon men det bästa intervallet kan vara olika i olika grupper av diabetespatienter, till exempel om man har en mer allvarlig diabetes, säger Elisabet Agardh.

- I den grupp vi har undersökt, patienter med mild diabetes, ganska nyligen insjuknade och utan ögonförändringar är intervallet tre år säkert, tillägger hon.

Text: TORD AJANKI

Nyhet från Diabetesportalen, 16 maj 2012

Foto: Flickr (öga)

Related posts:

1. ANDISec – En närsyn på diabetesögon
2. Maria Tyrberg: Förändringar i diabetesögon börjar tidigare än man trott
3. Synen stabil trots svängande blodsocker

Hur sjukdomen uppkommer är till stora delar oklart. Man vet att det beror på en kombination av minskad känslighet för insulin och försämrad insulinfrisättning från bukspottkörteln.

Då diagnosen ställs har sjukdomsförloppet ofta pågått under flera år, vilket medför att många patienter har långtidskomplikationer av sin diabetes redan då de får diagnosen.

Tidig riskmarkör

Att finna bättre markörer för vilka individer som har ökad sjukdomsrisk skulle vara väldigt betydelsefullt och praktiskt viktigt, eftersom man då kunde sätta in tidiga åtgärder i form av livsstilsförändringar eller förebyggande medicinering innan sjukdomen och eventuella komplikationer har utvecklats.

Tidigare okänd länk

- Vi har studerat hur gener aktiveras i insulinproducerande celler med matematisk modellering och funnit ett protein som är kraftigt överproducerat redan vid tidiga stadier av sjukdomen, säger Anders Rosengren.

Proteinet frisätts vid inflammation och försämrar insulinfrisättningen. Proteinet utgör därmed en tidigare okänd länk mellan inflammation och försämrad insulinfrisättning.

- Vi har också sett att blodnivåerna av proteinet är högre hos patienter med typ 2-diabetes, flera år innan sjukdomen diagnostiseras genom förhöjt blodsocker.

Undersöka patienter

Detta protein är alltså potentiellt en ny biomarkör för tidiga stadier av typ 2-diabetes. Man avser nu att undersöka dess kliniska potential ytterligare genom att undersöka diabetiker kliniskt över tid och jämföra blodnivåerna av proteinet med förmåga till insulinfrisättning. Om detta protein genom ett enkelt blodprov kan användas för att finna tidiga stadier av inflammation i de insulinproducerande cellerna och begynnande typ 2-diabetes skulle det ha en mycket stor klinisk användbarhet.

Pressmeddelande från Lunds universitet, 10 maj 2012

Related posts:

1. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera
2. Hormon förutspår framtida diabetes
3. Efterlysning – släktingar till personer med typ 1 diabetes

Foto: Dreamstime

Vägbuller ökar risken för högt blodtryck. Dagar med dålig luft är det fler som drabbas av stroke. Pendlare är mer stressade och sover sämre än de som kan gå eller cykla till jobbet.

Det är några fynd från Avdelningen för arbets- och miljömedicin som gett genklang i medierna både i Sverige och utomlands. Nyheten om sambandet mellan vägbuller och högt blodtryck ledde t.ex. till ett inslag i BBC, som sedan plockades upp av tidningar, nyhetsbyråer och webbplatser i hela världen.

30–50 åringar mest bullerstörda

– När bilismen ökar är det ju allt fler som blir störda. Det är många miljoner människor världen över som plågas av trafikbuller, säger Theo Bodin som en förklaring. Han är doktorand i arbets- och miljömedicin och studiens huvudförfattare.

Studien visade inga stora skillnader mellan män och kvinnor, invandrare och svenskfödda eller personer i olika socialgrupper. Åldern däremot gav utslag: det var framför allt för människor på 30–50 år som bullerstörningar hängde samman med högt blodtryck.

Foto: Colourbox

– I den åldern har man fullt upp med att få ihop karriär, familj och boende, vilket kan ge en ökad känslighet. Det är också i medelåldern som högt blodtryck börjar dyka upp, och de som är bullerstörda kanske får det extra tidigt, funderar Theo Bodin.

Han arbetar nu med en ny studie där 10.000 skåningar följs i en tioårsperiod. Då kommer man att kunna se när problemet med högt blodtryck först visar sig, och om det samspelar med hur mycket vägbuller personerna utsätts för i sina bostäder.

Sjukvårdsregister och GIS

Forskarna på Arbets- och miljömedicin är experter på att kombinera uppgifter ur sjukvårdsregister och folkhälsoenkäter med data från GIS, geografiska informationssystem. GIS-modellerna i sin tur kombinerar vanliga kartor med uppgifter om buller, luftföroreningar och andra hälsorisker. På så sätt kan man studera t.ex. hur buller påverkar människors psykiska hälsa, om kvinnor i luft­förorenade områden får barn med lägre födelsevikt, om det finns något samband mellan luftföroreningar och diabetes, och om dålig luft ökar risken för stroke.

Luftkvalitet och stroke

Forskaren Anna Oudin är den som studerat stroke. Hon jämförde hur många patienter som kommit till sjukhus med stroke under dagar med ren luft respektive dagar då mycket smutsig luft blåst in över Skåne. När halten av förorenade partiklar var störst visade sig risken för stroke vara 13 procent högre än när luften var som renast. Riskökningen var ännu större för patienter som redan haft en stroke.

– Det finns flera möjliga förklaringar till det här sambandet. En är att föro­reningarna förstärker en pågående inflammation i blodkärlen, en annan att de minsta partiklarna vandrar över till blodkärlen och orsakar blodpropp, säger Anna Oudin.

Långpendlig med bil inte så stressigt

Den uppmärksammade forskningen om pendlares hälsa leds av Kristina Jakobsson. Utifrån enkätsvar från 21.000 skånska pendlare har hon visat att bil-, tåg- och busspendlare mår sämre än de som cyklar eller går till jobbet. De har både mer stress, mer sömnsvårigheter och mer sänkt vitalitet och välmående.

Foto: Colourbox

Att pendling kan vara stressande är inte svårt att förstå. Andra fynd i studien var däremot mer överraskande, som att bilpendlare som körde mer än en timme enkel resa mådde bättre än de som hade kortare restider.

En förklaring kan vara att så lång bilpendling i Skåne antagligen inte bara innebär trängsel i stadstrafiken, utan också lugn landsvägskörning med en talbok, ett radioprogram och en möjlighet att varva ner.

– De som pendlar långt med bil är dessutom ofta män med hög inkomst. Det är en grupp som allmänt sett är vid god hälsa, säger läkarstuderande Erik Hansson, som gjorde analyserna i studien.

Pendling slår olika

Kristina Jakobsson tycker att det borde talas mer om kön och klass i samband med pendling.

– Bilpendlarna är oftast män med högre inkomst, medan kollektivtrafikpendlarna oftast är kvinnor med lägre inkomst. Och det är skillnad mellan att pendla i en bekväm bil och att behöva passa bussar och tåg, kanske med flera byten, påpekar hon.

Somliga pendlare – oftast de som är välutbildade – har också friheten att arbeta hemifrån någon dag i veckan. Den friheten finns inte för de kvinnodominerade yrkena i skola, barnomsorg, sjukvård, handel och service.

– Visst är det bra för hälsan att ha jobb. Men när pendlingen gör den totala arbetsdagen mycket lång finns det också klara nackdelar. Om väldigt många pendlar är det kanske inte heller bra för samhällslivet, för vem orkar engagera sig i hemortens aktiviteter efter en lång rese- och arbetsdag? undrar Kristina Jakobsson.

Både av miljöskäl och hälsoskäl tycker hon att man måste ifrågasätta en ohejdad regional expansion. Lagen om åtta timmars arbetsdag kom för snart hundra år sedan och hälsades då med glädje – men nu förlängs arbetsdagarna i stället med långa restider.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i LUM (Lunds universitets magasin ) 2012-04-24

Related posts:

1. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror
2. Dålig hälsa vanlig bland funktionshindrade
3. Hemmiljö påverkar genetiska risken för drogmissbruk

En rad forskare från Lunds universitet föreläser i Kunskapskanalen UR Play om diabetes. Föredragen handlar bland annat om nya läkemedel vid typ 2 diabetes, om barn och diabetes, om insulin och om hur det är när det egna barnet får diabetes.

De filmade föredragen hittar du på Ur Samtiden: Tema Diabetes

Insulin och diabetes

Nästan tio procent av världens befolkning är diabetiker och sjukdomen ger många komplikationer. Diabetes är en livslång sjukdom. Olga Göransson, forskare i medicin, beskriver den senaste forskningens rön om vad som går fel vid diabetes. Arrangerat av Lunds universitet.

Förbättra kosten

Äta rätt och äta mindre? Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet, föreläser om vilken forskning som finns när det gäller att förebygga diabetes typ 2 med kosten.

Kornkärnor innehåller mättnadshormon

Forskaren Elin Johansson vid Antidiabetic Food Centre, Lunds universitet, berättar mer om sin forskning kring kornkärnor. Blir man mättare av kornkärnor? Och vad har man kommit fram till?

Diabetes hos barn

Hur uppstår typ 1-diabetes hos barn? Och hur behandlas det? Helena Edling Larsson, överläkare och forskargruppchef vid Lunds universitet berättar vad som händer i kroppen när man får diabetes typ 1 och visar på olika behandlingsalternativ. Arrangerat av Lunds universitet.

Hjälp, vårt barn har fått diabetes

Hot och stress hänger ihop. När barn får diabetes och föräldrarna står rådvilla, då är det lätt att både föräldrar och barn känner sig stressade. Per Johnsson, forskare i psykologi vid Lunds universitet berättar och ger råd. För föräldrarna gäller det att ta hand om sig själv – för att barnet inte ska känna sig stressat. Arrangerat av Lunds universitet.

Bukfetma ökar risken för diabetes

Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet reder ut vad man kan göra åt fetma.

Diabetes och nya läkemedel

Vi började för trettio år sedan och först nu ser vi effekt hos våra patienter. Det tar lång tid att nå målet i medicinsk forskning, säger Bo Ahrén, professor i medicin. De nya läkemedel han varit med att utveckla innebär ett genombrott i behandlingen av typ 2-diabetes, som utgör nittio procent av all diabetes. Arrangerat av Lunds universitet.

Nyhet från Diabetesportalen.se 23 april 2012.

Related posts:

1. Föreläsningar om diabetesforskning på webben
2. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes
3. VIDEO stressgener och typ 2 diabetes – Diabeteskväll 28/3

Migrerande cancerceller. Foto: Katrin Svensson

Angreppssättet går ut på att minska cancercellens rörelseförmåga och spridning genom att hämma ett enzym som förändrar cancercellens kolhydratstrukturer.

- Vi har valt att studera matstrupscancer, men enzymet finns även i stor mängd i andra typer av cancerceller, berättar Martin Thelin.

I cellen byggs en stor del nybildade proteiner om för att sedan skickas ut ur cellen eller upp till cellytan.

Under ombyggnationen hängs långa kolhydratkedjor på vissa proteiner. Ett speciellt enzym gör att några av kedjorna förändras.

När dessa kedjor ändras kallas de för dermatansulfat. Martin Thelin och hans kollegor fann att enzymet var fyra gånger så aktivt i cancervävnad jämfört med i frisk vävnad.

- Om enzymet och dess produkt dermatansulfat saknas, så förändras signaler in till cancercellen så att den inte förflyttar sig lika mycket.

Om man lyckas blockera enzymet och hindra dermatansulfaten från att bildas skulle det kunna påverka cancercellens spridningsförmåga, säger Martin Thelin.

För forskargruppens del är det tydligt vad som är nästa steg: att ta fram ett ämne för att kunna blockera bildningen av dermatansulfat.

- Steg ett är att lyckas få fram strukturen på enzymet. Det borde vi kunna lösa på ett år, sen tar det kanske två år att utveckla en hämmare, en sk inhibator, för blockeringen och sedan om allt går bra, är det dags för flera utvärderande studier, säger Martin Thelin.

Text: ANNA APPELBERG

Pressmeddelande från Lunds universitet, 4 maj 2012

Related posts:

1. Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Foto: Colourbox

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. I en ny avhandling från Lunds universitet utvärderas riskfaktorer som kan förutsäga sjukdomen.

Förmaksflimmer innebär ökad risk för blodproppar i hjärtat som kan leda till stroke, demens och förtida död. Stroke kan ofta vara det första tecknet på förmaksflimmer.

Blodförtunnande läkemedel som t.ex. Waran kan förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer, och minskar sannolikt även risken för demens och förtida död.

Det optimala är dock om man helt kan förhindra insjuknande i förmaksflimmer, och doktoranden Gustav Smith har i sin avhandling därför utvärderat ett antal möjliga metoder för att identifiera individer med ökad risk att insjukna.

Högt blodtryck och övervikt

Underlaget utgjordes av befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där totalt ca 30 000 personer ingick. Deltagarna har lämnat blodprover och genetiskt prov (DNA). Därtill har bl.a. längd, vikt och blodtryck mätts.

Resultaten visar att de kanske mest välkända riskfaktorerna för hjärtsjukdom svarade för en betydande andel av dem som insjuknade i förmaksflimmer, t.ex. högt blodtryck (34-38 procent) och övervikt (10-11 procent).

Genom att fokusera på dessa riskfaktorer tillsammans med ålder kan man förutsäga förmaksflimmer med ganska god precision. Mätning av ett protein (ANP) som frigörs från hjärtats förmak när belastningen på förmaksväggen ökar visade sig ytterligare förbättra precisionen.

Intressant resultat i patientgrupp med hjärtsvikt

Även några genetiska varianter som har kopplats till förmaksflimmer undersöktes (på kromosom 4, 7 och 16). I detta fall var forskningsunderlaget större, och en analys av flera olika studier gjordes. Resultaten visade dock på så stora variationer att de inte kunde anses förbättra möjligheterna att förutsäga förmaksflimmer.

- Sannolikt speglar detta att förmaksflimmer inte är en sjukdom utan ett mönster av olika symptom och EKG-fynd som kan orsakas av olika sjukdomsprocesser, säger Gustav Smith.

Patienter med hjärtsvikt, som har hög risk för hjärtflimmer, studerades också i avhandlingsarbetet. Vanliga riskfaktorer för hjärtsjukdom, inklusive högt blodtryck, övervikt, rökning och diabetes kunde inte kopplas till ökad risk för förmaksflimmer i denna grupp.

Däremot visade sig genetiska varianter, och särskilt en genvariant på kromosom 16, vara särskilt betydelsefulla – ett fynd som kan leda till nya behandlingsmöjligheter om forskningen fortsätter, enligt Gustav Smith.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 7 maj 2012

Related posts:

1. Pyotr Platonov: Små avvikelser i EKG förutsäger förmaksflimmer
2. Svensk Waran-behandling bäst i världen
3. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom

Ett forskarnätverk, koordinerat från Tromsö, vill nu med stöd av 6 miljoner euro från EU utveckla ett ”vaccin” som kan användas vid riskgraviditeter. Lunds universitet är en av deltagarna i nätverket.

Antikroppar mot fostrets blodplättar

Att en RhD-negativ kvinna kan bilda antikroppar mot fostrets röda blodkroppar om dessa är RhD-positiva är ett välkänt faktum, och ganska lätt att förebygga.

Tillståndet FNAIT (fetal och neonatal alloimmun trombocytopeni) beror på en liknande mekanism, där en kvinna som saknar ett visst antigen på sina blodplättar kan utveckla antikroppar mot fostrets blodplättar. Detta tillstånd går dock ännu inte att förebygga.

Foster och nyfödda med FNAIT har en ökad benägenhet för blödningar. I Europa är det årligen 500 till 1000 barn som får hjärnblödningar på grund av detta tillstånd.

Ovanlig sjukdom

Eftersom FNAIT är en såpass ovanlig sjukdom har de stora läkemedelsföretagen hittills inte visat något intresse för att utveckla något botande eller förebyggande medel.

Därför har the European Medicine Agency gett s.k. Orphan Drug Designation till det läkemedel som forskarnätverket har under utveckling. Detta ger ensamrätt till försäljning av produkten i EU under tio år. Forskarna har redan en tilltänkt behandling som gett lovande resultat i djurexperiment.

Hitta kvinnor som tidigare fött barn med sjukdomen

Nu måste man testa behandlingen på människor, och behöver därför 2000 liter blodplasma från kvinnor som tidigare har fött barn med trombocytopeni på grund av antikroppar mot blodplättar.

I Norge finns ca 200 sådana kvinnor, och genom forskare och läkare i Sverige, Danmark och Tyskland hoppas man kunna nå ytterligare 300 kvinnor. I Lund är det överläkare Jens Kjeldsen-Kragh, expert på blodplättar, samt Martin L Olsson, professor och överläkare i transfusionsmedicin, som ingår i forskarlaget.

Ta fram vaccin för riskgraviditeter

Immuniseringen, dvs kvinnans bildning av antikroppar mot fostrets blodplättar, äger rum vid förlossningen av hennes första barn. Det finns därför möjlighet att hindra den genom ett ”vaccin” som hindrar att immuniseringen uppstår.

För att detta ska fungera måste trombocyttypen undersökas hos alla förstföderskor, så att man hittar de kvinnor som saknar det aktuella antigenet på sina blodplättar och därför löper risk att få barn med FNAIT.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 7 maj 2012

Related posts:

1. Barn med cerebral pares vill också ha gympa
2. Lungan vill läka sig själv
3. Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar

Se föreläsningarna i efterhand

Föreläsningarna i Lund den 10 maj filmades och kan nu ses i efterhand.

Länk till föreläsningarna

Program:

13.00–13.10 Inledning, moderator Arne Lindgren, professor, överläkare, Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

13.10–14.30 Tema – Livet efter stroke belyst ur olika synvinklar Träning och kost Arne Lindgren. Afasi och Dysfagi, Jean-Christine Eklund, Angelina Grönberg, logopeder. Psykosociala synpunkter, Helena Östlund, kurator, Neurologiska kliniken. Patientforum, Patientföreningar.

15.00–15.45 Tema – Hur är stroke-rehabilitering samordnad i vårt område? Kommunal rehabilitering i Lund Ann-Cathrin Jönsson, leg. sjuksköterska. Stroke-Dag-Rehab, sjukgymnast och arbetsterapeut. Rehabiliteringsmedicinska kliniken Orup, Vad gör man, vilka får komma?

15.45–16.05 Akut stroke – omhändertagande Gunnar Andsberg, överläkare Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.

16.05-16.25 Aktuell forskning, Gunnar Andsberg, överläkare och Hossein Delavaran, ST-läkare, forskarstuderande

16.25-16.30 Avslutning Arne Lindgren

Malmö den 8 maj 2012 

Plats: Jubileumsaulan SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 1 (tidigare ing 59) Länk till karta med Jubileumsaulan markerad

12.00–14.00  Blodtrycksmätning.

Information och utställare kring årets tema:
Livsstil efter stroke. Region Skåne, Malmö stad, många föreningar och företag.
Blodtrycksmätningarna och utställningen är i foajén utanför Jubileumsaulan.

14.00–17.00  Livsstil och dolda handikapp. Fysisk aktivitet och rökstopp. Livet efter döden. Rädda hjärnan! (Föreläsningar i Jubileumsaulan)

Lund den 10 maj 2012

Plats: Aulan i Blocket, SUS Lund

11.30–13.00  Blodtrycksmätning. Information och utställare kring årets tema:
Livsstil efter stroke. Patientföreningar, Region Skåne, Lunds stad, föreningar
och företag. Blodtrycksmätningarna och utställningen sker utanför aulan i Blocket.  Utställning även i pausen och mellan kl 16.30 och 17.00

13.00–16.30  Akut stroke – omhändertagande. Livet efter stroke.
Hur är strokerehabilitering samordnad i vårt område? Aktuell forskning.
Föreläsningarna är i aulan i Blocket.

Related posts:

1. Kan hjärnan repareras efter en stroke?
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning på webben: Tinnitus – hur står man ut?

Kvinnor som genomgår klimakteriet tidigt löper nästan dubbelt så stor risk som andra kvinnor att drabbas av benskörhet senare i livet. Det visar en ny långtidsstudie från Lunds universitet och ortopedkliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Studien sträcker sig över mer än 30 år och följer kvinnorna ända upp i 80-årsåldern. Resultaten visar att tidpunkten när menstruationen upphör (menopaus) spelar stor roll för benskörhet och benbrott – även högt upp i ålder. Det har inte tidigare visats att effekten kan fortsätta över så lång tid.

- Sambandet mellan tidigt klimakterium och ökad risk för benskörhet och frakturskador är tydligt i studien, säger Ola Svejme, doktorand vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Skelett försvagas efter klimakteriet

Kvinnorna delades in i två grupper, de som inte hunnit fylla 47 när menstruationerna upphörde och de som var 47 eller äldre. I västvärlden är det ca 15 procent av kvinnorna som upphör att få menstruation före 47 års ålder.

Det kvinnliga könshormonet östrogen stimulerar skelettet, men när klimakteriet infaller minskar kroppens östrogenhalt och skelettet försvagas.

Vid 77 års ålder hade 56 procent av dem vars menstruationer upphört tidigt diagnosticerad benskörhet, enligt studien. I den andra gruppen var siffran 30 procent.

Ola Svejme och hans kolleger undersökte också risken för ökad dödlighet och fann en skillnad till fördel för dem som har ett senare klimakterium. I gruppen med tidigt klimakterium hade 52 procent avlidit vid 82 års ålder, jämfört med 35 procent i den andra gruppen.

När det gäller frakturer så var förhållandet 44 procent respektive 31 procent (även det 82 års ålder).

Bra livsstil kan förebygga

Forskningen bygger på en undersökning i Malmö av 390 kvinnor som följts från 1977 och framåt. Deras bentäthet mättes återkommande, och även benbrott och dödsfall registrerades.

För att minska risken för benskörhet och frakturer är förebyggande insatser i den egna livsstilen den bästa medicinen, enligt Ola Svejme:

- Andra delar av studien har visat att t.ex. fysisk aktivitet gynnar bentätheten på lång sikt, och att det kan rekommenderas kvinnor med tidig menopaus i synnerhet. Det kan även diskuteras om man borde ”screena” denna grupp med bentäthetsmätningar för att tidigt upptäcka benskörhet och vid behov sätta in läkemedel med kalcium och D-vitamin.

Ola Svejme framhåller att studien är av observationskaraktär och klarlägger inte grundorsaken till skillnaderna mellan kvinnor med tidig respektive senare menopaus:

- Det är tänkbart att östrogenborfallet efter menopaus, som har stora genomgripande förändringar på kroppen, i sig är grundorsak till skillnaderna, men vi kan med denna studie inte utesluta att det finns bakomliggande grundorsaker till både tidig menopaus och ökad risk för benskörhet, benbrott och förtidig död. Vi fann dock inga gruppskillnader när studien började vad gäller sjukhistoria eller livsstilsfaktorer.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 3 maj 2012

Related posts:

1. Variationer i hormon kan vara nyckel till benskörhet
2. Föreläsning om BENSKÖRHET
3. Nyupptäckt genvariant ökar risk för typ 2-diabetes

Helena Hansson är forskare och sjuksköterskespecialist på Rigshospitalet i Köpenhamn. Hon har nyligen disputerat med en avhandling som handlar om vård i hemmet för barn med cancer.

Forskningen har bedrivits i samarbete mellan Rigshospitalet i Köpenhamn och Lunds universitet, och visar att behandling i hemmet kan förbättra barnets livskvalitet, är medicinsk lika säker och kostar detsamma som ett ambulant besök och mindre än en sjukhusvistelse.

– Det här har blivit väldigt positivt – barn och familjer säger att vården i hemmet har hjälpt dem att komma hela ur sjukdomsperioden, säger professor Inger Hallström som leder forskargruppen ”Barns och familjers hälsa & reproduktiv hälsa” vid Lunds universitet.

– Det har hjälpt dem att upprätta en normalitet i vardagen och samtidigt har barnen fått en säker behandling. Resultaten har varit så positiva att man sedan 2010 har infört den här sjukhusbaserade hemsjukvården som en rutin i Köpenhamn.

Se inslaget i dansk TV

Läs mer om Inger Hallströms forskning: Vård utifrån barnens behov

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet, 25 april 2012

Related posts:

1. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
2. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
3. TEMA: Cancer hos unga

Vid Parkinsons sjukdom försvinner sakta de celler i hjärnan som tillverkar signalsubstansen dopamin. Utan dopamin fungerar inte längre nervsignalerna som styr våra rörelser som de ska, och det leder till långsamma, stela och skakiga rörelser.

Sedan 60-talet har man behandlat Parkinsons sjukdom med läkemedlet L-dopa som omvandlas till dopamin i hjärnan. På så sätt kompenseras för hjärnans bristande förmåga att själv tillverka dopamin.

Förstå förändrad effekt av L-dopa

Tack vare L-dopa och andra läkemedel som jämnar ut och förlänger effekten av behandlingen, blir numera de flesta med Parkinsons sjukdom nästan fria från sina symptom i många år. Med tiden kan dock uppkomma allvarliga biverkningar i form av kraftiga och okontrollerade skakningar – så kallade dyskinesier.

Angela Cenci Nilsson. Foto: Kennet Ruona

– Det finns idag olika sätt att skjuta biverkningarna några år framåt i tiden men inget sätt att förhindra dem helt, säger Angela Cenci-Nilsson. Vårt mål är att förstå varför reaktionen på L-dopa förändras med tiden, och att hitta alternativa behandlingsmetoder som inte leder till dessa besvär.

Fler och mer reaktiva blodkärl i hjärnan

En av de upptäckter som forskargruppen har gjort de senaste åren är att L-dopa leder till en ökad tillväxt av blodkärl i de områden av hjärnan som styr våra rörelser, framför allt i det område i hjärnans inre som kallas de basala ganglierna. Angela Cenci-Nilsson berättar att detta helt förbisetts tidigare.

– Det här är första gången någon har kunnat visa en kraftig påverkan av blodkärlen vid behandling med L-dopa vid Parkinsons sjukdom, säger Angela Cenci-Nilsson. Våra fynd från en djurmodell av sjukdomen stämmer väl med en rad fynd gjorda på Parkinsonpatienter.

Elisabet Ohlin. Foto: privat.

Elisabet Ohlin disputerade förra året om hur L-dopa påverkar hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Hon ingick tidigare i Angela Cenci-Nilssons forskargrupp, och har nu en postdoktjänst vid Uppsala universitet.

Elisabet Ohlin berättar att hos dem som drabbas av dyskinesier efter en tids användning av L-dopa, verkar det bli en okontrollerad överaktivitet i de delar av hjärnan som stimuleras av dopamin.

– I en av våra tidigare studier såg vi att de små blodkärlen i de basala ganglierna växer vid behandling med L-dopa, säger Elisabet Ohlin.

– Med den här studien ville vi ta reda på mer om hur blodkärlen påverkades. Vi såg att blodflödet ökade kraftigt i de områden i hjärnan som visar blodkärlstillväxt under L-dopa-behandling. I en del av dessa områden ökade också energiförbrukningen. Effekten var särskild uttalad i de djur som hade fått dyskinesier under behandlingens gång.

Viktig kunskap för framtida läkemedelsutveckling

– Vi kunde också se att redan en timme efter behandlingen med L-dopa ökade genomsläppligheten i blodhjärnbarriären i samma områden som visade ett förhöjt blodflöde, säger Angela Cenci-Nilsson.

Normalt sett fungerar blodhjärnbarriären som ett skydd för hjärnan, men det tycks alltså som om behandlingen med L-dopa kan öppna upp för att fler ämnen tar sig in i hjärnan, åtminstone i de fall där behandlingen ger upphov till dyskinesier. Vad detta innebär kan inte forskarna säga idag, men det är något man behöver tänka på vid utveckling av framtida läkemedel.

– Det är viktigt att iaktta även dessa förändringar när man i framtiden studerar Parkinsons sjukdom och nya behandlingsalternativ, säger Angela Cenci-Nilsson. Antingen kan upptäckten av ökningen i blodflödet i sig leda till nya behandlingar – eller behöver man säkerställa att andra framtida behandlingar kan stabilisera blodkärlens reaktioner och genomsläppligheten i blodhjärnbarriären. Här återstår mycket forskning fortfarande.

Framtida projekt

Jag frågar också Angela Cenci-Nilsson om vad som är på gång framöver i deras forskargrupp.

– Ett av de projekt som är på gång och som nu nått fram till kliniska studier, är att studera hur man kan minska besvären med dyskinesier genom att blockera ett mottagarprotein för glutamat i hjärnan, säger Angela Cenci-Nilsson.

Glutamat är en annan signalsubstans i hjärnan som man har sett samverkar med dopamin.

– Det intressanta är att just detta mottagarprotein för glutamat som vi studerar inte bara uttrycks av nervceller utan också av astrocyter belägna runt om små blodkärl, säger Angela Cenci-Nilsson.

– En mycket spännande och ny tanke är att signalsubstanser som frisätts i den parkinsonistiska hjärnan under behandlingen med L-DOPA, i synnerhet dopamin och glutamat, påverkar astrocyterna.

Astrocyter och blodkärl i hjärnan. Foto: Elisabet Ohlin

Astrocyter och blodkärl i hjärnan. Bilden ovan visar hur astrocyter (som färgats gröna) tillverkar det tillväxtstimulerande proteinet VEGF (rött och gult) runt ett blodkärl (blått), i samma områden där man kan se ett ökat blodflöde och blodkärlstillväxt. Foto: Elisabet Ohlin.

Astrocyternas viktiga roll

Astrocyter finns i hjärnan och ryggmärgen, och är små celler med många förgreningar. Angela Cenci-Nilsson berättar att man fram till för bara några år sedan trodde att astrocyter var ett slags klister som höll ihop nervcellerna.

– Men nu har det visat sig att astrocyter har många viktiga funktioner som man tidigare inte kände till. Med sina utskott sveper de runt blodkärl samtidigt som de är i kontakt med nervceller och andra astrocyter. På så sätt bildas jättestora nätverk mellan blodkärl, nervceller och astrocyter. Alla de signalsubstanser som verkar på andra nervceller – dopamin, glutamat etc – kan aktivera också de närliggande astrocyterna. Det är ett komplext samspel, och forskningsområdet växer snabbt.

– Tillför man dopamin till astrocyter som odlas i odlingsskålar på laboratoriet kan man se en ökad produktion av de proteiner som behövs för att bilda nya blodkärl, säger Angela Cenci-Nilsson. Men vi vet ännu inte om detta även händer inne i vår hjärna. Här har vi ett mycket intressant spår för nya forskningsprojekt!

Text: Nina Hult

Artikeln är också publicerad på Medicinska fakultetens hemsida som månadens vetenskapliga artikel i april 2012 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Related posts:

1. En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom
2. Innovativ behandling vid Parkinsons sjukdom
3. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

LÄNK TILL FÖRELÄSNINGEN

Ur programmet  

Related posts:

1. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
2. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar
3. Föreläsning på webben: Tinnitus – hur står man ut?

Att både förstadium till diabetes och konstaterad diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar är känt. De nya resultaten visar dock att riskökningen verkar avta med åldern, inte bara hos dem med diabetes vilket tidigare forskning antytt, utan också bland dem som befinner sig i förstadium till sjukdomen.

- Vill vi öka förståelsen för sambanden mellan hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är det viktigt att även forska kring dem som ännu inte utvecklat diabetes men som har förhöjd sockernivå. Hela blodsockerspektrat är intressant att studera närmare, säger Margrét Leósdóttir, forskare vid Lunds universitet och kardiolog vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärtat åldras i förtid

Det var relativt sett fler med blodsockerrubbningar i gruppen medelålders (50-69 år) som drabbades av hjärtinfarkt och stroke, än i gruppen äldre (70 år och uppåt) vid en jämförelse med dem som har normalt blodsocker.

- En tänkbar orsak är att hjärtat åldras tidigare bland dem med förstadium till diabetes och utvecklad diabetes än hos friska. Man har hos medelålders diabetiker konstaterat att hjärtats muskulatur stelnar och att hjärtats funktion försämras 10-20 år i förtid. Detta kan vara mer kritiskt för medelålders än för äldre, bl.a. eftersom vi sedan tidigare vet att kroppen tycks vara mer tolerant mot höga blodsockernivåer och diabetes när man blir äldre, säger Margrét Leósdóttir.

Äldre med förhöjt blodsocker eller utvecklad diabetes har dock en ökad ansamling av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, understryker Margrét Leósdóttir. Hit hör högt blodtryck och fetma. De uppvisar även sämre självskattad hälsa än personer med normalt blodsocker, det sistnämnda mer uttalat bland kvinnor. Det är därför viktigt med fortsatt fokus på äldre i forskningen, anser hon.

Studier från Skåne och Island

Det har tidigare varit sparsamt med fördjupad forskning kring riskerna för hjärt-kärlsjukdomar bland äldre med förhöjt blodsocker eller diabetes. Det beror bl.a. på att det finns få studier som kan ligga till grund för forskningen. I detta fall utgörs underlaget av två befolkningsstudier, från Malmö och Reykjavik, där ca 18 000 personer respektive ca 6 000 har personer deltagit.

Deltagarna har besvarat detaljerade frågeformulär, och bl.a. har deras vikt, längd, puls och blodtryck kontrollerats. En del av deltagarna har också undersökts med ultraljud och ett speciellt test som mäter belastningen på hjärtat (Nt-proBNP).

Text: BJÖRN MARTINSSON

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 23 april 2012

Related posts:

1. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom
2. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
3. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

Den nya professorsutnämningen är den andra inom försäkringsmedicin överhuvudtaget i landet.

Ingemar Peterson

- Det här är mycket glädjande, säger Ingemar Petersson, att Sverige nu kan börja komma ikapp omvärlden där det finns mer strukturerad forskningsverksamhet inom försäkringsmedicin. Så är fallet inte minst i USA, men även runt om i Europa har man kommit långt.

Ingemar Petersson är till vardags enhetschef för Epi-Centrum, vid FoU-centrum, Region Skåne i Lund. Här bedrivs, tidigare under namnet MORSE, kvalificerad registerforskning inom olika områden men med speciellt fokus på rörelseorganens sjukdomar.

-I Sverige har vi haft en väldig omedvetenhet om vad som styr vem som blir sjukskriven och hur konsekvenserna blir för den sjukskrivne och för samhället. Det har hittills bara varit försäkringsbolag och skadereglerare som har haft en kompetens i ärendet, säger Ingemar Petersson. Men nu kan även sjukvård och universitet få en plattform för de här frågorna.

Ingemar Peterssons professur innebär att läkarstudenter på grundnivå jämte forskarstudenter nu kan få en mer formellt strukturerad undervisning i försäkringsmedicin. Professorn själv får även större möjligheter att utveckla forskningen inom området.

- Fortsatt forskning är det som gäller, avslutar Ingemar Petersson.

Nyhet från Lund University Musculoskeletal Science Institute, LUMSI, 26 april 2012

Related posts:

1. Första stenten i hjärtats kranskärl som löses upp
2. Kontakt

Fredagen den 27 april 2012 från kl 9 till 17.30 bjuds det på föreläsningar i Lund, bl.a.:

• Att reparera hjärnan
• Lyckopillrens segertåg
• Losec, en svensk framgångssaga
• Beroende – psykiatrins bäst kända sjukdom

För snart 50 år arbetade Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp vid Lunds universitet fram en analysmetod som sedan dess fått omvälvande konsekvenser inom vitt skilda medicinska områden. Resultaten från neurobiologisk och endokrinologisk grundforskning kunde omsättas i praktisk klinisk sjukvård.

För snart 50 år sedan publicerades den första rapporten om en ny och revolutionerande metod för histokemisk påvisning av katekolaminer och serotonin i vävnader. Metoden, som skulle komma att benämnas Falck-Hillarp-metoden, gjorde det möjligt att studera utbredningen av amin-producerande nerver och endokrina/parakrina celler runt om i kroppen.

Metodens upphovsmän var Bengt Falck och Nils-Åke Hillarp, som båda var verksamma vid Histologiska institutionen i Lund. Ungefär samtidigt och i samma stad utvecklade farmakologen Arvid Carlsson kemiska mätmetoder med vars hjälp man kunde påvisa noradrenalin, dopamin och serotonin. I nära samarbete mellan histokemister och farmakologer påvisades t ex dopamin och serotonin i speciella neuronsystem i hjärnan.

Dessa metoder öppnade upp helt nya forskningsfält och de observationer som blev följden ledde till en explosion av ny kunskap som lade grunden till en bättre förståelse av hur sjukdomar som t ex Parkinson, Huntington, schizofreni, depression och beroende uppstår och hur dessa sjukdomar kan behandlas. Arvid Carlsson belönades för sin forskning med ett Nobelpris i medicin år 2000.

Falck-Hillarp-metoden ledde också till en kunskapsexplosion vad gällde kroppens amin- och peptidhormon-producerande endokrina celler – inte minst i magtarmkanal och bukspottkörtel. Forskning rörande amin-producerande celler i magslemhinnan bidrog till utvecklingen av det första effektiva läkemedlet mot magsår.

Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Related posts:

1. Föreläsning i Lund om ÄTSTÖRNINGAR
2. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta
3. Stefan Jovinge: Europeiskt projekt om hjärtstamceller leds från Lund

Anna Forsberg, en av landets yngsta professorer i vårdvetenskap, började intressera sig för dessa patienters livskvalitet.

– En läkare sa till mig i mitten på 90-talet: Men Anna, det viktigaste är väl att patienten överlever? Idag 20 år senare, kommer de frågor upp som vi vårdvetare tittar närmare på – nämligen konsekvenser för det dagliga livet, berättar Anna Forsberg.

Studie av livskvalitet gav ny insikt

I Annas forskning om livskvalitet efter en levertransplantation framkom att varannan transplanterad hade smärtor i händer och fötter vilket påverkade det dagliga livet. Det visade sig senare bero på avstötningsmedicineringen – något som inte uppmärksammats tidigare.

Anna tittade även på copingmönster (upplevelse) över tid där en brytpunkt för många transplanterade var ett halvt år efter operationen. Då förväntade sig omgivningen att den transplanterade skulle komma tillbaka till vardagslivet och vara ”som vanligt” – något som själv upplevdes som konfliktfullt av den transplanterade.

Vad påverkar organdonationer?

Forskningen inom organtransplantation och organdonation fortsätter och Anna leder en forskningsgrupp med vårdvetare. En av frågorna som ställs är vad som påverkar organdonationer, alla som är möjliga donationer inom intensivvården blir nämligen inte donatorer.

– Det har visat sig att den enskilt största faktorn är IVA-personalens inställning till organdonation. Hälften av alla IVA-sköterskor litar inte på att en hjärndöd personen verkligen är konstaterad hjärndöd, säger Anna.

Det här handlar inte om intellekt utan en känsla som leder till handling. Om tanken är i strid med känslan blir ofta följderna att frågan om donation aldrig tas upp med den hjärndödes anhöriga.

Tydliggöra frågor om organdonation

Forskargruppen har utvecklat ett instrument att mäta handlandet och attityden till organdonation. Det handlar om tre delar där man dels ska skydda donaterns värdighet, dels företräda en möjlig donators rättigheter och den tredje delen är att jobba på ett strukturellt plan för att tydliggöra frågorna om organdonation.

– Det här är saker som på ett fundamentalt plan engagerar och handlar om hur det är att vara människa. Att vara patient, närstående eller sjuksköterska medför att vi måste beröra och ta ansvar för det här viktiga. Det får inte sjabblas bort! säger Anna Forsberg.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Maria Norstedt: Livet efter stroken
2. Snabbare återhämtning efter cancerbehandling
3. De äldre ska få leva livet som vanligt

Kopplingen mellan köttätande och en snabbare avvänjning visas av en forskargrupp i Lund, som jämfört nära 70 däggdjursarter och funnit tydliga mönster.

Att lära sig jaga var ett avgörande steg i människans evolution. Jakten krävde kommunikation, planering och jaktredskap, vilket ställde krav på en större hjärna. Tillskottet av kött i kosten gjorde det samtidigt möjligt att utveckla denna större hjärna.

– Detta har man känt till länge. Det är däremot ingen som tidigare påvisat den starka kopplingen till amningens längd, som är en viktig pusselbit i sammanhanget. Genom att äta kött har amningsperioderna och därmed tiden mellan barnafödslarna kunnat förkortas. Det måste ha haft avgörande betydelse för människans evolution, säger Elia Psouni vid Lunds universitet.

Samma mönster för alla däggdjur

Hon är utvecklingspsykolog och har tillsammans med neurofysiologen Martin Garwicz (också i Lund) och evolutionsgenetikern Axel Janke (numera i Frankfurt men tidigare i Lund) publicerat sina fynd i tidskriften PLoS ONE.

Bland naturfolk är den genomsnittliga amningstiden 2 år och 4 månader. Det är inte mycket jämfört med den maximala livstiden för vår art, ca 120 år. Ännu mindre är det jämfört med våra närmaste släktingar: schimpanshonor diar sina ungar i 4-5 år, medan schimpansens maximala livstid är bara knappt 60 år.

Många forskare har försökt förklara människans jämförelsevis korta amningstid med sociala och beteendemässiga teorier om föräldraskap och familjestorlek. Men lundagruppen visar nu att människan faktiskt inte skiljer sig alls från andra däggdjur. Tar man in hjärnans utveckling och kostens sammansättning i ekvationen, så stämmer tiden när våra ungar slutar dia precis med mönstret hos andra däggdjur.

Köttätare ammar kortare tid

Det är en sådan matematisk modell som Elia Psouni och hennes medarbetare byggt upp. I modellen har de matat in uppgifter om nära 70 däggdjur av olika slag – uppgifter om hjärnans storlek samt om de olika arternas kost. Arter där kött står för minst 20 procent av kostens energiinnehåll har klassats som köttätare.

Modellen visar att djur av alla arter slutar dia sina ungar när deras hjärnor nått ett visst stadium på vägen mellan befruktningen och hjärnans fulla storlek. Köttätarnas högkvalitativa diet gör att de kan sluta dia tidigare än växt- och allätare.

Modellen visar också att människan inte skiljer sig från andra köttätare. Alla de köttätande arterna, från små djur som iller och tvättbjörn till stora djur som panter, späckhuggare och människa, har en ganska kort amningstid. Den skillnad mellan oss och de stora aporna som förbryllat tidigare forskare beror just på att vi är köttätare, medan gorillor, orangutanger och schimpanser är växt- eller allätare.

Enkel biologi som gäller

Lundagruppen la för några år sedan fram en uppmärksammad studie av när ungarna hos olika djur börjar gå. Även här fann man stora likheter mellan däggdjursarter som skilt sig åt i evolutionen för tiotals miljoner år sedan. Vid ett visst stadium i hjärnans tillväxt verkar det helt enkelt vara dags att börja gå, vare sig man är igelkott, iller eller människa.

– Att människan visar sig vara så lik andra djur kan förstås uppfattas som provocerande. Vi tror ju gärna att vår kultur gör oss annorlunda. Men när det gäller amning och avvänjning för människan som art behövs alltså inga sociala och kulturella förklaringar, utan det är enkel biologi som gäller. Sociala och kulturella faktorer spelar däremot säkert in för variationen oss människor emellan, säger Elia Psouni.

Hon är noga med att understryka att forskargruppens resultat handlar om människans evolution. Forskningen handlar om hur köttätandet kan ha bidragit till människosläktets spridning över jorden, och säger inget om vad vi bör eller inte bör äta idag för att få i oss en bra kost.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto (porträtt): Eva Bartonek Roxå

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 20 april 2012

Related posts:

1. Artur Schmidtchen: Människans medfödda immunförsvar
2. Metod mot aggressiv spridning av cancer
3. Moderna tiders solbrist bakom diabetes

Foto: Dreamstime

Den nyupptäckta cellen sitter kring små blodkärl i hjärnan. En liknande celltyp har tidigare identifierats i flera andra organ där den ger upphov till återuppbyggnad av muskler, ben, brosk och fettväv. Genom att analysera hjärnvävnad från biopsier och hjärnsnitt har forskarna nu för första gången påträffat stamcellen hjärnan.

Bildar nya nervceller

Vilken specifik funktion cellen har i hjärnan är ännu oklart men dess rörliga egenskaper tyder på stor potential.

- Våra fynd har i efterhand visat att cellernas kapacitet är mycket större än vi först trodde. Dessa celler är väldigt mångsidiga. Mest intressant är att de har förmågan att bilda nervceller, men de kan även utvecklas till andra celltyper. Resultaten bidrar med ökad förståelse för hur hjärncellernas plasticitet fungerar och öppnar upp nya möjligheter att utnyttja precis dessa egenskaper, säger Gesine Paul-Visse, en av studiens författare.

Hjärnans reparationsmekanismer

I andra organ har det funnits tydliga tecken på att just dessa celler medverkar till reparation och sårläkning. Forskarna tror att de botande egenskaperna kan gälla även för hjärnan. Nästa steg blir att försöka kontrollera och förstärka stamcellernas självläkande egenskaper med målsättningen att utföra riktade terapier mot ett specifikt område i hjärnan.

- Vi hoppas att vårt fynd kan leda till en ny och bättre förståelse av hjärnans egna reparationsmekanismer. I förlängningen är målsättningen att förstärka dessa mekanismer och ta fram nya behandlingar som kan reparera den sjuka hjärnan, säger Gesine Paul-Visse.

Resultaten i rapporten är av intresse för ett brett spektra inom hjärnforskningen. Framtida möjliga terapeutiska måltavlor sträcker sig från neurodegenerativa folksjukdomar till stroke.

Text: JENS PERSSON

Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 18 april 2012

Related posts:

1. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
2. Stamceller gör det möjligt att reparera hjärtan

Foto: Eva Bartonek Roxå

Torsdagen den 19 april 2012 sände vi föreläsningen Tinnitus – hur står man ut? från Skånes universitetssjukhus i Lund.

Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk.

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

- Det som kan förvåna vid en granskning av samarbetet är att läkarna och handläggarna kan vara helt överens om en patients problem, men sakna språk och gemensamma strukturer för att effektivt kunna lösa problemen tillsammans, menar Jenny Hubertsson.

Istället skapas nya problem:

- Bristen på bra kommunikation mellan läkarna och försäkringskassan gör ofta att patienten kommer i kläm av rent byråkratiska skäl. Det här upptäckte jag vid en studie för några år sedan. Då intervjuade jag läkare och handläggare för att höra vad de tyckte om samarbetet.

Patienten vill ha kontroll

Därefter har Jenny Hubertsson intervjuat patienter för att höra hur de upplever samarbetet och vad det betyder för deras rehabilitering.

- Det är viktigt för patienten att sjukvård och handläggare lyssnar på dem och ser dem. Patienten vill också veta hur systemet fungerar för att bättre kunna ta makten över sin egen rehabilitering. De vill ofta själva göra något åt sin situation och behöver vägar för det.

- Det handlade dessutom mer om att lära sig leva med sina begränsningar och själv hitta ett jobb de skulle klara av. Det var en bättre väg, menade de jag pratade med, än att passivt vänta på att bli frisk eller myndigheterna skulle ordna en lösning.

Vad som också framkom var, till exempel, att patientens rehabilitering går bättre om den upplevs som hel snarare än som splittrad. Det senare är fallet när patienten tvingas ha många olika läkarkontakter och får nya handläggare, etc. En sådan verksamhet skapar oklarheter, inte minst av att de båda ovan nämnda yrkesgrupperna tenderar att tillämpa motstridiga språkbruk för att beteckna vad som är fallet och vad som måste göras, etc.

Risken högre vid lägre status

Men det finns en annan problematik också som är kopplad till sjukskrivningarna överhuvudtaget. Och det är den som Jenny Hubertsson nu fokuserar på:

- Risken för att bli sjukskriven är högre om du har en lägre socioekonomisk status. För den gruppen är risken också högre att utveckla artros. Så en fråga jag följaktligen ställer mig är om det är större risk för dem med lägre socioekonomisk status att hamna i sjukskrivning när de drabbas av artros?

Socioekonomisk status är ett sätt att dela in personer utefter verksamhet och yrke, som till exempel så kallat högre och lägre tjänstemän samt arbetare. Och artros, eller ledförslitning, är en av våra stora folksjukdomar. Det här är kända fakta, men kopplingen mellan socioekonomisk status och sjukdom är inte lika klarlagd. Något som intresserar Jenny Hubertsson att titta närmare på, bland annat.

- Istället för att se på sjukskrivna som en homogen enhet vill jag undersöka hur sjukskrivningar är kopplade till diagnos och yrke. Tunga manuella jobb toppar helt klart listan, till exempel, och i min kommande forskning vill jag granska just det här sambandet närmare.

Viktig satsa på patienter med knäartros

Hennes avhandling fokuserar på sjukskrivning vid sjukdomar i rörelseorganen med artros som exempel. Hittills har Jenny Hubertsson hunnit med att i en så kallad kvalitativ studie intervjua patienter om hur de upplever samarbetet mellan Försäkringskassan och sjukvården. Och hon har även med hjälp av nationella kvalitetsregister genomfört kvantitativa studier som resulterat i en artikel om risken för sjukskrivning och sjukersättning vid artros:

- Patienter som fått diagnosen knäartros hade dubbelt så hög risk för sjukskrivning. Och de hade 40-50 procents ökad risk för att ha fått sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, jämfört med totalbefolkningen som i vår undersökning var hela Skånes befolkning. Detta visar på att patienter med knäartros är en viktig grupp att satsa på även i sjukskrivningssammanhang.

Om sitt arbete med intervjuer säger hon så här:

-Det gäller att finna den röda tråden, om det nu finns en sådan. Att vaska fram det som alla säger, göra innehållsanalyser och få fram kategorier. Jag är statsvetare vilket har betydelse för hur jag ser på det som framkommer.

Ville veta mer

Jenny Hubertsson anställdes som utredare vid dåvarande forsknings- och samarbetsprojektet MORSE för nio år sedan. Avsikten var att MORSE ville kartlägga sjukskrivningarna och samarbetet med Försäkringskassan. (Vid senaste årsskiftet övergick MORSE i att vara forskningsresursen Epi-Centrum med FoU-Centrum vid Region Skåne som huvudman.) Statsvetaren blev nyfiken på att veta mer och stannade kvar på arbetsplatsen och blev för två år sedan även doktorand vid densamma.

Jenny Hubertsson går i sin forskning nu vidare med en studie över ifall sjukskrivning och sjukersättning påverkas av socioekonomisk bakgrund. Och hon har också planerat för att titta närmare på sjukskrivningslängden vid olika diagnoser.

Register viktiga i hennes forskning

Doktoranden har här stor hjälp av de register och vårddatabaser som finns till förfogande, inte minst Region Skånes vårddatabas som innehåller data om alla patienter som sökt vård i Skåne sedan 2003:

- Vårddatabasen är förvånansvärt lite utnyttjad i forskningen. Jag skulle själv inte kunna genomföra min studie, till exempel, utan vårddatabasen. Jag tycker det är fantastiskt att det finns en sådan databas! Och det tycker omvärlden också när jag någon gång är utomlands och föreläser om vilken forskning som är möjlig att genomföra i Sverige.

Text & foto: ANNA-MI WENDEL

Related posts:

1. Tai chi för att lindra smärta och öka rörlighet vid artros
2. Kampen mot artros – bättre bilder ger bättre prognos
3. Olika sorters ljus ger olika spektrum

Många av de vanligaste cellgifterna som används mot cancer kan ge omfattande biverkningar eftersom de inte bara träffar celler i cancertumören utan även påverkar kroppens övriga celler.

Bara tumörceller dör

Forskarna vid Lunds universitet har nu funnit ett samband mellan två proteiner som på olika vis styr celldelningen och cancertumörers möjligheter att utvecklas. Retinoblastoma-protein (RB1) motverkar celldelning, och proteinet saknas i de flesta typer av cancertumörer. De nya resultaten visar att avsaknaden leder till förhöjda värden av ett annat protein, gamma-tubulin, som i höga nivåer gynnar utveckling av cancertumör. Men om gamma-tubulinet blockeras dör tumörcellerna, samtidigt som de friska cellerna överlever.

Nu letar forskarna efter substanser som kan stoppa gamma-tubulinets påverkan på celldelningen. Det kan bli grunden till ett nytt läkemedel som fungerar på flera olika cancertyper, och risken för biverkningar är liten ifall substansen träffar rätt. Detta eftersom det bara är tumörcellerna som dör.

Inledande prövningar om 5-6 år

- Jag bedömer chanserna att hitta en grund till ett läkemedel som goda, bl.a eftersom det redan finns substanser som hämmar ”kusiner” till gamma-tubulin, säger Maria Alvarado-Kristensson, forskare vid Lunds universitet, som tror att det under gynnsamma omständigheter kan finnas ett läkemedel för inledande prövningar på patient, s.k. fas 1-prövning, om 5-6 år.

Berör flera vanliga cancersjukdomar

I studien har kroppsvävnader och arvsmassa från patienter med flera olika cancersjukdomar undersökts: bröstcancer, urinblåsecancer, småcellig lungcancer, tjocktarmscancer och ögoncancer. De båda proteinerna visade sig spela en viktig roll i samtliga dessa sjukdomar, och proteinet finns även i ett flertal andra cancersjukdomars tumörer.

- Det är spännande med ett forskningsfynd som har betydelse för flera vanligt förekommande cancersjukdomar. Det innebär att många patienter berörs ifall vi lyckas i det fortsatta arbetet, säger Maria Alvarado Kristensson.

Sökandet efter verkningsfulla substanser sker genom screening av ett stort antal ämnen, både naturliga och syntetiska.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Texten är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 17 april 2012.

Mikroskopibild, tarmcancer: Dreamstime

Related posts:

1. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen

Foto: Colurbox

Nu har slutrapporten av den så kallade Bunkeflostudien presenterats, och den visar bland annat att de elever som hade idrottsundervisning varje dag fick bättre betyg. Det gällde framför allt pojkar.

Motion och idrott i skolan skärper inlärningsförmågan och utvecklar motoriken. Det visar universitetslektor Ingegerd Ericson vid Malmö högskola i en unik studie där hon under nio år följt över tvåhundra skolbarn i Malmö. Skillnaden märks framförallt bland pojkarna.

– Skillnaderna är signifikanta mellan barnen som fick utökad undervisning i idrott och hälsa och de barn som bara hade ordinär undervisning, säger Ingegerd Ericson.

Observationer under nio år

Ingegerd Ericson följde tre årskullar barn i årskurs 1-3 på Ängslättskolan och Sundsbroskolan I Bunkeflostrand i Malmö.

Hon jämförde utvecklingen för barnen i en interventionsgrupp som fick schemalagd idrottsundervisning fem dagar i veckan plus extra motorisk träning med en kontrollgrupp barn som bara hade vanlig idrottsundervisning två lektioner i veckan. Under nio år genomförde Ingegerd Ericson motorikobservationer av balans och koordinationsförmåga på sammanlagt 220 barn.

Hon jämförde vidare resultaten på diagnostiska prov i årskurs 2 samt slutbetygen i åk 9.

Nu har hon sammanställt slutrapporten som visar att:

• 96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan.  Det är framförallt pojkarnas resultat med 96 respektive 83 procent som ligger bakom detta resultat. Pojkarna i interventionsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än pojkarna i kontrollgruppen.
•  Skolår 9 hade 93 procent av eleverna i interventionsgruppen god motorik jämfört med 53 procent i kontrollgruppen.

Unik undersökning

Det finns inga tidigare resultat som statistiskt visar på sambanden och effekten av en intervention under så många år. Resultatens giltighet förstärks av homogeniteten i de undersökta grupperna: barnen är lika gamla, de går i samma skola och har föräldrar med jämförbar utbildning, inkomst och intresse för fysisk aktivitet.

– Undervisning i idrott har bantats från tre gånger i veckan till två. Vi belägger här vetenskapligt att daglig schemalagd idrottsundervisning och medveten motorisk träning förbättrar inte bara motoriken utan också skolprestationerna. Med mer idrott och hälsa är det alltså betydligt fler som uppnår godkända betyg, säger Ingegerd Ericson.

Färre riskfaktorer för sjukdom

Professor Magnus Karlsson vid ortopediska kliniken vid Skånes universitetssjukhus är medförfattare till studien. Magnus Karlsson har tidigare visat att daglig skolgymnastik i Bunkeflostrand ger ypperliga effekter på skelettets och muskulaturens utveckling, och att barnen som varit mest fysiskt aktiva hade minst tendens att utveckla fetma och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Text: MAGNUS JANDO

Artikeln är tidigare publicerad på Malmö Högskolas hemsida, 11 april 2012

Related posts:

1. Simon Timpka: Söker samband mellan sjukdom och lågt betyg i idrott
2. Får pusta ut för varje steg
3. Varje steg räknas

Karin Johansson är sjukgymnast och blev intresserad av en av cancerbehandlingens biverkningar – lymfödem – när hennes egen moster insjuknade i bröstcancer. Då – i slutet av 80-talet var det en ny massagemetod som gällde som behandling av lymfödem:

- Jag masserade dag ut och dag in och det blev en tröstlös situation där jag till slut började undersöka andra behandlingsalternativ, säger Karin Johansson.

Lymfödem visar sig i en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Det beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Lymfödem är oftast en kronisk sjukdom och påverkar därför livskvalitén under hela livet.

Snabb behandling

Karins forskning visar att riskgruppen för lymfödem är de patienter som fått massiv behandling – dvs fått körtlar bortopererade i armhåla samt fått strålning mot samma ställe. Runt 40 % av patienterna i riskgruppen får lymfödem och av dem är det cirka 80 % vars ödem kan hållas på en låg nivå eller rent av försvinna, eftersom man sätter in behandling snabbt.

När ödem tvärt om inte behandlas, förvandlas vätskorna i kroppen till fett och då blir nästa åtgärd kirurgi. Behandling av lymfödem består framförallt av att man bandagerar kroppsdelarna och med hjälp av kompression trycker tillbaka vätskan från vävnaden.

Inaktivitet ohälsosamt

En annan följd av Karins forskning är att man inte längre tror att belastning och tungt jobb, så länge man är i rörelse, förvärrar ödemet:

- Tidigare sa man att man skulle vara rädd om armen och inte bära mer än två liter mjölk och liknande felaktigheter. Studien visar att det är precis tvärt om – inaktivitet är ohälsosamt och det är nyttigt att jobba med sin muskelpump och gärna styrketräna med sunt förnuft.

Nya mätmetoder

För att mäta lymfödem i armen använder man sig av Arkimedes princip – man sticker helt enkelt ner armen i ett kärl med vatten och mäter hur mycket vatten som rinner över. Då kan man jämföra bägge armarna med varandra och även se hur ödemet förändras över tid.

Nu har det kommit ett nytt mätinstrument – en sk MoisterMeter – som liknar en bred penna som man riktar mot ödemområdet och mäter av hur mycket vätska det finns i huden. Denna nya teknik gör att man även kan utöka forskningen till bröstödem – något som av naturliga skäl tidigare varit svårt att mäta.

- Vi ser att problemen med bröstödem är mycket större än vi tidigare trott och därför utökar vi nu forskningen till att innefatta även detta område. 

Text och foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Medicinska fakulteten, Lunds universitet, 13 april 2012

Related posts:

1. Skånsk behandling av lymfödem sprids till Danmark
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad

Sjukgymnastens roll är att både vägleda och behandla vid t ex långvarig smärtproblematik. Tillsammans formuleras mål och delmål och man kommer överens om vad som kan uppnås. Det kan gälla olika typer av konkreta förändringar i arbets- och livssituationen. Ett mål för många som söker primärvård idag är att öka sin fysiska aktivitetsnivå och där är fysisk aktivitet på recept ett viktigt koncept. På individnivå handlar förändringsarbete mycket om att öka motivationen till att vilja förändra sitt beteende:

- Många har en låg tillit till sin förmåga att själv klara av att förändra sin arbets- och livssituation. Vi har utvecklat instrument som mäter individens motivation och sedan tittar vi närmare på vilka faktorer som kan höja den, berättar Gunvor Gard.

En gemensam nämnare för att höja motivationen är det sociala stödet från arbetsgivare, arbetskamrater, familj och vänner. När det gäller personer med långvarig smärtproblematik samarbetar Gunvor med primärvården för att lyfta fram och utvärdera relevanta åtgärder för att minska smärta och öka funktions- och arbetsförmåga.

Men Gunvor arbetar även mycket med att utvärdera psykosociala och organisatoriska förändringar – till exempel hur personalen mår när man genomför en omorganisation. Eller hur man genom hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen kan hjälpa arbetstagare till ökad hälsa och arbetsförmåga.

- Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på hälsa och arbetsmiljö där vi har balans mellan arbetets krav och den egna kapaciteten för att vi ska klara av arbetslivet och/eller en rehabilitering tillbaks till arbetet, avslutar Gunvor.

Text & foto: ÅSA HANSDOTTER

Nyhet från Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.

Related posts:

1. Rullstolar och bänkpressar – visst hör de ihop!
2. Kropp och själ hör ihop
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Skånes universitetssjukhus ingår i en skandinavisk studie om nyttan med en inopererad hörapparat. Den 25:e operationen gjordes på SUS.

Related posts:

1. Räddas patientens liv genom nedkylning?
2. Fysiker testar metod för säkrare hjärnoperationer
3. MS dagen i Malmö om att få och att leva med MS

I sitt avhandlingsarbete har cancerforskaren Katrin Svensson funnit att glioblastomceller utsöndrar stora mängder mikrovesikler som innehåller ett protein, Tissue factor (TF), som gör att de kan påverka andra celler i omgivningen, vilket tyder på att de har en viktig funktion i kommunikationen som styr tumörtillväxten.

Kommunikation främjar tumörtillväxt

Illustration: Katrin Svensson, Lunds universitet. (Klicka på bilden för en större bild)

Bilden ovan illustrerar på ett förenklat sätt hur celler bildar exosomer eller mikrovesikler.Cellen förpackar det material som sedan används för att kommunicera med andra celler.

Cellers kommunikation är avgörande för alla livsförlopp, inräknat dem som leder till cancer. Kommunikationen kan utföras på flera olika sätt, där ett av sätten innebär att cellen delar med sig av viss information till andra celler via s.k. vesikler, små membranomslutna blåsor med ett innehåll som speglar innehållet i cellen ( nr 5 och 7 i bilden).

Man kan likna cellulär kommunikation via vesikler vid ett brev som ska levereras. Inne i cellen finns olika rum där molekylär information, t.ex. proteiner, lipider och nukleinsyror bildas. Den här informationen sorteras sedan via vesikler (brevet) till den rätta mottagaren. Det kan ske inne i cellen, men även utanför cellen där de kallas extracellulära vesikler (nr. 5 i bilden).

En annan typ av extracellulära vesikler som direkt knoppas av från cellmembranet kallas mikrovesikler (nr. 7 i bilden). Båda formerna av vesikler kan ge sig iväg ut i blodsystemet, vilket medför att en cell kan skicka väl utvald, långväga information till en mottagare.  (Bildtext & illustration: Katrin Svensson.)

Förhindra tumörtillväxt

– Signalvägarna är kända sedan tidigare, men man har inte känt till att mikrovesiklerna är budbärare. När vi vet mer om det här kan vi kanske störa eller avbryta den här kommunikationsvägen och då också förhindra tumörtillväxten, säger Katrin Svensson.

Glioblastom kännetecknas av stora områden med syrebrist vilket orsakar onormal blodkärlstillväxt samt överdriven benägenhet för koagulation.

Hjälp att hitta rätt behandling

Det är känt att mikrovesikler också finns i blodet hos cancerpatienter och en spridd hypotes är att de bidrar till att dessa patienter ofta drabbas av blodpropp.

– För att få en indikation på tumörutveckling skulle man kunna studera innehållet i dessa mikrovesikler med hjälp av ett blodprov. Då skulle man kunna få svar på vilken behandling man ska ge patienten, säger Katrin Svensson.

Pågende studier med mikrovesikler isolerade från glioblastompatienter syftar till att utreda detta vidare.

Nya vägar för cancerbehandling

I Sverige insjuknar cirka 1 200 personer om året i tumörer i hjärnan och ryggmärgen. Av dessa är knappt hälften elakartade tumörer och i den här gruppen ingår glioblastom, den vanligaste typen av hjärntumör hos vuxna.

Prognosen är dålig för de som drabbas av glioblastom. Nuvarande behandlingsmetoder endast förlänger överlevnaden med ett antal månader upp till några år.

– De fynd vi gjort är viktiga mot bakgrund av den dåliga prognos de här cancerpatienterna har i dag. Med den här kunskapen kan man hitta nya mekanismer för att utveckla och använda nya eller redan etablerade cancerläkemedel mot den här tumörformen.

Text & foto: OLLE DAHLBÄCK

Artikeln har tidigare publicerats på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet, 23 mars 2012.

Related posts:

1. Cancerceller måste kommunicera med andra celler
2. Vad orsakar Parkinsons? – Genombrott tyder på att skadade proteiner rör sig mellan celler
3. Molekylär länk mellan diabetes och cancer beskriven

I studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, har kostvanorna hos över 20 000 Malmöbor undersökts med fokus på risken för hjärt-kärlsjukdom. Betydelsen av sammanlagt 13 olika näringsämnen, fetter, proteiner och kolhydrater, analyserades.

Foto: Colourbox

- Kvinnor som åt fiberrikt hade nästan 25 procent lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnor som åt fiberfattig kost. Hos männen var effekten svagare. Men resultaten bekräftade att fiberrik mat åtminstone skyddade männen mot slaganfall, säger Peter Wallström, forskare vid Lunds universitet och huvudförfattare till artikeln.

Exakt vad skillnaderna mellan könen beror på är oklart. Men en sannolik orsak är att kvinnor får i sig fibrer genom mer hälsosamma livsmedel än vad männen får. I kvinnornas fall i hög grad via frukt och grönt, medan männens viktigaste fiberkälla var mjukt bröd.

- De olika resultaten för kvinnor och män visar att vi behöver ta större hänsyn än tidigare till könstillhörigheten när vi forskar kring kostvanor, sägar Peter Wallström.

Däremot fann forskarna inga säkerställda samband mellan övriga näringsämnen som ingick i studien och hjärt-kärlsjukdom, t.ex. andelen mättat fett eller socker i kosten.

Peter Wallström

- Det resultatet ska tolkas med viss försiktighet. Nästan alla äter mer mättat fett än vad som rekommenderas, vilket även gäller deltagarna i många andra befolkningsstudier. Det blir därför svårt att jämföra rekommenderat och högt fettintag. Andra typer av studier som gjorts tidigare visar att den som är sparsam med fett och socker har minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger Peter Wallström.

Peter Wallström är skeptisk till s.k. extremdieter och menar att Livsmedelsverkets kostrekommendationer står sig väl trots att de kritiserats från olika håll:

- Livsmedelsverkets kostråd, som bygger på omfattande forskning, är välavvägda. På kort sikt ger de flesta dieter viktnedgång förutsatt att man lyckas följa dem. Men vi vet för lite om långtidseffekterna för att kunna rekommendera mer drastiska kostomläggningar, säger Peter Wallström.

Data till studien har hämtats från befolkningsstudien Malmö Kost Cancer som engagerat över 30 000 Malmöbor från 1990-talets början och framåt. Deltagarna har bl.a. lämnat blodprover och detaljerad information om sina matvanor.

Nyhet från Medicinska fakulteten, 11 april 2012

Related posts:

1. Minskar korn risken för hjärt-kärlsjukdomar?
2. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Prestigefyllt pris för hjärt- kärlforskning

Fysisk aktivitet kan rädda liv

I Skåne är vi lite mindre aktiva, och lite mer överviktiga än övriga Sverige. En effektiv metod för att nå bättre hälsa är fysisk aktivitet på recept, FaR. Trots goda resultat används inte behandlingsmetoden i särskilt hög utsträckning i Skåne. För att sprida information om FaR ordnas en helkväll på Skånes universitetssjukhus.

Sedan tio år tillbaka arbetar Region Skåne med fysisk aktivitet på recept, FaR, och på vissa håll i Skåne har det fått stor framgång. Ändå är det här behandlingsalternativet fortfarande underutnyttjat.

Riskfaktorer kan motas

Region Skåne vill att fler patienter ska få möjlighet till ett bättre liv genom att få fysisk aktivitet utskrivet på recept. I ryggen har man Socialstyrelsen, som är tydliga i sina nya nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – som patient ska du kunna få stöd av hälso- och sjukvården för att öka din fysiska aktivitet.

Foto: Dreamstime

WHO:s siffror talar också sitt tydliga språk. I deras lista över de riskfaktorer som leder till för tidig död i höginkomstländer finns fysisk inaktivitet på fjärde plats. På plats två och tre finns högt blodtryck samt övervikt och fetma vilket båda påverkas positivt av ökad fysisk aktivitet.

Rörelse som lösning

För att öka kunskapen om fysisk aktivitet på recept ordnar Region Skåne en helkväll på temat onsdagen den 11 april. På plats finns både patienter, sjukgymnaster, politiker, läkare och föreningar.

Kvällen börjar klockan 17 i Jubileumsaulan på Skånes universitetssjukhus i Malmö och håller på fram till 20.

Nyhet från Region Skåne, 10 april 2012

Styrketräning vid Rehabiliteringsmedicin Orup, Skånes universitetssjukhus.

Program för föreläsningen om fysisk aktivitet på recept 11 april 2012:

Prova på:  Föreningar visar upp sina verksamheter och besökare kan prova på olika aktiviteter kring träning och hälsa. I foajén utanför aulan.

När fick du senast ett recept på Fysisk Aktivitet? Leif Dahlberg, läkare, professor i ortopedi, SUS Malmö och Matti Leijon, forskningskoordinator, Centrum för Primärvårdsforskning.

Fysisk aktivitet på recept – politik för bättre hälsa! Anders Åkesson, Miljöpartiet, regionråd, Region Skåne.

Paus med vatten och frukt. Utställning i foajén.

Vad tycker patienterna? Erfarenheter av Fysisk Aktivitet på recept. Vad gör Fysioteket? Helen Henriksson, leg sjukgymnast, och Malin Scharffenberg, leg sjukgymnast, Hälsoenheten SUS.

Fysisk Aktivitet på Vårdcentralen? Henrik Grelz, distriktsläkare, Hälsocentralen St Hans, Lund.

Välkomna!

Related posts:

1. Soffpotatisar blev aktiva med recept
2. Varje steg räknas
3. Grupptryck och motion på recept

Foto: Dreamstime

Nya forskningsfynd pekar på att det inte räcker att transplantera dopaminproducerande celler vid Parkinsons sjukdom för att lindra alla symtom.Även serotoninceller – som styr sömn, ämnesomsättning och humör – måste sannolikt ingå i framtida transplantationer.

Parkinsonpatienter som fått friska dopaminceller transplanterade till hjärnan får en bättre rörlighet. Patienternas andra symtom fortsätter däremot att förvärras.

Med hjälp av avancerade kameror som avslöjar hjärnans olika signalsystem har forskarna följt upp Parkinsonpatienter som fick dopaminceller transplanterade på 1990-talet.

Rörelsesymtom lindras – övriga kvarstår

Dopaminsystemen, som styr motoriken i hjärnan och som återuppbyggts genom transplantationen, var oskadade ännu efter 16 år. Patienterna upplevde att sjukdomens karakteristiska rörelsesymtom blivit mycket lindrade. Kamerabilderna visade dock även en fortsatt celldöd i serotoninsystemen, som reglerar sömn, mättnad, humör och känslor.

Trötthet, sömnproblem, blodtrycksfall och andra icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom har på senare år fått en allt större plats inom forskningen. Dessa symtom är svårbehandlade och påverkar patienternas livskvalitet allt mer ju längre sjukdomen fortskrider. Resultaten från studien visar på den komplexa symtombild som kommande celltransplantationer måste sikta mot att lindra.

Även andra nervceller måste ersättas

Trots transplantationernas begränsade effekt på icke-motoriska symtom så visar den aktuella studien att operationerna lyckats återställa den förlorade funktionen hos dopaminproducerande nervceller. För flera av de patienter som transplanterades på 90-talet så bidrar de nya cellerna än idag till att hålla rörelseproblemen borta och de behöver inte längre standardmedicinen vid Parkinsons sjukdom, L-Dopa.

– Vi ser fortfarande transplantationer av nervceller som en mycket lovande möjlighet för att behandla Parkinsons sjukdom. Men för att också lindra icke-motoriska symtom måste man troligen rikta in sig på att transplantera mer än bara dopaminproducerande nervceller framöver, säger professor Olle Lindvall.

Pressmeddelande från Lunds universitet, 5 april 2012

Related posts:

1. En spruta och två gener – effektiv behandling mot Parkinsons sjukdom
2. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom
3. Innovativ behandling vid Parkinsons sjukdom

Artikeln läggs in när vårens nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa kommer ut första veckan i juni 2012.

Related posts:

1. Resistenta bakterier med hem från utlandsresan
2. Resistenta bakterier – intervju med Inga Odenholt
3. Antibiotikaresistenta bakterier fortsatt hot mot hälsan

Foto: Dreamstime

En ny försöksmodell ger unika möjligheter att studera vad som händer på gennivå hos patienter med akut myeloisk leukemi. Forskarna har visat att två vanliga mutationer som samarbetar leder till en mycket snabbare utveckling av leukemin. Försöksmodellen kan också användas för att studera effekten av olika läkemedel mot leukemi som är under utveckling.

Leukemi är cancer i benmärgen där blodkropparna bildas. Blodkroppar utvecklas ur stamceller, celler som har förmågan att bilda alla typer av blodceller. På vägen från stamcell till färdig blodkropp mognar cellerna undan för undan till allt mer specialiserade celler för att till sist komma ut i blodet som färdiga röda eller vita blodkroppar eller blodplättar.

Vid leukemi uppstår störningar i mognadsprocessen så att en del celler stannar upp i utvecklingen. Det som då händer kan liknas vid en plötslig fördämning i ett vattendrag, där vattennivån stiger uppströms om fördämningen medan det råder vattenbrist nedströms. Konsekvenserna vid leukemi blir att produktionen av mogna fungerande blodkroppar avstannar, det uppstår blodbrist, samtidigt som en del mellanprodukter blir bara fler och fler och tar över utrymmet i benmärgen.

Mutationer som följer på varandra

Leukemi beror på att det uppstår ett antal, på varandra följande genetiska förändringar, mutationer i någon eller några av de stadier som cellerna genomgår under mognadsprocessen. Det finns olika typer av leukemier beroende på vilka celler i mognadsprocessen som drabbas. Vid akut myeloisk leukemi, AML, drabbas produktionen av granulocyter som är en viss sorts vita blodkroppar.

- Ett genomgående mönster vid leukemi är att det först uppstår en mutation som blockerar den fortsatta mognadsprocessen och som sedan följs av en annan mutation som gör att de celler som inte kommer vidare i sin mognadsprocess börjar föröka sig i en allt snabbare takt. Dessa kan så småningom utvecklas till cancerceller, säger Kristian Reckzeh, doktorand vid Sektionen för molekylärmedicin och genterapi. I maj lägger han fram sin avhandling.

Nytt verktyg bekräftar samarbete

Han har studerat två olika mutationer som är vanliga i samband med AML. Syftet har varit att ta reda på om och i så fall hur dessa mutationer samarbetar och om de i så fall påskyndar utvecklingen av cancerceller. Det har tidigare varit mycket svårt att studera de här mutationerna eftersom det inte har funnits några bra verktyg, s.k. försöksmodeller för detta.

Kristian Reckzeh och hans kollegor har utvecklat en så kallad ”musmodell”. Kortfattat innebär det att man har korsat fram möss som utvecklar AML och där sjukdomsförloppet i mössen återspeglar på ett bra sätt det som händer hos människor med AML.

- Med hjälp av modellen har vi kunnat bevisa att det sker ett samarbete mellan dessa två mutationer. Möss som hade båda mutationerna utvecklade leukemi mycket snabbare.

Omogna celler som vägrar att dö

Den första mutationen, i Cebpa-genen, påverkar en så kallad transkriptionsfaktor, vars uppgift är att sätta på eller stänga av gener. När den inte fungerar som den ska blockeras vägen som leder till mogna granulocyter. Om denna mutation följs av en annan, i Flt3-genen, påverkas en sorts receptorer på cellyta som i sin tur påverkar cellens förmåga att överleva.

- Det leder till att vi får en ansamlig av omogna celler som inte dör och bara blir fler och fler.

Studera nya läkemedel

Kristian Reckzehs nya resultat är i första hand viktiga i ett grundforskningsperspektiv. De är ett mycket viktig bidrag till det enorma pussel som världens alla leukemiforskare lägger för att bättre förstå mekanismerna bakom hur leukemi uppstår och utvecklas. Ju mer vi förstår desto större är chansen att vi kan bota och kanske till och med förhindra att sjukdomen uppstår.

- Men det finns faktiskt en direkt praktisk tillämpning av vår försöksmodell. Den kan användas för att studera effekten av olika läkemedel som är under utveckling, säger Kristian Reckzeh.

Text & porträttfoto: EVA BARTONEK ROXÅ 

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel mars 2012

Related posts:

1. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?
2. Protein som muterar ökar risk för blodcancer
3. Cancerstamceller orsak till återfall vid blodcancer

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Stomiopererade utsatta patienter
3. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Stomiopererade utsatta patienter
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Related posts:

1. Målsökande plåster hejdar sammanväxning efter operation
2. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Related posts:

1. Stomiopererade utsatta patienter
2. Kapselkameran spårar sjukdom i tarmarna
3. Akupunktur hjälper vid spädbarnskolik

Sedan 40 år bekämpas barncancer med cellgifter, stark strålning och krävande benmärgstransplantationer – tillsammans eller var för sig beroende på diagnos.

Thoas Fioretos. Foto: Roger Lundholm

– Detta har kraftigt minskat dödligheten inom flera cancerformer. Men många av dem som räddats har betalat ett förhållandevis högt pris i form av sena sviter av behandlingen. Och även om terapin förfinats är problemet detsamma i dag, säger Thoas Fioretos, överläkare och professor i klinisk genetik.

Hans forskargrupp studerar den vanligaste cancerformen bland barn, akut lymfatisk leukemi (ALL), och de genetiska avvikelser som finns i blodcellerna hos dessa barn.

– För bara några år sedan krävdes hundratals forskare och maskiner som fyllde en hel fotbollsplan för att bestämma en människas eller cancercellers arvsmassa. Nu närmar vi oss ”tusendollargenomet” där vi kan få fram hela arvsmassan under en dag och med en enda maskin.

Genetiska analyser styr i dag diagnos och klinisk behandling av de omkring tio barn om året som insjuknar i ALL i södra Sverige.

– I våra forskningsprojekt undersöker vi landskapet av mutationer i barnleukemi som bara har en specifik translokation* mellan kromosomerna 12 och 21 och mellan kromosomerna 9 och 22., berättar Fioretos.

Och snart kommer det apparatur som är 20 gånger snabbare och som kan bestämma arvsmassan i cancerceller till ännu lägre kostnad.

– Då är kartan lagd. Den stora utmaningen blir att tolka den enorma informationsmängden, säger Thoas Fioretos som tror på ett stort genombrott för bättre diagnostik och behandling av barnleukemi inom de närmsta åren.

*) Translokation innebär att delar av kromosomerna byter plats.

KML, kronisk myeloisk leukemi, som drabbar vuxna behandlas och där mutationen är snarlik ALL, behandlas sedan flera decennier med piller. Se Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2006 på http://www.vetenskaphalsa.se/tidskriften-aktuellt-om-vetenskap-halsa/

Text: PER LÄNGBY

Artikeln är tidigare publicerad i Nyhetsbrev för Massmedia nr 2/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
2. Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade
3. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer

Foto: Colourbox

Varje år insjuknar omkring 300 barn i cancer.

Förbättrade behandlingsmetoder under de senaste decennierna har lett till att mer än tre av fyra barn idag faktiskt botas från sin sjukdom.

Tyvärr drabbas en stor andel av de som överlever sin cancer av så kallade sena komplikationer till följd av den tuffa behandling de har utsatts för. Bland annat har man sett en livslång ökad risk för att drabbas av nya cancersjukdomar.

Ärftlighet en av orsakerna

Orsaken till att barn får cancer är i de allra flesta fall okänt, men upp till 10 % av barncancerfallen kan förklaras av kända ärftliga orsaker. Det finns dock studier som tyder på att betydelsen av ärftliga faktorer kan vara underskattad.

När barnet insjuknar i sin cancer finns i de flesta fall ingen tidigare cancer i familjen som talar för att det finns någon ärftlig bakomliggande orsak. I en del familjer förändras denna bild med tiden och en barntumör som till en början verkade vara sporadisk kan visa sig vara familjär när föräldrar och syskon blir äldre.

Det har visat sig att patienter med en ärftlig benägenhet för cancer har en särskilt hög risk att drabbas av nya tumörer till följd av tidigare cancerbehandling. Ökad kunskap om ärftliga faktorers betydelse för uppkomsten av barncancer skulle kunna förbättra omhändertagandet av patienter och deras familjer genom att identifiera de patienter som är i behov av mer individualiserade behandlingsstrategier.

Cancer hos både mamman och barnet

De fyra studier som ingår i den här avhandlingen har undersökt ärftliga faktorers betydelse vid barntumörer och eventuella samband mellan barn- och vuxentumörer i samma familj. Det har sedan länge varit känt att ärftliga faktorer ökar risken för att drabbas av cancer. Däremot vet vi betydligt mindre om hur ärftliga orsaker påverkar sjukdomsförloppet.

I studie I studerades överlevnaden för bröstcancerpatienter i relation till om deras barn har haft barncancer, där barncancer användes som en markör för förekomst av ärftliga faktorer. De mödrar som har haft ett barn med cancer hade en sämre överlevnad jämfört med de andra bröstcancersjuka mödrarna. Detta tyder på att ärftliga faktorer kan ha en betydelse för patienters sjukdomsförlopp.

Mutationer i bröstcancergen

I studie II granskades förekomsten av barntumörer i familjer med ärftliga vuxen-cancersyndrom, inkluderat ärftlig bröst- och äggstockscancer, familjär malignt melanom, samt ett syndrom som orsakar ärftlig tjocktarmscancer och som kallas hereditär icke polypös kolorektalcancer (HNPCC). Familjer med HNPCC och familjär malignt melanom uppvisade en högre förekomst av barntumörer jämfört med den generella befolkningen.

Ärftlig bröst- och äggstockscancer orsakas av ärftliga genetiska förändringar (mutationer) i bröstcancergen 1 och 2 (BRCA1 och BRCA2). En ökad förekomst av barntumörer identifierades hos familjer med mutationer i BRCA2 men inte i familjer med mutationer i BRCA1.

Släktingar till barncancerpatienter

I studie III undersöktes risken för barn- och vuxencancer hos släktingar till barncancerpatienter. En ökad risk för både barn- och vuxentumörer påvisades. I var tionde familj fanns ytterligare ett fall av barncancer, ofta hos mer avlägsna släktingar.

Den ökade förekomsten av barntumörer kan inte förklaras av sedan tidigare kända ärftliga orsaker. Vuxna släktingar hade en ökad risk för bröst- och prostatacancer, och var yngre vid insjuknande än den genomsnittliga i befolkningen.

Li-Fraumeni syndrom

Studie IV handlar om ett ovanligt ärftligt tillstånd som kallas Li-Fraumeni syndrom, vilket orsakas av mutationer i genen TP53. Individer med detta syndrom har en mycket hög risk för att drabbas av ett flertal olika cancrar, ofta i mycket ung ålder. Man har också sett att dessa individer är känsliga för strålning och att många efter strålbehandling för en cancer med tiden drabbas av en ny tumör i det behandlade området.

I familjer med Li-Fraumeni syndrom finns det oftast en stark familjehistoria av cancer hos nära släktingar, dock har man i tidigare studier sett att barn med vissa typer av tumörer ibland kan vara bärare av en mutation i TP53 utan att det finns en sjukdomsbild i familjen som talar för det.

I studie IV undersöktes det vidare hur vanligt förekommande det är med medfödda mutationer i TP53 hos barncancerpatienter med binjurebarkstumörer, plexus-tumörer (en ovanlig typ av hjärntumör) och rabdomyosarkom (tumör som utvecklas från muskelceller). Medfödda TP53 mutationer kunde identifieras hos enstaka patienter med binjurebarkstumörer och rabdomyosarkom.

Detta talar för att man skulle kunna överväga att testa barn med dessa tumörformer för TP53 mutationer, för att kunna anpassa behandlingen och minska risken för nya terapirelaterade tumörer. I de allra flesta fall kunde barntumörerna inte kopplas till förekomst av medfödda TP53 mutationer. En ökad förekomst av cancer påvisades dock i familjer till patienter med plexus-tumörer och rhabdomyosarkom, vilket tyder på att eventuellt andra ärftliga faktorer kan förekomma i familjerna.

Sammanfattningsvis tillför den här avhandlingen ytterligare stöd för att ärftliga faktorer kan spela en roll för uppkomsten av barntumörer. Framtida forskning bör särskilt inriktas på att studera sambandet barn- och vuxentumörer i samma familj och familjer med multipla barntumörer.

Text: SUSANNE MAGNUSSON

Texten är den populärvetenskapliga sammanfattningen av Susanne Magnussons avhandling från 2012: Genetic factors in childhood cancer. Associations between tumors in childhood and adulthood, and prevalence of germline TP53 mutations

Related posts:

1. Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer
2. Krafttag mot sviter av barncancer-behandling
3. Försök med genterapi vid ärftliga ögonsjukdomar

En patient som råkat ut för en olyckshändelse eller fått en speciell muskelsjukdom kan behöva plastikopereras för att få tillbaka sitt utseende och sin muskelfunktion. Idag tas muskelvävnad från andra delar av kroppen för att använda som utfyllnad, men med odlad vävnad skulle patienterna slippa denna extra operation.

För att odla vävnad behövs först en ”scaffold”, en tredimensionell byggnadsställning som tillfälligt kan ersätta den vävnad som normalt omger muskelceller.

Att designa en sådan är en utmaning i sig. Byggnadsställningen ska efterlikna cellernas miljö i kroppen och ska inte stötas bort, men ska ändå så småningom brytas ner när den inte längre behövs. Den ska också vara lagom hård eller mjuk, och ha rätt ytstruktur så att den odlade vävnadsbiten passar ihop med kroppens egna, angränsande celler.

Lundaforskaren Linda Elowsson använder byggnadsställningar gjorda av blod och plasma.

Tredimensionell byggnadsställning (scaffold) för odling av muskelceller. Blod omvandlas till ett poröst, tvättsvampsliknande material som ska efterlikna cellernas miljö i kroppen och inte stötas bort. Foto: Linda Elowsson

– En stor fördel med detta är att man skulle kunna använda patientens eget blod. Använder man sedan också muskelceller framodlade från ett litet vävnadsprov från patienten själv, så blir risken för avstötning minimal, menar hon.

De blodbaserade byggnadsställningarna har utvecklats av Harald Kirsebom från Institutionen för bioteknik. Han använder sig av en ”kryogel”-teknik där utspätt polymeriseras i fryst tillstånd, och därmed omvandlas till ett poröst, tvättsvampsliknande material. Frysningen ger upphov till iskristaller, som lämnar efter sig porer i materialets inre när de tinat och smält bort. I dessa porer häller man sedan in en lösning med myoblaster (ett förstadium till muskelceller) för att odla fram muskelvävnad.

Arbetet har hittills gått enligt planerna. Byggnadsställningen verkar så småningom brytas ner, och myoblasterna har börjat utveckla sig i riktning mot färdiga muskelfibrer.  

Odlingarna sker än så länge i ett slags provrör. Om tekniken fungerar skulle man i framtiden kunna tänka sig större behållare, som ger ett material stort nog för att skära till en vävnadsbit av exakt rätt storlek och utseende. En annan möjlighet är tillverka byggnadsställningen i en ”gjutform” av rätt design och odla cellerna där.

Mycket arbete återstår dock. Det gäller inte bara att få fram en vävnad med rätt slags celler – den ska också kunna fungera när den väl satts på plats. Blodkärl måste t.ex. vilja växa in i vävnaden för att förse den med näring, och nerver måste vilja växa in för att styra de nya musklerna.

– Det är många forskargrupper på olika håll som arbetar med vävnadsodling när det gäller brosk och ben. Det är inte alls lika många som arbetar med muskler, just för att det är en betydligt större utmaning, säger Linda Elowson.

Hon ser vävnadsodling – ”tissue engineering” – som ett otroligt spännande tvärvetenskapligt forskningsfält. Det kan på sikt ge stora möjligheter att behandla patienter med broskskador, sjuk muskelvävnad, brandskadad hud m m.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten 26 mars 2012

Related posts:

1. Cellprov kan ersätta djurförsök
2. Information om transplantation av nervceller till patienter med Parkinsons sjukdom

I år står barn och ungdomar i fokus på Hälsovetenskapens dag den 28/3. Du får ta del av den senaste forskningen genom populärvetenskapliga föreläsningar av forskare knutna till Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Vi vänder oss till dig som arbetar inom hälso- och sjukvård, barnhabilitering, barnpsykiatri, är förälder eller bara är allmänt intresserad.

Föreläsningarna sker i SSSH-salen på Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund.

Fri entré.

Välkommen!

Related posts:

1. Hur mår överviktiga ungdomar psykiskt?
2. ”Sjuka barn har inga syskon”- anhöriga barns situation
3. Uppföljningsprogram positivt för barn med typ 1-diabetes

Foto: Colourbox

Det är känt att anhöriga till kroniska patienter, speciellt cancerpatienter, har en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa och depression.

Psykisk stress och depression har i tidigare studier rapporterats påverka nervsystemet, blodtryck och inflammation, vilket i sin tur kan öka risken för utveckling av kranskärlssjukdom och stroke.

Samma livstil ingen riskfaktor

Det är mot bakgrund av detta som forskaren Jianguang Ji och medarbetare vid Centrum för Primärvårdsforskning i Malmö har undersökt den specifika risken för kranskärlssjukdom och stroke om makan eller maken drabbats av cancer.

Studien visar att risken för kranskärlssjukdom och stroke ökade mellan 13-29 procent hos personer vars partner har cancer. Resultaten baserar sig på data i det nationella svenska cancerregistret och det svenska slutenvårdsregistret.

En möjlig förklaring till den ökade risken skulle kunna vara att makar delar livsstil och riskfaktorer som rökning, alkohol, kost och motionsvanor, men den förklaringen faller på att risken för hjärt-kärlsjukdom var bara marginellt ökad (3-5%) tiden innan livspartnern drabbades av cancer.

Negativ stress

Forskarna menar istället att det mesta av riskökningen sannolikt kan förklaras av den negativa stress som maken eller makan utsätts för om livspartnern drabbas av cancer.

- Vår studie visar att det är viktigt med förebyggande insatser till personer vars livspartner drabbas av cancer med inriktning på psykologisk stress och negativa riskfaktorer, säger Jianguang Ji och fortsätter:

-Tidigare studier har visat att förebyggande arbete kan minska stress och oro avsevärt hos de anhöriga.

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 mars 2012

Related posts:

1. Socker kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
3. Olle Melander: Genetisk risk och hjärt-kärlsjukdom

Videointervju med Åke Lernmark som då håller föredrag. Temat är virusinfektioner som misstänkt utlösare av typ 1 diabetes.

- Finns det ett virus så kommer vi att hitta det, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning.

Länk till programmet för Diabeteskvällen i Malmö 28 mars 2012

Related posts:

1. VIDEO stressgener och typ 2 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. ”Finns det ett virus där kommer vi att hitta det”
3. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna utgör ritningen som bestämmer hur vi ser ut och fungerar. Alla celler innehåller samma gener. Men hur skiljer sig då till exempel en benmuskel från ett öga, trots att de byggs utifrån exakt samma ritning?

Som ett piano

Det handlar om hur generna används. Alla gener är inte påslagna överallt. I en muskelcell är bara muskelgenerna påslagna, och i ögat är istället ögongenerna aktiva. Man kan likna det vid ett piano; pianot har alltid samma tangenter, men man kan spela olika melodier på dem. Det är bara tangenterna som trycks ned som hörs. Kroppens system för att bestämma vilka tangenter som skall tryckas på, det vill säga vilka gener som skall vara påslagna, kallas epigenetik. Ordet härstammar från grekiskan och betyder över (=”epi”) genetik. Epigenetik fungerar som en länk mellan arv och miljö. Det finns olika så kallade epigenetiska markeringar. De kan sätta på en gen och fungera antingen som grönt ljus eller som stoppskyltar för om genen ska vara aktiv. Varför har då forskarnas intresse för epigenetik fullkomligen exploderat de senaste åren?

Miljön ändrar epigenetiken

Man har upptäckt att i flera sjukdomar, t ex cancer, har det blivit fel bland de epigenetiska markeringarna. Det kan handla om en anti-cancergen som på grund av någon miljöfaktor får för många ”stoppskyltar” på sig och inaktiveras. Det tilltalande med epigenetiken är att den går att förändra. Man kan inte göra något åt vilka gener man ärver av sina föräldrar, men miljön man lever i påverkar hur aktiva de är!

Styra generna med maten

Därför kan enäggstvillingar – trots att de delar samma gener – se olika ut och vara olika benägna att drabbas av sjukdomar. Miljön ändrar deras epigenetik. En miljöfaktor som vi har stor möjlighet att påverka är kosten vi äter. Mer och mer forskning visar att vissa födo- och näringsämnen har en direkt effekt på epigenetiken och därmed våra gener. Exempel på mat rik på sådana ämnen är grönt te och gurkmeja. I teorin innebär det att även om du är född med en gen som gör att du lätt går upp i vikt, så kanske du kan stänga av den genom att äta rätt kost!

Övervikt och typ 2 diabetes

Frågan är vad vi ska äta för att få epigenetiken på vår sida i kampen mot ohälsa. Detta vill forskare vid Lunds universitet ta reda på i ett nytt projekt om kost och epigenetik. Målet är att undersöka om vissa epigenetiska markeringar kan leda till övervikt och typ 2 diabetes. Nästa steg är att hitta mat och näringsämnen som kan motverka de epigenetiska markeringarna och därmed förebygga sjukdom. Lundaforskarna har hittat flera intressanta matkomponenter som kan förebygga viktuppgång hos möss. Nu återstår att se exakt hur ämnena påverkar kroppen och om de har epigenetiska effekter.

Epigenetik framtidens hälsovård?

Idag är det fler människor på jorden som lider av övervikt än av undernäring och svält. För att motverka denna utveckling är det nödvändigt att få en bättre förståelse för hur våra kroppar påverkas av kosten vi äter – ända ner på gennivå. Vet vi vilka epigenetiska markeringar vi vill motverka och vilken mat som kan göra detta, ökar våra chanser att förebygga välfärdssjukdomar. Tanken att kunna ta kontroll över sina gener är lockande. Vi är inte riktigt där ännu, men epigenetiken är en viktig post på vägen till framtidens hälsovård.

Text: LOVISA HEYMAN

Foto i artikeln: Colourbox

Related posts:

1. Jennie Wickenberg: Krydda dig till en bättre hälsa?
2. Fetmaepidemin sprider sig över världen
3. Samarbete över Sundet ger bättre vård av höft

Foto: Colourbox

Det handlar om hur generna används. Alla gener är inte påslagna överallt. I en muskelcell är bara muskelgenerna påslagna, och i ögat är istället ögongenerna aktiva. Man kan likna det vid ett piano; pianot har alltid samma tangenter, men man kan spela olika melodier på dem. Det är bara tangenterna som trycks ned som hörs. Kroppens system för att bestämma vilka tangenter som skall tryckas på, det vill säga vilka gener som skall vara påslagna, kallas epigenetik.  Ordet härstammar från grekiskan och betyder över (=”epi”) genetik. Epigenetik fungerar som en länk mellan arv och miljö. Det finns olika så kallade epigenetiska markeringar. De kan sättas på en gen och fungera antingen som grönt ljus eller som stoppskyltar för om genen ska vara aktiv.  Genom epigenetisk reglering kan alla kroppens celler byggas utifrån en och samma ritning. Epigenetiken kan också påverkas av miljön vi lever i, och på så sätt interageras vårt arv med miljö.

Text: Lovisa Heyman

Related posts:

1. Ta kontroll över ditt DNA – genvägen till bättre hälsa!

En försmak av Diabeteskvällen i Malmö 28 mars.

Videointervju med Anders Rosengren som då håller föredrag. Temat är hur en vanlig  genetisk riskvariant ökar risken för typ 2 diabetes genom att göra insulincellen extra känslig för stress.

- Det finns ett läkemedel som kanske kan råda bot på detta, säger Anders Rosengren, läkare och forskare på Lunds universitets Diabetescenter.

Länk till programmet för Diabeteskvällen i Malmö 28 mars 2012

Featurebild DNA-spiral: Dreamstime

Related posts:

1. VIDEO om virus och typ 1 diabetes – Diabeteskväll 28/3
2. Kartläggning av sambandet stress och diabetes
3. Ny markör för typ 2-diabetes öppnar för tidiga åtgärder

Foto: Dreamstime

Populärvetenskaplig föreläsning som arrangeras av Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer.

Program

18.00 Välkommen Professor Anders Bjartell. Ordförande i Allmänna Sjukhusets i Malmö Stiftelse för bekämpande av cancer.

18.05 Malignt melanom ur kliniskt perspektiv. Professor Håkan Olsson, Onkologiska Kliniken, Lund.

18.25 Hudcancer – inte bara maligna melanom! Specialistläkare, med. dr. Kari Nielsen, Hudmottagningen, Helsingborg.

18.45 Våra motsägelsefulla solvanor. Emil Bengtsson och Johan Gulliksson, Strålskyddsmyndigheten.

19.05 Paus, kaffe med kaka.

19.25 Ett nytt sätt att motverka spridning av malignt melanom. Professor Tommy Andersson, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

19.45 Faktorer som påverkar risken att utveckla basal- och skivepitel hudcancer. Docent Ramin Massoumi, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

20.05–20.20 Frågestund – paneldiskussion. Moderator: Professor Lars Rönnstrand, Institutionen för Laboratoriemedicin, Malmö.

Related posts:

1. Proteinet som hjälper malignt melanom på traven
2. Gen som ökar risk för njurcancer och melanom
3. Genetisk koppling ökar risken för att drabbas av malignt melanom

- Vi var föregångare till den internationella studien vid sjukhuset i Malmö, berättar Jesper Petersson. Han är chef för sjukhusets Neurologiska klinik.

- I Malmö gjordes en mindre studie av 30 patienter tillsammans med Intensivvårdskliniken. De behandlades med nedkylning efter det att de fått en stroke. Lärdomarna från den studien har tagits med in i den betydligt större internationella studien.

Läs mer om den tidigare studien

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 26 mars 2012

Related posts:

1. Kan hjärnan repareras efter en stroke?
2. Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke
3. Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke

Idag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga lite mer när man blir äldre.

Tisdagen den 20 mars 2012 kl 18.30-21.00 arrangerade  PIL/Sjukhusbiblioteket och projektgrupp från Skånes universitetssjukhus och Malmö stad  en föreläsning på detta tema i Lund.

Föreläsningen filmades och kan ses i efterhand på följande länk: Att äta sig svag eller stark på äldre dar, går det?

Program

18.30 Välkomna! Jesper Aspegren, författare och programledare

18.35 Mat och fysisk aktivitet – före mycket eller för lite skämmer. Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, Lunds universitet

19.15 Näring åt njutningen. Margareta Bensow-Bacos, dietist  

19.50 Fruktpaus. PIL/sjukhusbiblioteket har öppet hus och bokbord.  

20.05 Mat i praktiken. Eva Brandt, disktriktssköterska, Malmö stad

20.30 Frågestund

21.00 Avslutning  

Välkomna!

Related posts:

1. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
2. Föreläsning om ”Hjärtat och livsstilen” på webben
3. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Livsstil efter stroke

Deras forskning handlar om allt från språkstörningar hos barn, genterapi, nervcellsdöd vid sjukdomar som Parkinsons sjukdom, det ofödda barnets blodcirkulation till tidig diagnos av livshotande infektioner.

Läs mer om deras forskning:

	Bertil Christensson; Att diagnostisera giftiga infektioner
	Jonas Erjefält: Vad sker i den inflammerade vävnaden?
	Jia-Yi Li: Neural plasticitet och reparation vid neurodegenerativa sjukdomar
	Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
	Cecilia Lundberg: Gener som medicin för hjärnan
	Birgitta Sahlén, logopedi: Hur fångar språksvaga barn orden?

Related posts:

1. Nya professorer presenterar sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Nya professorer installerade – läs om deras forskning!

Illustration av nervceller. Bild: Dreamstime

Parkinsons och Huntingtons är de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna som påverkar rörelseförmågan. Båda kännetecknas av olika former av nervcellsdöd och hopklumpning av proteiner i hjärnan. Den vanliga förklaringen till sjukdomarnas symptom har varit nervcellsdöd. Allt fler forskningsrön tyder dock på att synaptisk dysfunktion – d.v.s. fel i kontaktöverföringen mellan nervcellerna – spelar en viktig roll för sjukdomens början och utveckling.

Synapser är grundläggande enheter i hjärnan som förmedlar information mellan nervceller. Den signalöverföring och informationsbehandling som sker i synapserna styr alla kropps- och rörelsefunktioner samt kognitiva funktioner som uppmärksamhet, lärande, beslutsfattande, minne m.m.

Synaptisk dysfunktion tycks spela en central roll för sjukdomsbilden och utvecklingen av olika neurodegenerativa sjukdomar. Min forskargrupp (Neural plasticitet och reparation) försöker förstå de neurodegenerativa sjukdomarnas uppkomst och utveckling samt utveckla metoder för att motverka dem. Jag är särskilt intresserad av om och hur synaptisk dysfunktion, axondegeneration (att nervcellernas utskott förstörs) och avvikelser i den synaptiska formbarheten (plasticiteten) spelar in i sjukdomarnas inledningsskede innan utbredd nervcellsdöd tar vid.

Jag undersöker också om och hur neuroinflammation, i synnerhet i mikroglia, hjärnans inflammatoriska celler, kan vara ett resultat av synaptisk dysfunktion i dessa sjukdomar.

Mitt mål är att identifiera molekyler som är inblandade i dessa brister. Resultaten skulle kunna leda till nya mål för små läkemedelsmolekyler som kan återställa förlorade nervfunktioner.

Jag försöker också ta fram metoder för att ersätta förlorade nervceller vid dessa sjukdomar, framför allt genom stamcellstransplantationer vid Parkinsons sjukdom.

Text: JIA-YI LI

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Nya professorer berättar om sin forskning
2. Studerar hur sjukdomar utvecklas i minsta detalj
3. Innovativ behandling vid Parkinsons sjukdom

Förmågan att minnas exakt hur ett nytt ord lät eller att kunna göra två saker på en gång, t.ex. att minnas ett telefonnummer medan man letar efter en penna, kallas arbetsminne. Arbetsminneskapaciteten är en förutsättning för att lära sig nya ord och bygga upp ett ordförråd.

Undersökningar av barns arbetsminne kan även hjälpa till att förutsäga utvecklingen av färdigheter som berättande, läsning och skrivning. Många språksvaga barn har en begränsad arbetsminneskapacitet.

Tidigt inriktade jag min forskning på barn med s.k. specifik språkstörning. De senaste tio åren har jag använt teorier och metoder som vi har utvecklat för barn med sådan störning för att studera språk och kommunikation hos barn med hörselskador. Det finns mer än 1000 barn i Sverige med hörselnedsättning.

Även bland dem som har en mild eller måttlig hörselskada har nästan hälften problem med sin språkutveckling och bara 10–15% går vidare till högskola. Döva barn får idag ofta ett hörselhjälpmedel inopererat s.k. cochleaimplantat (CI), och de går ofta integrerade i vanliga skolklasser.

Vi har funnit att ett utmärkande drag för dem är svårigheter att minnas hur nya ord lät. Trots detta läser de till en början förvånansvärt bra, troligen bättre än de skulle gjort utan CI. Men språkljudsproblemen påverkar deras strategier i läsningen. Att ”ljuda” ett ord blir svårare än för barn med normal hörsel. Detta innebär en risk för att läsförståelsen halkar efter högre upp i åldrarna, när barnet möter nya, svåra ord i texter.

Vi har också visat att barn med CI i samtal tittar mer på sina hörande kamrater, frågar mer och på ett annat sätt än kamraterna. Frågetyperna verkar vara beroende av arbetsminnet.

Text: BIRGITTA SAHLÉN

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Birgitta Malmberg: ”Jetlag” efter nattjour håller i sig två dygn
2. Barn med cerebral pares vill också ha gympa
3. Hur påverkas små barn av föräldrarnas levnadsvanor?

Det finns många mycket olika sorters infektioner, alltifrån den livslånga HIV-infektionen, den kroniska höftprotesinfektionen till den akuta infektionen orsakad av ”mördarbakterien” eller den ”köttätande” bakterien som snabbt sprider sig i kroppen.

Mitt forskningsintresse har handlat om behandling av kroniska infektioner men framför allt om att utveckla snabb och tidig laboratoriediagnostik av akuta, livshotande infektionstillstånd. I denna diagnostik har det visat sig fruktbart att utnyttja samspelet mellan människans (värdens) immunförsvar och mikrobens (inkräktarens) försök att undgå detsamma.

Ett av mina huvudintressen rör diagnostik av infektioner med de mycket vanliga bakterierna stafylokocker och streptokocker, som bildar gifter (toxiner) när de angriper oss. Exempel på sådana ”giftiga” infektioner är den stafylokockorsakade ”tampongsjukan” och streptokockernas (”mördarbakteriernas”) Toxic Shock Syndrome.

Vi har kunnat påvisa brister i immunförsvaret mot dessa toxiner som vi numera kan behandla. Vid sepsis, populärt kallat ”blodförgiftning”, har vi å andra sidan visat att vårt välfungerande immunförsvar reagerar väldigt snabbt på angreppet. Vi kan därför ställa en mycket tidig diagnos genom att i blodprov påvisa ett specifikt ämne från denna försvarsreaktion, vilket leder till en omedelbar behandling av patienten. Vi kan också i prover från patienten direkt påvisa toxiner och andra ämnen som mikroberna utsöndrar.

Denna kunskap har vi använt för att tidigt diagnostisera allvarliga svampinfektioner. Dessa infektioner blir allt vanligare i modern sjukvård, framför allt hos cancerpatienter och individer med transplanterade organ eller stamceller.

Text: BERTIL CHRISTENSSON

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Infektioner kan bli livsfarliga
2. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Foto: Dreamstime

Jag arbetar med att utveckla genterapi för läkning av skador i centrala nervsystemet. Eftersom centrala nervsystemets kapacitet för läkning av skador är begränsad och skador på hjärnan är ett så stort samhällsproblem, har omfattande forskning initierats på många olika plan. Jag arbetar direkt med nervcellernas funktion och skapar metoder för att kunna modifiera deras funktion på genetisk väg.

Förhoppningsvis ska våra forskningsprojekt leda till utvecklingen av nya genetiska metoder för behandling av hjärnskador hos patienter. Jag vill nämligen utveckla sätt att göra gener till medicin.

Generna för många tillväxtfaktorer och proteiner som tillverkar signalsubstanser är nu identifierade. Därmed har möjligheten öppnats att försöka rekonstruera skadade nervcellsnätverk med hjälp av genöverföring.

Det innebär i korthet att jag tillför cellerna egenskaper (i form av gener, s.k. transgener) som de behöver för att kunna hjälpa sig själva att läka. Fortfarande krävs dock omfattande grundforskning för att genterapi ska kunna utvecklas till en metod som kan användas på patienter.

Jag och min forskargrupp arbetar hårt med att utveckla metoder för att skräddarsy sådana transgenuttryck till specifika celltyper, samt att få dem att uttrycka höga eller låga nivåer av transgenerna beroende på skadans typ, vilka är viktiga mål i vårt arbete. Vikten av utvecklingen av nya, effektiva konstruktioner för genöverföring, liksom kritisk, systematisk analys av resultaten, kan inte överskattas.

Text: CECILIA LUNDBERG

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Marju Orho-Melander: Gener och diet i samspel
2. Tobias Cronberg: Allt fler behandlingar som kan rädda hjärnan vid stroke
3. Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke

Svepelektronmikroskopisk bild på vita blodkroppar i lungvävnaden hos en KOL patient (vänster). De vita blodkropparnas identitet avslöjas med antikroppsbaserade infärgningstekniker, exemplifierat till höger som en röd och en grön population av immunceller. Foto: Jonas Erjefält

Många gånger är det en obalans i immunförsvaret som ligger till grund för utvecklingen av kronisk inflammation. Min forskning är centrerad kring inflammatoriska sjukdomar, särskilt de som drabbar luftvägarna.

Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) tillhör våra folksjukdomar och orsakar ett omfattande lidande och en stor kostnad för samhället. Runt 300 miljoner människor lider av astma, och många patienter svarar inte på behandling. KOL förutspås bli den tredje vanligaste dödsorsaken inom kort, och idag finns ingen behandling mot den inflammation och vävnadsnedbrytning som leder till livshotande andnöd.

Målet för min forskning är att öka möjligheterna till bättre behandling. Utvecklingen av nya läkemedel hindras idag av bristande kunskap om vad som sker inne i den drabbade vävnaden, om vilka celltyper och vilka immunologiska processer som leder till att vävnader förstörs, och om vilka som skyddar.

Med hjälp av en unik vävnadsbank med prover från friska och sjuka lungor försöker jag och mina medarbetare förstå vad som händer med lungornas immunförsvar under olika stadier av astma och KOL och även luftburna virusinfektioner. Konkret tittar vi på tunna vävnadssnitt och använder avancerade mikroskopiska tekniker och datorbaserad bildanalys för att studera immunceller och inflammatoriska molekyler.

Det vi ser är att sammansättningen och aktiveringsgraden av vävnadens immunceller snabbt förändras vid exempelvis en infektion. Samma sak händer även när vävnaden utsätts för allergiframkallande ämnen eller tobaksrök.

Vid astma och KOL bildas varaktiga förändringar som gör att inflammationen underhåller sig själv och blir kronisk. Hur detta går till är ett mysterium som vi försöker avslöja med nya tekniker för att bättre tydliggöra komplexa immuncellsmönster och deras vävnadspåverkan.

Text: JONAS ERJEFÄLT

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Jonas Åkeson: Hjärnkoll på flöden och öden
2. Läkemedlet spåras i vävnaden med ny metod

Stroke är en av de stora folksjukdomarna, med 700 000 nya fall inom EU och 30 000 nya fall i Sverige varje år. Därför satsar EU nu 12 miljoner euro, cirka 111 miljoner kronor, på projektet TargetBraIn. Dess mål är att få mer kunskaper om immunsystemets roll vid stroke.

Immunsystemet spelar en skyddande roll i kroppen när dess vävnader skadats av olika skäl. Immuncellerna åstadkommer då ofta en inflammation som har vissa negativa effekter, men som så småningom ska göra att de ursprungliga skadorna läks.

Stroke beror i de flesta fall på en hjärninfarkt (blodpropp), som ger syrebrist i hjärnan. Det är skadorna från syrebristen som får immunsystemet att aktiveras, och leder till en inflammation som hittills setts som en helt oönskad reaktion. Att lyfta fram det positiva i immunsystemets reaktion är därför något av ett paradigmskifte på området. Professor Michal Schwartz i Israel och hennes forskargrupp har varit pionjärer när det gäller att studera immunsystemets positiva roll för att reparera skadade nervceller.

Professor Zaal Kokaia, chef för Stamcellscentrum vid Lunds universitet, har för sin del arbetat länge med stamcellsterapi vid hjärnskador. Han har bl.a. lett EU-projektet StemStroke, vars forskning gått ut på att få fram nya nervceller efter en stroke genom transplantationer eller genom att hjärnan själv förmås att bilda nya celler. Zaal Kokaia blir nu koordinatör och Michal Schwartz vice koordinator för TargetBraIn, en förkortning som står för ”Targeting Brain Inflammation for Improved Functional Recovery in Acute Neurodegenerative Disorders”.

– Det vi vill åstadkomma i TargetBraIn är att stärka inflammationens positiva effekter och minska de negativa effekterna. Det skulle kunna göras antingen genom att försöka förändra immunsystemets reaktioner eller genom stamcellsterapi, eller både-och. En kombination av båda metoderna kan kanske ge det bästa resultatet, hoppas Zaal Kokaia.

Forskningen är fortfarande på det experimentella stadiet, och vägen till en allmän tillämpning på patienter kommer att vara lång. Men i takt med att befolkningen i Europa åldras stroke bli en allt mer kostsam sjukdom, vilket är bakgrunden till EUs satsning på området.

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 13 mars 2012

Related posts:

1. Arne Lindgren: Gener och register öppnar nya möjligheter mot stroke
2. Ny behandling minskar hjärnskador efter stroke
3. Snabbare återhämtning vid stroke med L-DOPA

Foto: Colourbox

Min forskningsinriktning bestämdes av en kliniskt problematisk situation – en kvinna i tidig graviditet bar ett barn med hjärtsvikt p.g.a. en allvarlig hjärtarytmi. Hjärtarytmin behandlades framgångsrikt med hjärtmedicin i livmodern. Det var första gången någonsin, och kvinnan födde ett friskt barn.

Detta fall ledde mig in på forskning rörande metodutveckling för att undersöka både fostrets cirkulation, utan behov av ingrepp, och sjukdomar i fosterlivet. Forskningen rör framförallt förändringar i blodcirkulationen i samband med hjärtarytmier, tillväxthämning och syrgasbrist.

För att studera detta använder vi ultraljud och s.k. Dopplerteknik, men också metoder för att mäta fostrets tillstånd med blodprovstagningar från navelsträngen under graviditeten. Vi genomför studier av blodflödesvågformen i fosterkärl såsom stora kroppspulsådern, artärer och vener i navelsträngen, halspulsådror, kärl i hjärnan etc. liksom av blodflöden i fosterhjärtat.

Fostret är mycket väl rustat för att ställa om cirkulationen i samband med syrgasbrist, bland annat ”prioriteras” cirkulationen i hjärnan. Vid hjärtarytmi kan man se att fostret kan ändra hjärtats s.k. slagvolym, vilket tillsammans med en ökning av hjärtfrekvensen, gör att hjärtats pumpfunktion säkras.

I s.k. translationell begynnande forskning, som utgått från problem hos individuella patienter, har vi använt samma modell för att med stamcellstransplantationer försöka nå längre i behandlingen av ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.

I samarbete med andra forskningsgrupper utvecklar vi också bl.a. magnetresonansteknik för att mäta syrgasinnehåll hos fostret.

Jag har också intresserat mig för kvinnans bäckenbottenanatomi liksom kort- och långtidseffekter av bäckenbottenskador som kan uppkomma vid förlossning.

Text: GÖRAN LINGMAN

Från broschyren ”Professorsinstallation 16 mars 2012″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet.

Related posts:

1. Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

Foto: Waugsberg, Wikimedia Commons

Vilda honungsbin har magarna fulla av nyttiga mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner i både bin och människor. Ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, SLU och KI har visat resultat som kan vara ett led i att bekämpa problemen med både bidöd och antibiotikaresistens. 

I den vetenskapliga tidskriften Plos One publicerar de nu sina resultat och den legendariske vetenskapsfotografen och professor Lennart Nilsson vid Karolinska Institutet illustrerar fynden med sina unika bilder. 

Idag äter människor i Sverige och andra länder nyttiga mjölksyrabakterier som tillsatts i livsmedel som yoghurt och fil. 

Forskaren Alejandra Vasquez samlar prover i Borneo.

- I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung, säger Alejandra Vasquez, forskare vid Lunds universitet. 

I vild och färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de 1-3 olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag, berättar hon. 

Skyddar honung och bibröd

Honungsbina har själva använt dessa bakterier i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de tillverkar för att föda hela bisamhället. Forskarna har nu även visat att de nyttiga mjölksyrabakterierna motverkar honungsbinas två värsta bakteriesjukdomar. 

Bilderna ovan visar hur de stavformade mjölksyrabakterierna (som färgats blåa) sitter fast inne i binas honungsmage, en blåsa som bina förvarar nektar i. Lennart Nilsson har för första gången kunnat visa hur mjölksyrabakterierna sitter fast i slemlagret inne i honungsmagen. Foto: Lennart Nilsson. Länk till den vetenskapliga tidskriften Plos One där artikeln och bilderna publicerats: http://www.plosone.org

I den vetenskapliga artikeln beskriver forskarna hur bina själva bär på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage och att de som nyfödda får bakterierna från vuxna bin som matar dem.

Forskarna har också sett att stora mängder skadliga mikroorganismer som bakterier, jäst och mögelsvampar följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för att göra honung och bibröd. Dessa mikroorganismer skulle kunna förstöra livsmedlet genom jäsning och mögel redan efter ett par timmar, men det visar sig att de nyttiga bakterierna i honungsmagen tog död på alla dessa mikroorganismer.

Kan även fungera som antibiotika hos människor?

- Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika, säger Tobias Olofsson. 

Alejandras forskarkollega Tobias Olofsson.

Möjlig förklaring till bidöd

Den aktuella studien visar också att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar bina med antibiotika, framförallt i USA. Bina har alltså ett eget försvar mot sjukdomar i form av samarbetande nyttiga bakterier.

Men detta försvar minimeras hos bin i kommersiell biodling där bina behandlas med antibiotika, stressas, ges syntetiska livsmedel i ersättning för deras egna honung och bibröd, samt tvingas flyga på blommande fält som besprutas.

- Våra resultaten ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över, säger Alejandra Vasques.

Text: KATRIN STÅHL

Nyhet från Lunds universitet 13 mars 2012

Related posts:

1. Infekterade knäproteser ger problem
2. Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?
3. Bakterier istället för antibiotika

Foto: Dreamstime

Inte för högt, inte för lågt. När prestationsförmågan måste vara maximal är blodsockret avgörande och bara en sak gäller, testning och testning igen. Det fick vi, som var med när Diabetesteamet på Skånes universitetssjukhus och Sydvästra Skånes Diabetesförening arrangerade en kväll på temat ”Träningsinspiration”, lära oss.

 - Är sockret för högt är det som att ro i sirap, säger Andreas Stensson, en av fyra unga elitidrottare med typ 1 diabetes i den panel som fungerade som diskussionsledare, bollplank och inspiratörer under den drygt två timmar långa inspirationskvällen.

Två pass om dagen

Andreas Stensson är med i svenska roddlandslaget, han tränar ungefär 800 timmar om året, två pass om dagen. Idag är han 27 år och mitt i elitsatsningen. När han var 15 fick han typ 1 diabetes. Det har inte hindrat honom.

- Jag har testat mig fram och tack vare blodsockermätare och glukostabletter fungerar det oftast bra, säger han.

Det kan man säga. Några av meriterna: svensk mästare, medaljör i Nordiska mästerskapen, två starter i VM.

Lär känna din kropp

Panelen, som förutom Anderas Stensson, bestod av golfaren Fredrik Theander, brottaren Sandra Mabrouk och ishockeyspelaren Erik Öster hade sammanfattat ett gott råd: Lär känna din kropp!

Golfaren Fredrik Theander, brottaren Sandra Mabrouk, roddaren Andreas Stensson och ishockeyspelaren Erik Öste. Foto: Tord Ajanki.

- Det gäller alla elitidrottare men särskilt om man har typ 1 diabetes.

Andreas Stensson förlorade ett vad och priset han fick betala var att springa ett maratonlopp. Påpekas kan att han inte är byggd som en vanlig tunn, senig långdistanslöpare.

Mätaren och tabletterna i handen

Snarast motsatsen, han har många fler kilo muskler att transportera drygt fyra mil.

- Jag frågade min dåvarande diabetesläkare hur jag skulle göra och fick till svar att han inte hade en aning, säger Andreas Stensson.

Han sprang maraton, med insulinpumpen fäst vid midjan, med glukostabletter i ena handen och blodsockermätaren i den andra. Och han kom i mål.

SM-guldet i rodd är på distansen drygt 14 kilometer och fast det går fort tar det tid att avverka sträckan. Under den tiden får blodsockret inte svänga för kraftigt. Sjunker det för lågt rinner kraften ur kroppen, är det för högt är allt segare, ”kroppen blir inte lika aggressiv”, som Anderas Stensson konstaterar.

Mäter var tionde minut

För Sandra Mabrouk är det urladdning, maximal kraftansträngning. En brottningsmatch är kort. Sandra Mabrouk fick typ 1 diabetes när hon var nio år, idag är hon 19 och använder insulinpump.

- Kvällen innan match mäter jag blodsockret ofta. Strax innan match och under uppvärmningen väldigt ofta, kanske var tionde minut.

Också Sandra Mabrouk är framgångsrik med bland annat två SM-guld.

Som om det inte räckte med att balansera insulin och socker spelar en tredje faktor stor roll – det blodsockerhöjande stresshormonet adrenalin.

- Jag låg på 19 mmol/l efter en match. Det är jättehögt och jag tror att det beror på adrenalinutsöndringen, säger Sandra Mabrouk.

Fokuserad flera timmar

- Bäst går det när sockret ligger mellan fem och tio, konstaterar golfaren Fredrik Theander som under tävling ska fokuserad ibland i flera timmar. Men han tycker att adrenalinpåslaget behövs då.

- Ja, när de sista hålen och ett avgörande närmar sig . Man skärper sig då, ungefär som när man träffar en snygg tjej, säger han.

Tävling är en sak, träning en annan

- Träning är vardag, säger Andreas Stensson som gör två pass om dagen. Jag springer tidigt på morgonen och lägger mig relativt högt i blodsocker strax innan, mellan 10 och 14 är lagom. Efter 90 minuters löpträning är det runt fem.

Ett annat återkommande råd från panelen är att inte smyga med sin diabetes. ”Bjud in folk.” ”Prata med träningskompisar, med tränare, förklara hur det fungerar.”

Stark av diabetes

Sandra Mabrouk berättade när hon som 13-åring gick emot en okunnig tränare och vägrade att göra en övning därför att sockret var för lågt.

- Efteråt sa han att det var rätt och att det var strongt gjort av mig, säger hon och tillägger.

Jag tror inte jag hade blivit så stark och självständig om jag inte haft diabetes.

Självständig. Hur är det med föräldrarnas engagemang och kanske också oro, var en fråga från åhörarna. Sandra Mabrouk igen.

- En gång när jag tyckte att min mamma tjatade för mycket sa hon. Vet du, varje gång jag frågar hur sockret ligger så säger jag att jag älskar dig, att jag bryr mig om dig.

- Förstår ni, hon säger att hon älskar mig tre fyra gånger om dagen. Det gör hon inte till mina syskon.

Siffror och liv

Många frågor och diskussionsinlägg handlade om uppladdning och mat dryck inför en tävling, om kost generellt, om sportdrycker, insulinpump eller inte.

- Vi har pratat mycket om sockernivåer, om siffor men det är bara ett mått på sockret inte på hur vi mår, konstaterade hockeyspelaren Erik Öster.

- Jag mår bra av min idrott och fastnade för rodd därför att jag gillar att kämpa, att pressa mig. Jag satsar högt, till Sveriges yttersta elit och längre fram även till OS. Diabetes ska inte vara något problem, säger Andreas Stensson.

Text: TORD AJANKI

Illustrationer: Colourbox

Tidigare publicerad på Diabetesportalen, 9 mars 2012

Related posts:

1. Hormon förutspår framtida diabetes
2. Efterlysning – släktingar till personer med typ 1 diabetes
3. Typ 2 diabetes inte en sjukdom utan flera

Sarok Said, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö, agerar statist vid demonstration av den nya strålbehandlingsmaskinen. Foto: Björn Martinsson

På Skånes universitetssjukhus i Malmö står sedan en kort tid en strålbehandlingsmaskin som ger nya möjligheter att forska kring cancerbehandlingar.

Den 6 mars var det dags för invigning. Maskinen går under beteckningen TrueBeam, kostar ca 20 miljoner kr och har funnits på marknaden i ungefär ett år, berättar Sven Bäck, docent vid Lunds universitet samt sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus.

Strålbehandling av tumörer är ett vanligt inslag i cancervården. Bl.a. beroende på cancertyp, hur långt framskriden sjukdomen är samt tumörens läge varierar antalet strålbehandlingar, och även längd och styrka på stråldosen.

Kortare stråltider

- Med den nya maskinen förkortar vi stråltiderna och ökar precisionen. Strålningen mot tumören blir effektivare och kringliggande delar av patientens kropp utsätts för lägre strålningsdoser än tidigare, berättar Lars Ekberg, överläkare vid strålbehandlingsavdelningen på sjukhuset.

Den nya maskinen kan se tumörens form och läge med en precision som kan jämföras med skiktröntgen, vilket tidigare utrustningar inte klarat av. Det går också att, ifall man vill, plocka bort ett utjämningsfilter vilket är att föredra vid en del cancerbehandlingar.

Den nya utrustningen gör det möjligt att utveckla nya typer av strålbehandlingar.

Sacha af Wetterstedt är sjukhusfysiker och har tidigare forskat kring egenskaperna hos röntgenstrålar utan utjämningsfilter. Nu planerar forskargruppen vid Lunds universitet där han ingår att starta ny forskning som bl.a. handlar om effekterna av strålning utan utjämningsfilter.

- Jag ska bl.a. undersöka olika typer av behandling för bröstcancer, berättar Sacha af Wetterstedt.

Fler forskningsprojekt förbereds

Skånes universitetssjukhus kommer under hösten att installera ytterligare fem maskiner på sjukhuset i Lund, och även där förbereds forskningsprojekt kopplade till de nya maskinerna.

Strålbehandlingsavdelningen på SUS i Malmö håller för närvarande också på att prova ett optiskt patientpositioneringssystem där man med hjälp av en projektor och ett datorprogram gör det enklare att placera patienten på rätt plats i strålbehandlingsmaskiner. En doktorand knuten till tillverkaren ingår i det arbetet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln har tidigare varit publicerad på hemsidan för Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet, 12 mars 2012.

Related posts:

1. Individanpassad strålbehandling gör nytta!

Foto: Colourbox

Det är inte helt ovanligt att bröstcancerpatienter avbryter sin behandling i förtid och därför riskerar återfall i cancer. Nu har forskare vid Lunds universitet hittat ett sätt att förutsäga vem som löper ökad risk att avbryta sin behandling alldeles för tidigt. 

Varje år diagnostiseras över 7000 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Cirka 4000-5000 av dessa bröstcancerpatienter påbörjar en 5-årig antihormoniell behandling efter cancerdiagnos. Tidigare studier visar att cirka 20 procent avbryter behandlingen inom ett år.

Helena Jernström. Foto: privat

Helena Jernström och hennes kollegor har i en aktuell studie undersökt om det går att förutsäga vem som kommer att avsluta sin behandling i förtid och därmed riskera återfall. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancer Prevention Research.

- Läkarstudenten Andrea Markkula har gjort en gedigen sammanställning och analys av data i studien, säger Helena Jernström, docent i experimentell onkologi vid Lunds universitet.

Forskargruppen har studerat 417 bröstcancerpatienters journaler, patologutlåtanden och de frågeformulär som patienterna fyller i vid ett- respektive tvåårs-kontrollerna.

Förutsäga vilka som avbryter sin behandling

Utifrån dessa data har de identifierat fyra egenskaper, s k kliniska markörer, hos patienter som oftare avbröt behandlingen: normal vikt, rökare och/eller feströkare, alkoholintag högst två gånger per månad samt mindre aggressiva tumörer.

Det visade sig att de patienter som uppfyllde minst två av de fyra markörerna också var de som i högre grad hade avstått sin behandling vid ett- respektive tvåårskontrollerna, berättar Helena Jernström.

Vid ettårskontrollen var det nästan nio procent som avbrutit sin behandling och efter två år nära tio procent.

Avbruten behandling ökade risken för återfall

- De patienter som inte hade följt behandlingen vid ettårskontrollen hade en cirka tre gånger högre risk att få tidigt återfall i sin bröstcancer.  Det är alltså viktigt att fullfölja sin antihormoniella behandling, säger Helena Jernström.

Varför just dessa markörer är kopplade till patienternas dåliga följsamhet i behandlingen står inte klart. Det är möjligt att det finns både biologiska (biverkningar) och psykologiska orsaker eller en kombination av dessa faktorer bakom det faktum att vissa patienter avstår sin behandling.

- Men om våra fynd bekräftas i ytterligare studier innebär det att vi har verktyg för att ge mer riktat stöd för att minska andel patienter som avbryter sin behandling i förtid, säger Helena Jernström.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 12 mars 2012

Related posts:

1. Miljonanslag till bättre behandling av bröstcancer
2. Bättre behandling av blödande magsår räddar liv
3. Individuell behandling viktig vid Alzheimers

Njuren – Labmedicin Skånes temadag 2012

För dig som utifrån ett kliniskt perspektiv vill få en översikt om hur njursjukdomar bäst diagnosticeras kan nu se föreläsningarna från Labmedicin Skånes temadag i efterhand:

	Välkomna!  Bosse Carlbark, Förvaltningschef, Labmedicin Skåne Ett fall ur verkligheten Anders Christensson, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Vad gör njuren och varför har vi två? Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – hur mäta? Presentation av eGFR Anders Grubb, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Njurfunktion – vad göra sen? Presentation av nya vårdprogrammet Anders Christensson , Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Hematuri Martin Johansson, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne.
	Att förebygga självmord – Autoimmuna njursjukdomars diagnostik Maria Bernsand, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Labmedicin Skåne.
	Motsvarar urintestremsorna dagens krav? Per Simonsson, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne.
	Nedre och övre urinvägsinfektion Kristian Riesbeck, Klinisk mikrobiologi, Labmedicin Skåne.
	Nya bakterier vållar nya problem Carl-Johan Fraenkel, Vårdhygien, Labmedicin Skåne.
	Miljöns påverkan på njurfunktionen Staffan Skerfving, Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne.
	Genetiska njursjukdomar Kristina Karrman, Klinisk genetik, Labmedicin Skåne.
	Vad gör vi när medicinsk behandling inte räcker till? Och inte heller njurarna? Helene Malm, Njur- och transplantationskliniken, Skånes universitetssjukhus.
	Introduktion av ”Mervetande” – Avslutning Elisabet Sjöberg Wester, Labmedicin Skåne.

Related posts:

1. Krånglande njure bakom många sjukdomar
2. Kunskapsbank förbättrar vården av Skånes äldre
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

Vid kraftiga infektioner aktiveras immunförsvaret. En del av immunförsvarets celler kastar då ut ett nät, s k NET, Neutrophil Extracellular Traps, av DNA och proteiner med uppgift att oskadliggöra främmande bakterier och virus. I normala fall bryter kroppen ner nätet efter fullgjort uppdrag, men forskare vid Lunds universitet har upptaäckt att hos en del SLE-patienter sker inte detta. De undersökte om komplementsystemet på något vis är delaktigt, berättar Jonatan Leffler doktorand vid Lunds universitet.

Anna Blom och Jonatan Leffler. Foto: Kaisa Happonen

Överaktivt immunförsvar

Komplementsystemet är en del av immunförsvaret, som i samband med en del reumatiska sjukdomar kan bli överaktivt. Då ökar också risken för inflammation, t.ex. i leder och brosk. Jonatan Leffler och hans kolleger undersökte därför ett i kroppen vanligt förekommande protein (C1q) som ingår i komplementsystemet och huruvida det binds till NET. Det visade sig att hypotesen stämde.

- Förutom inflammationsrisken tyder resultaten också på att komplementsystemet stimulerar produktion av antikroppar som skyddar NET och försvårar nedbrytningen. NETs kan alltså finnas kvar längre i kroppen och binda till sig flera komplementproteiner som skapar mer inflammation och besvär hos SLE-drabbade. Det blir en ond cirkel, säger Jonatan Leffler.

Upptäcktes hos de sjukaste

Förloppet upptäcktes hos de SLE-patienter som hade den allvarligaste graden av sjukdomen med bl.a. njurproblem och inflammation. Forskningen visade att kroppens förmåga att bryta ner NET varierade över tid och kunde kopplas till patienternas skov.

- Resultaten ökar möjligheterna att bestämma vilken typ av SLE patienten har, och skulle därför kunna leda till bättre diagnostik. Det finns också goda skäl att forska vidare för att se om det går att utveckla läkemedel som kan bryta ner NET hos patienterna, säger Jonatan Leffler.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 9 mars 2012

Related posts:

1. Ämnen i ledbrosk kan ge reumatisk värk
2. Forskare berättar: Solens betydelse för sjukdom och hälsa
3. Petra Nilsson: Beskyddarna blir fiender vid Crohns sjukdom

Foto: Colourbox

Det finns en större risk för att genetiska faktorer leder till drogmissbruk om man växer upp i en dysfunktionell hemmiljö, visar en ny studie. Forskarna använder adoptionsmodell för att förstå relationen mellan arv och miljö.

Tidigare forskning har visat att drogmissbruk är starkt påverkat av genetiska faktorer och den miljö man växer upp i, till exempel familj och vänner. Huvudsakligen bygger den forskningen på studier av tvillingar och vanligtvis intakta familjer. När familjemedlemmarna har samma gener och hemmiljö är det svårt att avgöra om missbruket härrör från den dysfunktionella familjesituationen eller generna.

Först nu har en omfattande studie av adopterade barn genomförts för att pröva forskningsrönen.

Risken hos adopterade

I studien, som är publicerad i det senaste numret av Archives of General Psychiatry, har forskarna undersökt hur gener och miljö bidrar till risken för att adopterade barn blir missbrukare. På basis av ett stort och representativt underlag av adopterade barn i Sverige visar de att de genetiska faktorerna spelar en viss roll för att man ska börja missbruka droger.

- Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare, säger forskarna Jan Sundquist och Kenneth Kendler.

- Men miljöfaktorerna visade sig också vara viktiga. Om ett syskon i den nya familjen – som alltså inte har samma gener – blir missbrukare fördubblar det också risken för att det adopterade barnet börjar missbruka.

Miljön förstärker generna

Det viktigaste rönet i den nya studien, menar forskarna, är att genernas inflytande på risken att utveckla ett missbruk är mycket starkare om man växer upp i en högriskmiljö. En utsatt miljö förstärker därmed de genetiska riskerna för missbruk.

- Studier av adopterade har den stora fördelen att man bättre kan studera effekterna av arv och miljö på olika hälsoaspekter. Det är dock viktigt att minnas att den absoluta risken för drogmissbruk är liten och att majoriteten av de adopterade mår lika bra som icke-adopterade, säger Kristina Sundquist.

Text: BERTIL KJELLBERG

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 7 mars 2012

Related posts:

1. Tretton gener som kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom
2. Hur vägbuller, dålig luft eller pendling påverkar vår hälsa
3. Den yttre miljön påverkar hälsan mer än vi tror

Foto: Colourbox

Cancer orsakas av att celler delar sig på ett okontrollerat sätt. Tumörcellerna behöver mycket energi för att kunna dela sig och använder glukos som energikälla. Till sin hjälp har de proteiner som är specialiserade på att transportera in socker i cellen. Att förstå hur de här sockertransportörerna fungerar för att sedan kunna stoppa dem,  är ett av målen för Karin Lindkvists forskning.

Karin Lindkvist är docent i molekylär proteinvetenskap vid Lunds universitet och är specialist på proteinkristallografi. I sin forskning undersöker hon hur proteiner ser ut i minsta detalj och hoppas på det sättet få ledtrådar till hur de fungerar.

– I min forskningsgrupp fokuserar vi på att se hur proteiner samspelar med varandra och i förlängningen hur de påverkar cellens funktion, säger Karin Lindkvist. Sockertransportörerna är extremt viktiga men vi vet inte hur de ser ut, det finns inga strukturella studier på dem, fortsätter hon.

Proteiner har många funktioner

Proteiner finns i alla växt- och djurceller och har en mängd viktiga och nödvändiga funktioner. Att proteiner kan ha så många olika funktioner beror på deras komplexa och varierande form.  Den detaljerade beskrivningen av ett proteins struktur och form hjälper ofta till att förklara dess funktion.

Proteinkristall Foto: Karin Lindkvst

För att kunna se den tredimensionella formen på proteiner använder sig Karin Lindkvists grupp av röntgenkristallografi. Tekniken bygger på att man först får proteinet att bilda kristaller som man sedan skickar röntgenstrålar igenom. Röntgenstrålarna ändrar riktning när de träffar atomer i kristallen och med hjälp av det kan forskarna skapa en bild av hur proteinet ser ut.

Nya Läkemedel

Ett område där den här forskningen fått allt större betydelse är inom läkemedelsutveckling. Känner man till strukturen och formen på ett protein kan man också utforma läkemedel som optimalt passar in i proteinet och på så sätt kan påverka dess aktivitet.

– Cancerceller har väldigt många sockertransportörer och kan vi blockera dem är det en fantastisk möjlighet för cancerbehandling, säger Karin Lindkvist.

En tredimensionell modell av ett protein som transporterar vatten in i cellen. Bild: Karin Lindkvist. PLoS Biology 2009

Bakterietoxiner

Hon har tidigare visat strukturen för vissa bakteriegifter, toxiner, som bildas av stafylokockbakterier. De här toxinerna kan påverka immunförsvaret så starkt att man blir sjuk och kan få förgiftningssymptom, illamående och feber. Toxinerna aktiverar immunförsvaret genom att fästa sig på ett protein som finns i höljet på en viss typ av de vita blodkropparna, T-cellerna. Den detaljerade kunskapen om toxinerna kan nu användas för att ta fram läkemedel som hindrar eller mildrar effekterna av toxinerna.

– Min grupp är bra på att producera proteiner och kristallografi men vi kan inte de biologiska systemen lika bra, där behöver vi samarbeta med de som har större kunskap, säger Karin Lindkvist och menar att den kompetensen finns på medicinska fakulteten i Lund.

Genom att samarbeta med kemister som kan göra nya molekyler hoppas hon hitta ämnen som kan blockera sockertransportörerna och på sikt kunna användas för att svälta tumörerna och på så sätt hindra deras tillväxt.

TEXT: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
2. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
3. Rickard Linnskog: Cancerforskningen blir kristallklar – tack vare jästsvampar!

Mona Eklund och Lisbeth Nilsson

Elrullstolar kan användas för annat än förflyttning. Forskning visar att träning i elrullstol kan hjälpa människor med mycket svåra hjärnskador att utveckla förmågor man tidigare inte trodde de hade.

– Om någon inte ser ut att reagera på ett kontaktförsök, då är det ju mänskligt att man inte tar kontakt. Och när man tror att någon inte kan göra någonting, då erbjuder man inte heller någon aktivitet. Det blir som en ond cirkel. Men jag såg att det trots allt kunde hända något i deras utveckling när de fick träna i en elrullstol.

Arbetsterapeut Lisbeth Nilsson vid Lunds universitet och Gällivare sjukhus, berättar om den grupp människor hon har arbetat med i många år, människor med svåra kognitiva funktionshinder. Det handlar om människor som innan träningen börjar upplevs som helt onåbara, och som man inte kan kommunicera med på något sätt. Många kan inte heller röra sig på egen hand.

– Man tyckte nog jag var lite tokig som ville träna den här gruppen i en elrullstol, men det visade sig vara en träningsform som utvecklade deras medvetenhet, berättar Lisbeth Nilsson. De fick en idé om att det var möjligt att förflytta sig på egen hand. När förståelsen för att de kan röra sig väl har väckts, kan det ibland också leda till att de försöker röra sig på andra sätt – krypande, i gåstol eller i något fall till och med genom att kunna gå på egen hand.

Utnyttjar hjärnans förmåga till anpassning

Träningen i elrullstol har Lisbeth Nilsson utvecklat under lång tid. Studien har pågått under tretton år, och arbetet har krävt mycket tålamod och utvecklingsarbete. Nyligen publicerades resultatet av studien i American Journal of Occupational Therapy.

Elrullstol som är utformad för att användas med metoden Köra för att Lära™. Foto: www.lisbethnilsson.se

– Människor med så här stora kognitiva funktionshinder utvecklas oerhört långsamt, säger Lisbeth Nilsson. Därför tar också forskningen mycket lång tid. För de flesta leder inte träningen till så stora framsteg som att lära sig gå, men när man ser små, små framsteg blir man inspirerad att fortsätta. Det kan ta månader. Det kan ta år. Men i de flesta fall ser man förbättringar.

Tanken med träningen i elrullstol är att man försöker ta vara på den potential till utveckling som de här personerna har. Det är en fördel att börja så tidigt som möjligt eftersom hjärnans plasticitet – anpassningsbarhet – är större ju tidigare man börjar. Den yngsta i studien var bara ett år när träningen i elrullstol inleddes.

– Den flickan är en av dem som idag kan gå, berättar Lisbeth Nilsson. Från början var förutsägelsen från hennes läkare att hon aldrig skulle kunna gå, men efter 6-7 års träning så kunde hon nå dit.

Olika grader av medvetenhet

De träningsrullstolar som används har utvecklats av företaget Permobil i samarbete med Lisbeth Nilsson. De skiljer sig från vanliga elrullstolar på flera sätt för att göra träningen så säker och enkel som möjligt, bland annat är styrspaken placerad i mitten. Träningen sker alltid inomhus så att man inte kan skada sig.

– I början är det mer slumpen som avgör om de som tränar i elrullstolen kommer åt styrspaken och elrullstolen rör sig, berättar Lisbeth Nilsson.

– Efter att ha övat i några månader lär sig de flesta förstå att det är de som får elrullstolen att röra sig. Då släpper oron och de kan känna glädje i stället.

Träning i elrullstol på dagcenter i Jokkmokk. Foto: Lisbeth Nilsson

Elrullstolen är i det här fallet i första hand ett träningsredskap, och inte ett transportmedel. Det är heller aldrig tanken att dessa personer själva ska kunna köra ensamma utomhus.

– Man kan säga att träningen i elrullstolen är ett sätt att upptäcka sambandet mellan orsak och verkan – mellan det man själv gör och det som därefter sker, säger Mona Eklund, professor i arbetsterapi vid Lunds universitet. Det leder till en högre grad av medvetenhet som gör att man kan stimulera en utveckling även inom andra områden, till exempel att använda verktyg.

Arbetssättet börjar sprida sig

Inom Region Skåne har man infört träningsmetoden som en del av barn- och ungdomshabiliteringen från januari i år. Det började som ett utvecklingsprojekt 2007, men nu finns det utbildad personal och träningsrullstolar på fyra ställen i Skåne – Hässleholm, Ystad, Malmö och Landskrona.

– Det finns också liknande verksamhet i min hemkommun, Jokkmokks kommun, och på ytterligare några ställen i bland annat England och Irland, säger Lisbeth Nilsson.

Lisbeth Nilsson har även börjat testa träningsmetoden inom andra områden. Hon har sett att den kan fungera som ett screeningverktyg för att se vilken grad av medvetenhet – kognitiv förmåga – som människor med till exempel stroke, demenssjukdomar eller autism har. Genom att se hur de agerar i elrullstolen kan man få en känsla för deras grad av medvetenhet.

– Jag har bland annat provat träningen i elrullstol på människor som nyligen fått stroke, säger Lisbeth Nilsson. Om de inte kan prata kan det vara oerhört svårt att veta hur mycket de förstår. I de tester vi har gjort under hösten vid Gällivare sjukhus ser vi att i de flesta fall finns det en högre kapacitet hos personen än vad man trott. Då kan man ge mer instruktioner och kräva lite mer i rehabiliteringsarbetet. Och deras rehabilitering kan också gå lite fortare.

Text: NINA HULT

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel februari 2012.

Related posts:

1. Drömmaskiner hjälper funktionshindrade
2. Högintensiv träning ger bättre effekt på typ 2 diabetes
3. Ishockeyspelare kan drabbas av svårt eksem

I filmen Livsviktigt som kan ses på SVT Play fram till den 24 mars 2012 får vi följa Robin Ekenstam. I tjugoårsåldern drabbades han av cancer och fick amputera sin arm. I filmen besöker han ledande forskare inom olika områden i Sverige för att få en bild av forskningen i vårt land.

Bland annat möter han forskare från Lunds universitets om deras forskning för att bota och lindra smärta. Han får också testa Smart hand – en robothand med känsel som håller på att utvecklas vid Lunds universitet som ett tvärvetenskapligt, internationellt projekt. 

SVT Play – filmen Livsviktigt (visas t.o.m. 24 mars 2012)

Läs mer om filmen, och se ytterligare forskarintervjuer (bl.a. om forskning vid ESS och Max IV) 

Related posts:

1. Nya professorer berättar om sin forskning
2. Nya professorer presenterar sin forskning
3. Chilipeppar-forskning öppnar för bättre smärtlindring

Även om allt fler barn överlever cancer blir priset för många av dem högt. Den tuffa behandlingen leder för en del till biverkningar i tonår och vuxen ålder.

Vi belyser ämnet i en serie artiklar – både intervjuer med drabbade och med forskare:

Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn

Unga med cancer följs upp i EU-projekt

Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning

Fakta om barnleukemi

Ärftliga faktorer vid barncancer kan vara underskattade

 Teknikexplosion banar väg för bättre behandling av barncancer

Postiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer

Related posts:

1. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
2. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

Foto: Dreamstime

Leukemi hos barn delas in i två huvudgrupper: akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML).

Båda är samlingsnamn och täcker ett antal sjukdomar som innebär störningar på tillväxten av blodkroppar i benmärgen. Vid båda sjukdomarna finns ett överskott av sjuka omogna vita blodkroppar. De omogna leukemicellerna delar sig ohämmat och kan tränga ut produktionen av normala blodkroppar.

ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. ALL drabbar lymfocyterna (en sorts vit blodkropp).
Närmare 90 procent av alla barn med ALL blir botade, men det finns högriskvarianter där överlevnaden är lägre.

AML står för cirka 10 procent av alla leukemifall hos barn. Sjukdomen utgår från granulocyterna (en annan sorts vit blodkropp). Överlevnaden för AML är lägre än för ALL och uppgår till cirka 70 procent.

Blodkroppar bildas i benmärgen

Leukemi uppstår genom att blodbildande stamceller i benmärgen drabbas av förändringar i sin arvsmassa. Förändringarna finns bara i de sjuka cellerna och har inget med ärftlighet att göra.

Leukemi diagnostiseras genom undersökningar av blod och benmärg. Man tittar på celler i mikroskop, gör kromosomundersökningar och mer förfinande undersökningar av förändringar i arvsmassan.

Det tillverkas cirka 2 miljoner blodceller i sekunden i benmärgen – dygnet runt. Blodcellerna har en begränsad livslängd, så det är viktigt att det hela tiden tillverkas nya.

Alla blodkroppar härstammar från en viss sorts celltyp i benmärgen, stamcellen. Genom upprepade delningar blir cellerna alltmer specialiserade på sina uppgifter.

Blodkropparnas olika uppgifter

De röda blodkropparna har hand om syretransporten från lungorna till kroppens alla delar, blodplättarna  behövs för att blodet ska koagulera och på så sätt  förhindra blödningar och de vita blodkropparna behövs för vårt försvar mot infektioner.

Det finns två huvudgrupper av vita blodkroppar: lymfocyter och granulocyter. Bland lymfocyterna finns det två huvudtyper,  B- och T-lymfocyterna. B-lymfocyterna tillverkar antikroppar som känner igen och försvarar oss mot infektioner och T-lymfocyterna kan binda till sig och döda celler som är skadliga för oss.

Andra viktiga blodkroppar är monocyter. De är också en del av immunförsvaret och hjälper till att försvara oss mot infektioner.

(Källa: Barncancerfonden)

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Blodstamceller ger nya möjligheter för leukemiforskningen
3. Kees-Jan Pronk: Kan åldrande celler leda till nya behandlingar av blodcancer?

Foto: Colourbox

Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn. Bättre diagnostik och effektivare behandling har gjort att drygt 80 procent av barnen blir friska. Ett fåtal drabbas dock av återfall och de är fokus för Bertil Johanssons forskning.

Bertil Johansson är läkare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet. Hans grupp gör genetiska analyser och försöker identifiera förändringar i arvsmassan i leukemicellerna hos de barn som får återfall.

-Det hade inte varit dumt om vi redan vid diagnos kunde göra en analys och se att det här är en farligare form som vi skulle behandla annorlunda redan från början, säger Bertil Johansson.

Detaljerad diagnostik

Idag vet forskarna att leukemi beror på att det uppkommer förändringar i cellens arvsmassa och flera olika avvikelser har identifierats. Varje avvikelse innebär en särskild leukemityp som kräver en speciell behandling. Ju mer detaljerad diagnos, desto större möjlighet till en riktad och effektiv behandling.

-Redan idag får barnen olika behandling baserat på vilka genetiska förändringar som finns men vi behöver dela upp dem mer, säger Bertil Johansson.

Inom leukemidiagnostiken använder man olika metoder. FISH är en teknik som används för att identifiera genetiska förändringar. Bilden visar en kromosomförändring där en del av kromosom 21 finns i flera kopior, rosafärgad i bilden. (Foto: Bertil Johansson)

Okontrollerad tillväxt

Vid leukemi växer omogna förstadier till de vita blodkropparna okontrollerat i benmärgen och tränger på olika sätt ut den friska blodbildningen i benmärgen.

Det finns två huvudtyper av leukemi hos barn, akut lymfatisk leukemi (ALL) och akut myeloisk leukemi (AML). De två leukemisorterna utgår från olika sorters celler i blodet.

Sämre prognos för T-ALL

Varje år insjuknar ett hundratal barn och ungdomar i leukemi. ALL är den vanligaste formen av barncancer och utgör cirka 85 procent av alla leukemifall. Närmare 90 procent blir botade men de som råkar ut för en svårare form, T-ALL, har en sämre prognos.

Att hitta olika genetiska förändringar som förklarar varför T-ALL är svårare att bota och varför det går bra för en del barn men inte för andra är därför ytterligare en utmaning för Lundaforskarna.

-Vi vet inte vem som behöver en tuffare behandling, det finns idag inga säkra genetiska markörer. Vi letar även här efter det vi kan ha nytta av vid diagnos.

DNA teknik

För att hitta de små förändringarna i kromosomerna använder sig forskarna av en teknik som gör det möjligt att analysera en miljon DNA-varianter samtidigt. Genom att studera kromosomerna hos flera hundra fall hoppas Bertil Johansson och hans grupp att de ska kunna hitta de förändringar som kan vara av betydelse.

För att få ihop antalet fall av de mer sällsynta leukemivarianterna är det viktigt att samarbeta med andra forskargrupper på andra sjukhus.

Nordiskt samarbete

-Vi har ett fantastiskt samarbete i Norden. Alla barn och ungdomar som får leukemi behandlas enligt samma rutin, säger Bertil Johansson. Det spelar ingen roll om det är i Oslo, Reykjavik eller Lund.

Det här gör att forskarna har tillgång till prover från fler barn och att de vet att de barn som får återfall har diagnostiserats på samma sätt och genomgått samma behandling.

Barnleukemi behandlas med olika cellgifter, ibland med flera på samma gång, och i vissa fall i kombination med benmärgstransplantation.

Trots att forskarna känner till många av de genetiska förändringar som finns i leukemicellerna finns många frågor kvar att besvara

-Fortfarande vet vi inte varför leukemier uppkommer, säger Bertil Johansson.

Text: RAGNHILD AHLGREN

Related posts:

1. Fakta om barnleukemi
2. Karin Johansson: Ny teknik för att mäta lymfödem
3. Bertil Christensson: Att diagnostisera giftiga infektioner

Hon fick, i konkurrens med många doktorander på Lunds universitets Diabetescenter (LUDC), årets studentpris.

I motiveringen beskrivs hennes genomtänkta projektplan, det vetenskapliga innehållet och nyhetsvärdet i hennes forskning.

Från upptäckt till mekanism

- Jag har varit med från början i det här projektet, från upptäckten att en vanlig genetisk variant i genen för melatonin ökar risken för typ 2 diabetes tills nu när vi arbetar med att kartlägga varför den gör det, säger Cecilia Nagorny.

Upptäckten av riskvarianten gjordes av LUDC-forskare för drygt två år sedan. Nästa naturliga steg är att kartlägga de bakomliggande mekanismerna.

Detta gör Cecilia Nagorny i provrör och med försöksdjur där antingen den ena eller den andra eller båda receptorerna för melatonin har slagits ut, så kallade knockout-möss.

Försämrar insulinutsöndringen

Mängden melatonin påverkas av dagsljuset och är med styr vår dygnsrytm. På natten när det är mörkt är halten hög. På dagen när det är ljust sjunker nivåerna. Ibland kallas melatonin för mörkrets hormon.

Kopplingen till typ 2 diabetes är att riskvarianten i receptorn försämrar de insulinproducerande betacellernas förmåga att utsöndra insulin. Ett sätt att öka utsöndringen vore att med läkemedel blockera receptorn.

- Eftersom receptorn finns på cellens yta finns det möjlighet till det, säger Cecilia Nagorny.

Kanske en ny dator

Med doktorandpriset följer också 40 000 kronor.

- De kommer nog att gå till ganska tråkiga saker, laboratoriematerial, kanske en ny dator, säger hon.

Det är tredje gången Cecilia Nagorny får priset, tidigare har det varit delat. I år var första gången en enda doktorand lönades.

- Det blir ju mer prestigefyllt då, säger hon.

Nästa år kommer hon dock inte vinna. Planen är att hon ska disputera i september i år.

Text: TORD AJANKI

Tidigare publicerad på diabetesportalen, 20 februari 2012

Related posts:

1. Kvinnligt hormon skyddar mot diabetes
2. Hormon förutspår framtida diabetes
3. Bengt-Olof Nilsson: Östrogen – gåtfullt hormon i nya roller

Satsningen, som bär namnet DIRECT, har en budget på 45 miljoner Euro, cirka 400 miljoner kronor, och kommer att pågå i sju år. Lunds universitet står för ungefär en femtedel av budgeten och är en av 25 deltagare från 9 länder.

Universitetet ska söka efter tidiga indikatorer på utveckling av diabetes typ 2. Det handlar då om olika undertyper, eftersom forskarna tror att det döljer sig flera sjukdomar bakom beteckningen.

Samma behandling – olika effekt

 - Patienter med diabetes typ 2-diagnos svarar olika på samma behandling, vilket talar för att det finns skillnader inom diabetes typ 2. Därför finns ett stort behov av mer individuellt anpassade behandlingsformer än dagens, säger Paul Franks, professor och ansvarig för Lunds universitets deltagande i projektet.

Studera olika stadier

Bland annat ska nya testcentrum och befolkningsstudier byggas upp på olika platser i Europa. Prover ska där återkommande tas under tre års tid på personer i olika stadier av diabetes typ 2, för att forskarna ska kunna följa sjukdomens utveckling. Proverna blir underlag till två studier med totalt ca 4 000 deltagare, varav den ena bland annat kommer att involvera patienter från Skåne, som tidigare deltagit den s.k. ANDiS-studien.

På väg in i sjukdomen

- De skånska patienterna ingår i en studie där vi ska undersöka totalt 1 000 personer med nyligen konstaterad diabetes typ 2. Patienterna är på väg in i sjukdomen men har ännu inte hunnit påverkas i så stor omfattning. Det är en viktig grupp som hittills inte är tillräckligt väl belyst i forskningen. Genom förbättrade och mer omfattande provtagningar med modern teknik så hoppas vi på nya fynd, säger Paul Franks.

Labprover, magnetkamera, livsstil

Förutom mer traditionella provtagningar av blod, urin och avföring så kommer studierna i DIRECT att ha möjlighet till bl.a. undersökning av lever och bukspottkörtel med magnetkamera. Undersökning av livsstil sker bl.a. med fokus diet och mätning av fysisk aktivitet med ett särskilt 3D-instrument.

Individuellt anpassade behandlingar

Provtagningarna planeras att starta efter sommaren och därefter pågå under tre år. Resultaten levereras sedan till andra projektdeltagare, med målet att utveckla individuellt anpassade behandlingar och mediciner för olika undergrupper av diabetes typ 2-patienter.

Diabetes typ 2 är en av de snabbast ökande sjukdomarna i världen. Ca 285 miljoner människor beräknas lida av diabetes typ 2 och siffran väntas stiga till närmare 440 miljoner år 2030.

Vid Lunds universitet genomförs arbetet vid Lund University Diabetes Centre som bildades 2006 under ledning av Leif Groop, som även han kommer att vara engagerad i DIRECT.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet

Related posts:

1. Diabetes – en sjukdom med många ansikten
2. Än är hoppet inte ute för diabetesvaccinet GAD
3. Hennes sjukdom hindrar inte hennes hästarbete

Magnetkameran med en fältstyrka på sju tesla kommer att användas för undersökningar av människa. Sju tesla är en av de högsta fältstyrkorna som används för undersökningar med magnetkamerateknik på människor i dag.

Studera tidiga sjukdomsförlopp

Med en sjutesla-kamera kommer forskarna att kunna studera hjärnan med mycket hög upplösning. Förhoppningen är också att kunna studera multipel skleros på ett mycket tidigt stadium och att se de första tecknen på hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom. Detta skulle kunna öppna möjligheter för både tidigare och effektivare behandling. Kameran kommer även att kunna användas för att studera andra delar av kroppen. Sjukdomar i leder och extremiteter liksom cancer i olika delar av kroppen kommer att kunna studeras med hittills oöverträffad teknik.

Forskargrupperna står redan idag i kö för att få tillgång till tekniken vid Lund University Bioimaging Center och Freddy Ståhlberg, professor i MR-fysik och centrets chef, räknar med ett mycket stort intresse även för högfältskameran.

Samarbete med många

- Beslutet om det nationella centrat har försiggåtts av ett tätt samarbete mellan Lunds universitet, Medicinska fakulteten och Region Skåne liksom mellan forskarna i Lund/Malmö och kollegor vid universiteten och universitetssjukhusen i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg och Linköping. Utan detta goda samarbete såväl lokalt som nationellt hade en infrastruktur av denna storleksordning inte gått att genomföra, konstaterar Freddy Ståhlberg.

Kameran finansieras till 90% av Vetenskapsrådet och till c:a 10% av Lunds universitet och kommer att vara en nationell resurs som ska användas av forskargrupper från hela Sverige. Häromveckan beslutade också vårdproduktionsberedningen i Region Skåne att investera i byggandet av anläggningen med 18 miljoner kronor för 2012 och 12 miljoner för 2013.

Text: JOHANNA SANDAHL

Ett pressmeddelande från Lunds universitet, 22 februari 2012

Related posts:

1. ”Det är som att titta in i hjärnan med ett mikroskop”
2. Pernilla Peterson: Jagar fett med magnetkamera
3. Uppfinning från Lund kan spåra tidig HIV-smitta

- Man måste hela tiden hålla koll, säger Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin, Labmedicin Skåne. Catarina Nordander ansvarar för kinikens verksamhet inom arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen.

Klniken utreder patienter med misstänkt arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen. En viktig del i arbetet är också att tidigt kunna fånga upp problem, helst redan innan de lett till svåra besvär och sjukskrivningar. Därför gör man fältprojekt i olika arbetsmiljöer. Just nu pågår undersökningar om kassaarbete, postsortering, och arbete inom vård och skola.

Tufft för styckare

Arbets- och miljömedicin har en lång tradition av att studera hälsorisker i olika sorters arbetsmiljöer. Hur är då läget på den svenska arbetsmarknaden?

-De kemiska hälsoriskerna har minskat, och det har hänt mycket inom vissa sektorer, som till exempel inom livsmedelsindustrin. De skadliga ensidiga industrijobben har också blivit färre, men det är snarare på grund av ökad automatisering än på grund av förbättrad ergonomi. och dessvärre dessutom för att de jobben lämnat landet. Men många problem kvarstår, konstaterar Catarina Nordander. Det gäller till exempel styckningsbranschen där jobben fortfarande är tunga och ensidiga och utförs i högt tempo i kylslagen miljö.

- Styckarna är den mest belastade yrkesgrupp vi sett, med en hög andel underarms- och handbesvär. Att förbättra deras arbetsmiljö handlar främst om att sänka tempot. Idag får man inte stycka mer än sex timmar per dag enligt Arbetsmiljöverket.

Det är ett steg på väg, men Catarina Nordander tycker att det hade varit bättre med ett fast riktvärde när det gäller handledsvridningar. Arbets- och miljömedicin har här tagit fram en egen mätutrustning som de använder vid fältstudier: hur mycket böjs handleden vid arbetsmomentet, hur fort går det och hur många gånger per tidsenhet utförs handledsböjningen?

-Gällande regler tar inte hänsyn till hastigheter för dessa har tidigare inte gått att mäta. Men vi kan göra det och vi använder oss också av resultatet. För det finns, till exempel, ett samband mellan mätresultat och sjukdomar: Ju snabbare man rör handleden desto fler sjuka. Det här framkommer tydligt när exponeringen går att mäta.

Vi står fria

Arbets- och miljömedicin anlitas av flertalet aktörer: Företagshälsovården kan skicka patienter till dem; facken kan ”remittera” på så sätt att patienten gör en egenremiss bland annat inför arbetsskadeprövning; och övriga vården hänvisar rutinmässigt patienter till enheten. Däremot är det numer mindre vanligt att Försäkringskassan kontaktar dem.

-Men vi tar också egna initiativ: Inom ramen för vårt förebyggande ansvar går vi ut och göra egna fältundersökningar där vi misstänker att det kan finnas problem. Samtidigt får vi möjlighet att informera om hur belastningsskador kan undvikas. Vi står fria att agera och det är viktigt, poängterar Catarina Nordander.

- Arbete i butik karaktäriseras av snabba rörelser och att jobbet är tungt och repetitivt. Både de som plockar upp varor och de som sitter i kassan utsätts för belastning. Kan man därför införa arbetsrotation visar det sig att personalen mår bättre. Arbetsmiljöverket har också lagt begränsningar om hur länge man får sitta i kassan under ett arbetspass.

Även byggbranschen är behäftad med klassiska risker för arbetsskador. I den senare branschen förekommer det också vibrationer vid en hel del arbetsmoment.

- Vi måste titta på vad kombinationen ergonomi och vibrationer kan betyda.

Ta bort ensidigheten viktigare än verktygen

Catarina Nordander är mindre intresserad av att arbets- och miljömedicin skulle vara med och utveckla mer ergonomiska verktyg för industrin. Är de ensidiga arbetsmomenten kvar så är problemen det också, menar hon. Och vad som är problem har enheten god kännedom om genom sina kanaler:

- Våra patienter, våra fältstudier och övriga kontakter som kliniken har ger oss en mycket god insyn i vad som är aktuella och relevanta problem i arbetslivet. Vi har även ett nära samarbetet med Lunds universitets Avdelning för arbets- och miljömedicin, vilket gör det möjligt för oss att fördjupa oss, och göra vetenskapliga studier, som kan publiceras och därmed spridas långt utanför närområdet. Detta finansieras via externa forskningsanslag.

Nära kontakt med forskningsvärlden

- De fördjupade kunskaper vi får, genom den nära kontakten med forskningsvärlden, kan sedan föras tillbaka och utnyttjas i vårt klinikarbete. Vi är därför ett bra exempel på välfungerande translationell forskning, dvs medicinsk forskning som bygger på nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall eller liknande exempel från verkligheten.

Ett exempel på sådana här studier är att universitetsavdelningen för arbets- och miljömedicin var med och utvärderade glasögon med speciella prismor vilka ger tandläkare en bättre arbetsställning. Västra Götalandsregionen har beslutat att erbjuda tandläkare och tandhygienister sådan glasögon, och arbets- och miljömedicin kommer att medverka i utvärderingen av effekter på hälsotillståndet på lång sikt.

Det senaste är annars att data som samlats in under mer än 20 år om arbetsmiljöproblem nu håller på att sorteras in i en databas. Det här kommer att utgöra en viktig källa för framtida forskning. Men nu är tiden dock mogen, menar Catarina Nordander, för Arbetsmiljöverket att sätta in mer utarbetade regler för handledsrörelser inom industriarbete, montering, packning och liknande arbetsuppgifter.

För som Catarina Nordander avslutar:

- Det är svårare att skydda folk från dålig ergonomi än dålig luft.

Text: ANNA-MI WENDEL

Tidigare publicerad av LUMSI, 17 februari 2012

Related posts:

1. För ”effektivt” arbete kan ge riskbelastning
2. Metod att mäta muskelbelastning intresserar industrin

Foto: Dreamstime

Forskning om äldre och åldrande handlar inte bara om att se vilka vårdinsatser och hjälpmedel som finns tillgängliga. Det handlar också om att försöka skapa miljöer där de äldre kan leva på det sätt de själva vill menar professor Susanne Iwarsson.

– Vi har inte främst fokus på de äldre som patienter och vårdtagare. Istället ser vi dem som medborgare i samhället. Vi jobbar mycket med förebyggande åtgärder, tittar på olika praktiska lösningar och hur de påverkar människan, säger hon i en intervju till Kristianstadbladet.

Läs hela intervjun här

Related posts:

1. Stipendium för säkrare och effektivare vård av äldre
2. Fysiska tester för att hitta äldre män med risk för fallskador?
3. Färre läkemedelsfel för de äldre

Foto: Dreamstime

För barn och unga som överlever cancer kan priset vara högt då skador efter tuffa behandlingar kan dyka upp senare i livet.

Nätverket PanCare (Pan-European Network for Care of Survivors after Childhood and adolescent Cancer) bildades 2008 och består av knappt 200 läkare, forskare och överlevare från 26 europeiska länder samt Canada och Japan. Effekterna av behandlingar ska nu kartläggas vidare i ett EU-projekt PanCareSurFup, sprunget ur PanCare.

Linnea Renholm Persson. Foto: Barbro Hallin

- Det har diskuterats vad man ska kalla de barn och unga vuxna vars framtid man jobbar för, säger Linnéa Renholm Persson från Landskrona när hon berättar om sina intryck från PanCare’s sjunde möte som hölls i Tjeckiska Brno i april 2011. Jag fick titulera mig ”överlevare”/”survivor”, det känns dramatiskt, men jag har nu också anammat benämningen överlevare som används av PanCare. Linnéa, 24 år, var bland de yngsta deltagarna.

Överlevarpass på förslag

- Ett mål är att alla överlevare ska få ett ”överlevarpass”/”survivorship passport” när de är färdigbehandlade, förklarar Linnéa. Passet ska innehålla information om sjukdomen, behandlingen och uppföljningsplan, det kan lämnas till en allmänläkare vid behov.  Hur överlevarpasset ska utformas, exakt vilken information som ska finnas med och vem som ska utfärda det är föremål för arbete i ett annat  stort europeiskt projekt vid namn ENCCA där medlemmar från PanCare också medverkar.

- För min del får det gärna stå så mycket information som möjligt i ett sådant pass, säger Linnéa. Jag tycker också att det skulle innehålla ett telefonnummer till en läkare som kan svara på frågor om min behandling – jag tror inte att alla har en så bra kontakt som jag har för frågor om biverkningar eller återfall i cancer. Linnéa går på uppföljande kontroller vartannat år – mest för att hålla koll på eventuella seneffekter av behandlingen, men också för att bidra till faktainsamling för forskning.

Vilken information vill överlevare ha?

- I olika stadier av behandlingen, beroende på diagnos och patientens ålder kan jag tycka att man ska ge olika typer av information, fortsätter Linnéa. När jag var 12 år och blev sjuk var det ingen idé att prata med mig om fertilitet exempelvis. Ibland kan det vara tufft att få osäker information, funderar Linnéa, men om bara osäkra besked finns är det bra om jag som patient får veta om det finns en plan om uppföljning i alla fall – det är trots allt bäst med uppriktig information. Cancerfonden kan också ge svar på allmänna frågor.

Någon vecka innan mötet i Brno gick Linnéa in på www.fass.se och sökte på de cytostatikamediciner hon fick för 12 år sedan.

- Jag läste långa rader med ohyggliga biverkningar varav jag upplevde vissa, men långt ifrån alla under behandlingen. Jag blev väldigt upprörd och grät mycket. Jag brukar inte vara så känslig, men detta var ett exempel på hur man skaffar sig information på ett mindre bra sätt enligt mig.

Internationellt nätverk för överlevare på gång

Alexandra Brownsdon från England, själv överlevare, skapar tillsammans med läkaren Marios Paulides från Tyskland ett internationellt nätverk för överlevare och en hemsida är under uppbyggnad (www.survivornet.org).

- Detta hoppas jag kunna engagera mig i, säger Linnéa. När jag hade varit sjuk var jag på internationella läger med andra ungdomar. Vi klättrade i berg och löste problem tillsammans – det är en viktig del i rehabiliteringen att visa för sig själv att man kan och att peppa varandra. Idag har jag störst behov av att utbyta erfarenheter med andra överlevare. Cancern är en stor del av mig nu, jag är så kallad ”blodambassadör” och också engagerad i PanCare. Cancern finns med i mitt liv, säger Linnéa – jag har fått värderingar och perspektiv som jag inte hade haft utan den.

Vad gör PanCare?

PanCare möte i Brno 2011. Foto: Julianne Byrne.

- Det är inte lätt att sätta sig in i allt, säger Linnéa efter tre intensiva dagars möte med PanCare. Man pratade om hur nätverkets framtida styrelsemedlemmar ska väljas och tillsättas, huruvida PanCare bör bli en juridisk person och nyheter om projektet PanCareSurFup. Projektet har arbetsgrupper med olika uppdrag som presenterades och ett gäng åkte till Brnos sjukhus för besök. Jag var förvånad över att långt över hälften av mötets ca 30 deltagare var kvinnor, erkänner Linnéa. De flesta var 40 år och äldre – jag hade nog förväntat mig en samling gråsprängda gubbar.

Mötets andra dag presenterades forskning och resultat: hörselproblem, fertilitet och kognitiva funktioner efter strålning mot huvudet, sedan pratades det om kapacitetsbildning, mentorskap och att skriva korrekt i forskningsabstrakt. På kvällen blev det violinkonsert och middag – en fin möjlighet att få prata mer med alla deltagare. Sista dagen diskuterades hemsidans uppbyggnad, nyhetsbrevet och planering för vårens möte i Rumänien.

- För mig har resan till Brno varit ett ypperligt tillfälle att fråga allt kring min före detta sjukdom, om cancer i allmänhet, forskning, sjukhusvärlden och studier, säger Linnéa. Det finns så många sorters cancer, och alla överlevare är olika och Europas länder har helt olika förutsättningar. PanCare’s arbete är väldigt viktigt, vi kan lära av varandra. Oavsett var man är född ska man ha möjlighet till ett bra liv även efter sin sjukdom.

Text: STINA HÖRBERG

Journalist för PanCareSurFup www.pancaresurfup.eu

Artikeln har tidigare också publicerats på Barncancerfondens hemsida.

Related posts:

1. TEMA: Cancer hos unga
2. Skriver om sviterna av cancer hon fick som barn
3. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer

Stina Hörberg och Zimba. Foto: Carin Sandersnäs

När Stina Hörberg var tre månader fick hon cancer i ögonen. I vuxen ålder drabbades hon åter av allvarlig cancer, troligen orsakad av behandlingen av den första. I dag är Stina Hörberg 42 år, helt blind och verksam som journalist och informatör.

Ett av sina journalistiska uppdrag har hon inom PanCareSurFup, det stora EU-projektet som tar krafttag mot sviter av barncancerbehandling genom att lära sig mer om dessa sena effekter av behandlingen.

Projektet leds av Lars Hjorth, överläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

– I februari 2011 hörde jag ett inslag på Ekot om projektet. Det kom som en skänk från ovan. Av egen erfarenhet vet jag hur viktigt det är med uppföljning och att den individuella sjukdomshistoriken är dokumenterad, säger Stina Hörberg.

Vid denna tidpunkt hade Stina ganska nyligen gått igenom behandling för en tumör inom strålfältet från den behandling hon fick som bebis.

– Efter flera turer i sjukvården i över ett års tid visade sig slutligen att det var en högmalign tumör. Men en dokumenterad sjukdomshistorik, utöver min egen berättelse, hade förmodligen underlättat väldigt mycket för mig – och även för sjukvården, säger Stina.

Nu skriver Stina Hörberg för PanCareSurFup om de många praktiska problem, men också möjligheter och personliga upplevelser, goda och mindre goda, som följer med barncancer och funktionsnedsättning.

Artiklarna kommer med början under våren att publiceras här på Aktuellt om vetenskap och hälsa, www.vetenskaphalsa.se.

I en första artikel berättar hon mer om projektet PanCareSurFup: Unga med cancer följs upp i EU-projekt

Text: KATRIN STÅHL

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Unga med cancer följs upp i EU-projekt
2. Positiva erfarenheter av hemsjukvård för barn med cancer
3. Tema cancer: Ovanlig cancer kräver centralisering

I framtiden kanske laserljus kan stråla bort cancertumörer. Laserljuset leds i sådana här optiska fiber, vilka sticks in i patientens hud. Foto: Charlotte Carlberg Bärg.

Laserljus i kombination med vissa läkemedel – så kallad fotodynamisk terapi – kan förstöra cancertumörer, men används idag mest för att bota hudcancer.

Johannes Swartling. Foto: Joan Sandberg

Orsaken till att invärtes tumörer inte behandlas är att det saknas teknik för att kontrollera att ljusmängden blir precis lagom stor. En mjukvara, utvecklad av atomfysiker vid Lunds Tekniska Högskola, ser dock ut att kunna lösa problemet.

– Nu tror jag att vi står inför ett riktigt genombrott. Både för oss och för andra forskargrupper runt om i världen som forskar på laserljus mot cancer, säger Johannes Swartling, doktor i atomfysik vid LTH och teknisk chef vid företaget Spectracure som numera utvecklar mjukvaran.

Ljusfibrerna samlar in data om tumören

Finessen är att mjukvaran förser ljusfibrerna med fler uppgifter än att skicka ut ljus. Mellan varven samlar de också in information om tumören, vilken de skickar tillbaka till laserinstrumentet.

– På så sätt kan mjukvaran löpande räkna ut optimal ljusdos, och justera om nödvändigt. Hela tumören måste ju bort samtidigt som man inte vill skada intilliggande organ, säger Johannes Swartling.
Enligt forskarna kan mjukvarutekniken också användas i andra ljusterapier som använder lysdioder eller infraröd laserstrålning.

Kliniska studier i vår

Tester på svenska prostatapatienter har visat att metoden också fungerar väl för invärtes tumörer och i vår drar en klinisk studie mot återkommande prostatacancer i gång i USA och Kanada. Ansökan ligger just nu hos myndigheterna för godkännande att studierna kan starta. Samtidigt testas samma laserljusteknik mot bukspottskörtelcancer i England.

– Fördelen med laserljus är att biverkningarna ser ut att kunna minimeras. Med dagens behandlingsmetoder riskerar botade prostatacancerpatienter såväl impotens som inkontinens. Dessutom finns återfallsrisk med traditionell behandling, säger Johannes Swartling.

Sune Svanberg. Foto: Mikael Risedal

De internationella testerna går ut på att justera rätt dosnivåer, garantera säkerheten och säkerställa effekten. Om allt flyter på hoppas företaget på ett godkännande från de nationella myndigheterna FDA och Health Canada inom några år.

– Det här kan verkligen bli revolutionerande, säger Sune Svanberg, professor i laserfysik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som ligger bakom tekniken.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds universitet 15 februari 2012

Related posts:

1. Lättare bedöma risken för nya våldsbrott

Erik Berntorp. Foto: Roger Lundholm

– Det är den sjukdom som drottning Victoria spred till den ryska tsarfamiljen, förklarar professor Erik Berntorp vid Koagulationscentrum på Skånes universitetssjukhus.

Sjukdomen är inte så känd som annan hemofili, detsamma som blödarsjuka. Berntorp och hans forskarkollegor vände sig därför till 163 centra i världen för att finna tillräckligt med patienter för studier som ska ge mer kunskap om sjukdomen.

– De flesta finns i Europa och USA/Latinamerika. Totalt fanns det 5 369 patienter vid dessa centra, säger han.

En sak är redan känd om sjukdomen. Det bildas antikroppar mot den faktor i blodet som saknas hos alla blödarsjuka. När den behövliga koagulationsfaktorn sedan tillförs som en behandling kan antikropparna slå hårdare mot patienter med Hemofili B och vålla njurskador.

Patienter med Hemofili B lider också av högre blodtryck än andra, vilket i sin tur kan bero på skadorna på njuren.

– Forskningen har hunnit så långt nu att vi kan gå vidare med olika världsomfattande delprojekt, säger Erik Berntorp. Resultaten kommer successivt att publiceras.

Var tredje patient med hemofili B har så grav sjukdom att de kräver sjukhusbehandling.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Foto: ROGER LUNDHOLM

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Individanpassad terapi mot blödarsjuka
2. Svensk Waran-behandling bäst i världen
3. Fetmaepidemin sprider sig över världen

Det finns nämligen välutvecklade metoder för detta.

– Men samhället saknar uppsatta gränsvärden för när en risk för skada kan uppstå. Trots detta är vår kliniks expertis mycket efterfrågad, påpekar Gert-Åke Hansson på Arbets- och Miljömedicin vid Labmedicin Skåne.

Nyligen mätte Gert-Åke Hansson och teamet arbetet på ett stort internationellt företag i Sverige. Muskelbelastningen var där mindre än för riskgruppen styckare, som oftast framstår som den mest belastade av yrkesskador.

I gengäld fann man att om företaget ökade produktionen, ökade också de återkommande arbetsmomenten och även risken för arbetsskador.

Företaget hade hittat klinikens mätmetod i en artikel i Bulletin från Arbets- och miljömedicin i Lund.

– De ville nu veta hur farligt arbetet med precisionsarbete och tunga lyft är för de anställdas hälsa, berättar Gert-Åke Hansson.

Mätningarna har även väckt uppmärksamhet i andra länder. För närvarande samarbetar enheten i Lund med danska sjukhus och med forskare i Brasilien.

När det gäller muskelarbetet utnyttjas små elektroder som exempelvis fästs på skuldrornas muskler som mäter vinklar och rörelsehastighet i händerna vid återkommande moment. Alla mätningar måste utföras på plats i industrin.

– Den realistiska arbetsmiljön går inte att skapa i ett laboratorium.

All fakta som kommer fram från det 40-tal arbetsplatser i och utom landet som hittills testats lagras i en bank för att man ska kunna göra framtida jämförelser. Yrkesgrupper som mäts är så skiftande som tunga industrijobb, styckare, städerskor och frisörer.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia nr 1/2012 från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne.

Related posts:

1. Unik metod att mäta blodflödet i hjärnan
2. Metod att mäta smärtstillande effekt i hjärnan
3. Ny snabb metod vid utredning av ADHD

Marie Gisselsson-Solén. Foto: Roger Lundholm.

För barn med återkommande öroninflammationer är det viktigt att tidigt ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling. Förebyggande vaccinationer har också visat sig ha goda effekter. Öronläkare Marie Gisselsson-Solén vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har studerat detta närmare i sin avhandling om öronbarn.

– Man vet sedan tidigare att de barn som drabbas av öroninflammationer som mycket små, också har störst risk att få återkommande öroninflammationer, säger Marie Gisselsson-Solén.

I de flesta fall beror öroninflammationer på att bakterier får fäste i mellanörat och leder till varbildning inne i örat. Återkommande öroninflammationer är vanligast hos de riktigt små barnen under två år.

Gammal kunskap om bakterier bakom öroninflammation

Öroninflammationer kan bero på flera olika typer av bakterier. Vanligast är troligen pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), men även bakterierna Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis kan orsaka öroninflammationer hos barn.

Det är bakterier som ofta finns i vårt nässvalg utan att ställa till några problem, men som i vissa fall kan ta sig via örontrumpeten in i mellanörat och ge en infektion där.

– Vi vet egentligen ganska lite om vilka bakterier som är orsaken till öroninflammationer hos barn idag, säger Marie Gisselsson-Solén. För att vara helt säker skulle man behöva gå in bakom trumhinnan och ta bakterieprov därifrån, men det vill man inte göra i onödan.

Senast man gjorde en sådan studie på svenska barn med okomplicerade öroninflammationer var 1973, berättar Marie Gisselsson-Solén.

– Det kan ju ha hänt mycket sedan dess. I vår studie har vi i stället tittat på vilka bakterier som finns i nässvalget. Det ger naturligtvis inget hundraprocentigt svar på vilka bakterier som ställer till besvär inne i mellanörat, men kan ändå ge en indikation. Bakterier som inte finns i näsan finns troligen heller inte inne i örat.

Forskarna kunde bland annat se att öronbarnen oftare bar på bakterien Haemophilus influenzae i nässvalget, både när de var friska och sjuka. Riktigt varför det är så vet man inte ännu, men man tror att öronbarnen börjar bära de här bakterierna tidigare än andra barn, och också har svårare att göra sig av med dem.

– På senare år har man upptäckt att öroninflammationsbakterier kan gömma sig i nässvalget i en sorts slemlager. När vi behandlar öronbarnen med antibiotika kan de gå in i ett vilostadium, berättar Marie Gisselsson-Solén. När barnet inte längre får antibiotika kan bakterierna ”vakna till liv” och infektionen får möjlighet att blossa upp igen. Antibiotika kommer inte åt bakterier som gått in i ett sådant ”vilostadium”.

Vanlig följdsjukdom efter förkylning

Lindrigare former av öroninflammationer är en relativt vanlig följdsjukdom efter en förkylning.

– Man tror att virusinfektionen gör så att bakterierna lättare får fäste och kan orsaka en öroninflammation, säger Marie Gisselsson-Solén. På något sätt gör virusinfektionen så att slemhinnorna blir känsligare och mer mottagliga för en bakterieinfektion.

För de allra flesta läker en öroninflammation ut av sig själv. Får man inte några andra symptom som tyder på att en komplikation kan vara på väg, behandlas därför vanligtvis inte barn mellan 1 och 12 år med antibiotika vid öroninflammationer för att minska riskerna för antibiotikaresistens. Det man i stället rekommenderar i de flesta fall är behandlingar som lindrar symptomen, framför allt smärtstillande medel.

Hos små barn som får många öroninflammationer sätter man också ofta in ett litet rör i trumhinnan för att minska på trycket vid en infektion och minska riskerna för nya infektioner. Inom ett till två år stöts röret ut av sig själv.

Förebyggande behandling i stället för antibiotika

Sedan 2009 ingår pneumokockvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Vaccinationen ges under barnets första år för att ge ett skydd mot en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Pneumokocker är dessutom en vanlig orsak till lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation.

I Marie Gisselsson-Soléns avhandling ingick den första svenska uppföljningen av vaccinets effekter på öroninflammationer sedan vaccineringen infördes. Hon kunde se att vaccinet minskade antalet öroninflammationer i en grupp små barn med återkommande öroninflammationer.

– I en studie som gjordes mellan 2003 och 2010 innan pneumokockvaccinet hade införts i Sverige kunde vi se att vaccinerade barn hade 26 % färre öroninflammationer och hälften så ofta behövde sätta in rör i öronen jämfört med icke-vaccinerade barn. Det är ungefär samma nivå som man sett i USA där vaccinet har funnits under längre tid.

Viktigt ställa rätt diagnos

Det kan ibland vara svårt för en distriktsläkare eller barnläkare att tidigt ställa rätt diagnos vid en öroninflammation.

– I dessa fall är det bra om vi kan hjälpas åt, menar Marie Gisselsson-Solén. Små barn som fått öroninflammation innan de är ett halvt år kommer ändå ofta till oss så småningom, så jag skulle gärna se att vi tidigt har en dialog kring hur vi bäst tar omhand dessa barn. När det gäller de allra minsta barnen kan örongångarna vara så trånga och fulla med vax att det kan vara svårt att se in i örat utan den utrustning som vi öronläkare har tillgång till.

Marie Gisselsson-Solén utvärderade i sin avhandling också om ett snabbtest för urin som vanligtvis används för att hitta pneumokocker vid lunginflammation också skulle kunna användas för att spåra bakterier vid en öroninflammation. Det visade sig att snabbtestet fungerade nästan lika bra som vanliga bakterieodlingar när det gällde att hitta pneumokocker från nässvalget och örat.

– Den här typen av snabbtest är relativt dyra så det är inget man använder på alla patienter, men de kan vara användbara i en del fall när man står och väger mellan att sätta in antibiotika eller inte, säger Marie Gisselsson-Solén. Ser man att det inte finns pneumokocker i nässvalget så kan det tyda på att öroninflammationen kommer att kunna läka ut av sig själv.

Medfödda brister i immunförsvaret

Hos öronbarnen kan det också finnas en medfödd avvikelse i immunförsvaret som gör att det blir mer utsatta för öroninflammationer. Öronbarnen hade mindre av en sorts antikroppar i immunförsvaret som kallas IgG2, och forskarna kunde också se att det fanns ett protein, MBL, som saknades i det så kallade medfödda immunförsvaret.

– Det här är sådant som rättar till sig med tiden, men kan vara en förklaring till att dessa barn lättare får många öroninflammationer som små.

Text: NINA HULT

Related posts:

1. Bertil Johansson: Barnleukemi är fokus för hans forskning
2. Solen tema i Aktuellt om vetenskap & hälsa juni 2011
3. Solen som stjärna

På Alla hjärtans dag, 14 februari,  direktsändes föreläsningen om Hjärtat och livsstilen från Skånes universitetssjukhus i Lund. Föreläsningen kan ses i efterhand på nedanstående länk

LÄNK TILL SÄNDNINGEN

Related posts:

1. Se föreläsning om folksjukdomen KOL på webben
2. FÖRELÄSNING PÅ WEBBEN: Autism – fokus på vuxna
3. Föreläsning på webben: Bra mat på äldre dar

Närmare 6 000 personer i Sverige drabbas årligen av cancer i tjocktarm eller ändtarm. Sjukdomen är bland de vanligaste cancerformerna och trenden är ökande. På senare år har dock dödligheten minskat, sannolikt på grund av förbättrad diagnosticering och behandling.

Vid cancer i tjock- eller ändtarm opereras en bit av tarmen bort, och därefter kopplas delarna ihop.

- Tarmkoppling har gjorts i över 100 år. Det är viktigt att tarmen förblir rörlig efter operation, spänningar kan påverka bl.a. blodcirkulation och läkningsprocess negativt med risk för allvarliga komplikationer som t.ex. bukhåleinfammation, berättar Martin Rehn, doktorand vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Stygn behandlas med antibiotika

I en ny avhandling har han fokuserat på problem och möjliga lösningar vid akut tarmcancer som står för ungefär en femtedel av fallen. Cancern är då i ett långt framskridet stadium och kan ha deformerat tarmen på olika vis vilket försvårar sammankoppling och läkning.

Stygnen behandlades med ett antibiotikum, doxycyclin, med syftet att bibehålla god styrka i tarmväggen så att stygnen inte lossnar. Ett problem är annars att tarmkanterna under de närmast följande dagarna efter operation tenderar att mjukna på grund av att enzymer bryter ner de nödvändiga kollagenfibrerna med stabiliserande egenskaper. Doxycyclinet visade sig ha en hämmande effekt på enzymerna och tarmen bibehöll sin styrka under den kritiska fasen som följer på operationen.

Sårläkning i tarm är mycket besvärligt att studera på människor eftersom den befinner sig inne i bukhålan. Forskningen har därför gjorts i djurmodeller med råttor.

- Laborationerna har gjorts på normal tarm. Men de positiva resultaten motiverar framtida studier för att ta reda på om metoden kan användas även när förutsättningarna för läkning är sämre, t.ex. vid utspänd tarm, säger Martin Rehn.

Studie kring hälsena gav positivt besked

Läkande stygn har – under förutsättning att metoden går att vidareutveckla – en del fördelar gentemot andra befintliga behandlingsmetoder. En metod som redan används och som i patientstudier visat på god läkningsförmåga är s.k. stent – ett rör som förs in i tarmkanalen och som därmed kan återge tarmen normal vidd.

Nackdelar med stent är att det krävs mycket stor skicklighet för att få stenten på plats, och att det även vid lyckad insättning finns en viss risk att stenten ger upphov till hål på tarmen eller att den flyttar på sig.

Tidigare studie kring hälsena har utförts av Björn Pasternak vid Linköpings universitet och den visade på starkare läkning när antibiotikabehandlade stygn användes. Han har även varit delaktig i den nya studien från Lunds universitet.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö

Related posts:

1. Vanlig värktablett kan skydda mot tarmcancer
2. Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!
3. Vardagsrevidering – hjälp för stressade kvinnor

– Vi måste bli bättre på att hitta de särdrag hos enskilda tumörer som visar sjukdomens troliga utveckling och hur olika behandlingar kan fungera, säger Karin Jirström.

Karin Jirström (i mitten) och hennes medarbetare Marie Fridberg och Björn Nodin studerar mikroskopbilder i datorn.

Hon är professor i patologi och vill utveckla verktyg för att skilja olika varianter åt vid bl.a. tjocktarmscancer och äggstockscancer. Vilka varianter har en god prognos och vilka inte? Vilka behöver en tuff behandling, och i vilka fall kan de nya dyra cancerläkemedlen ge en god effekt? Det är viktiga frågor både för patienterna och för sjukvården. Men ännu vet man för lite för att kunna ge bra svar.

– Det läkarna kan göra är att undersöka tumörvävnaden samt se var tumören sitter och om cancern spritt sig. Men det är trubbiga metoder som inte räcker för att kunna göra bra diagnoser och prognoser, ­menar ­Karin ­Jirström.

Letar specifika markörer

Hennes forskning går ut på att hitta proteiner som kan fungera som biomarkörer och särskilja de olika varianterna av en viss cancerform. När hon lyckas blir skillnaden tydligt synlig.

– På den här bilden har vi ett prov från en äggstockstumör med väldigt mycket av ett protein kallat Dach2. Här är somliga cellkärnor nästan svarta. I det här ljusa provet däremot finns nästan inget Dach2, visar hon.

Dach2 är ett av de protein forskargruppen arbetar med. Det verkar kunna ge utslag på olika varianter av äggstockscancer: tumörer med mycket Dach2 är elakartade och ger patienterna en dålig prognos, medan tumörer utan Dach2 är godartade.

Atlas över människans proteiner

För att titta på proteinerna tar forskarna supertunna skivor ur prover från sjuk och frisk vävnad, som bevarats inkapslade i så kallade paraffinklossar. ­Innan den tunna vävnadsskivan läggs under mikroskopet behandlas den med en analysvätska som reagerar på just det protein man letar efter.

De proteiner man studerar hämtas från den pågående kartläggningen av människans proteiner. Det är ett jätteprojekt vid KTH och Uppsala universitet som ska leda till en ”atlas” över alla de 20–22.000 proteiner som finns i den mänskliga kroppen. För varje protein finns uppgifter bl.a. om var i kroppen det kan hittas, och om det också finns i tumörer från någon av de vanligaste cancerformerna.

Arbetet med proteinatlasen har nu kommit ungefär halvvägs. Nya omgångar proteiner läggs ut på Internet med jämna mellanrum, och all information är fritt tillgänglig. Förhoppningen är att de nya kunskaperna ska leda till nya sätt att bedöma och behandla sjukdomar.

Jämför med cancerprover

Lundagruppen kring Karin Jirström är en av dem som arbetat mest med att göra information från proteinatlasen praktiskt användbar i sjukvården.

– Vi letar i atlasen efter proteiner som finns vid en viss form av cancer i antingen väldigt stora eller väldigt små mängder. Sådana proteiner skulle kunna utgöra biomarkörer och skilja på tumörer som bör ha olika behandling, förklarar hon.

När forskarna hittat ett sådant protein går de vidare till sin stora bank med vävnadsprover som samlats in från bortopererade tumörer. Till varje prov hör uppgifter om hur den aktuella patienten behandlats och hur det gått för honom eller henne. Genom att testa sina proteiner på vävnadsproverna kan forskarna se om de verkligen ger utslag så som man hoppats, och skiljer på t.ex. aggressiva och mer godartade tumörer.

Cellgifter eller inte

Lundaforskarna har redan hittat 15 intressanta proteiner och tagit lika många patent. Tre av proteinerna ska testas i cancersjukvården inom de närmaste åren.

– Ett av våra proteiner finns i tjock- och ändtarmscancer, som är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Det kan användas som en fingervisning för den läkare som ska avgöra om en viss patient bör få cellgifter eller inte efter sin canceroperation. Vi har visat att om vårt protein finns i en tumör så är cancern så aggressiv att den absolut bör behandlas med cellgifter, säger Karin Jirström.

Skillnad på möss och människor

Hon tycker det är en fördel att utgå från studier av proteiner i mänskliga vävnader, och först senare undersöka hur proteinerna fungerar i odlade celler och laboratoriemöss. Många forskare går den omvända vägen, men skillnaden på möss och människor gör ibland labbresultaten omöjliga att tillämpa i mänskliga sammanhang.

Som exempel berättar Karin Jirström om sina kontakter med en grupp amerikanska forskare. Gruppen hade studerat ett visst protein som skyndade på cancertillväxten i laboratoriemöss. Genom att oskadliggöra detta protein skulle man kunna bota cancer, hoppades amerikanarna – men lundaforskarnas studier gav andra resultat.

– När vi studerade proteinet i våra prov från mänsklig vävnad, så fanns det visserligen även i mänsklig cancer. Men det fanns bara i mycket godartade tumörer, och skulle därför inte vara en meningsfull grund till något läkemedel. Exemplet visar hur viktigt det är att studera mänskliga sjukdomar i prover från människor, menar hon.

Text & foto: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Karin Jirström: Att spå i tumörvävnad
2. Att svälta tumören-möjlig cancerterapi i framtiden

Ultraljudsbild av foster i 3D. Foto: Ann Thuring

Med ultraljud kan man numera se vad som händer inuti livmodern, in i minsta detalj.

– Vi kan se om fostret kissar, kliar sig eller grimaserar. Inte ens inne i livmodern har man idag något privatliv! 

Det sa gynekologiprofessorn Karel Marsal, på både skämt och allvar, vid ett symposium i Lund om ultraljudets medicinska användning. Denna startade ju i Lund i ett samarbete mellan kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz. 

Första bilden 1953

Deras första ekokardiogram (ultraljudsbild av hjärtat) gjordes 1953. Ända sedan dess har metoden varit till enorm nytta för hjärtläkarna, och även för neurologer, kärlkirurger m.fl. 

Det är ändå inom gynekologin som metoden används allra mest, eftersom alla gravida kvinnor numera undersöks med ultraljud. Även här var Lund tidigt ute genom docent Bertil Sundén. Hans avhandling från 1964 om fosterövervakning med ultraljud blev banbrytande inom området. 

– Det är fortfarande fantastiskt att läsa Bertils avhandling. Han skriver bland annat om alla de områden inom obstetriken och gynekologin där han tror ultraljud kan komma att användas – och han har fått rätt i allt! sa Karel Marsal. 

Många tillämpningsområden

Ultraljud används idag för att ställa diagnos på gynekologiska sjukdomar som tumörer och myom, och vid graviditeter för att bedöma fostrets ålder, tillväxt och eventuella missbildningar eller väntade problem vid förlossningen. Ultraljud används också för att styra läkarnas instrument vid t.ex. fostervattensprov och blodtransfusioner inuti livmodern. 

När det gäller fostrets tillväxt, så kan den studeras med en metod som Karel Marsal själv varit med om att utveckla: Doppler-ultraljud, som mäter flödet i en vätska. Bilder av blodets flöde genom navelsträngen visar om moderkakan fungerar som den ska, så att fostret får en bra blod- och syreförsörjning. Dopplermetoden kan också visa cirkulationen i fostrets hjärta och hjärna samt syretillförseln till dess lungor. 

Fler medicinska detaljer i 2D

Ultraljudsundersökningar görs idag i graviditetsveckorna 18 och 32. I Skåne erbjuds också kvinnor över 33 år en undersökning redan i vecka 13. Det är ett tidigt och riskfritt sätt att hitta foster med Downs syndrom. 

De skulpturala, guldfärgade 3D-bilderna, som kan bli nästan som porträtt av fostret, tas inte som rutin. Vanliga 2D-bilder är inte lika anslående men visar fler medicinskt intressanta detaljer: man kan se aorta, ansiktsprofil, öron, hjärta och andra delar inuti och utanpå kroppen. Men även 3D-bilderna – som föräldrarna är mycket förtjusta i – har en medicinsk användning. 

Vikten i 3D

– Om det vanliga ultraljudet tyder på att det finns en missbildning av fingrarna eller en läpp- och gomspalt, så går man vidare med en 3D-undersökning. Vi studerar också 3D som ett möjligt sätt att bestämma fostrets vikt på ett säkrare sätt. Vikten är ju av betydelse både för mycket små foster, som kan behöva hämtas ut tidigare än normalt, dels hos mycket stora foster där man kan behöva planera för kejsarsnitt, förklarar Karel Marsal. 

Symposiet om ultraljudets historia och nuvarande användning anordnades av Kungliga fysiografiska sällskapet. 

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Föredrag om ultraljud i klinisk diagnostik
2. Göran Lingman: Det ofödda barnets blodcirkulation
3. Gunnar Flivik: Allt bättre resultat för proteskirurgin

Foto: Dreamstime

Vad får och bör man göra i vården när det gäller patienter med nedsatt beslutsförmåga? Och när ska någon anses behöva att andra fattar vårdbeslut för hans eller hennes räkning? Kring dessa frågor finns en omfattande gråzon, där vårdpersonal och anhöriga tvingas treva sig fram efter bästa förmåga. 

Vissa fall är självklara, till exempel att ett litet barn, en medvetslös patient eller en psykotisk person inte är beslutsförmögen. Personer som däremot ”bara” har en lindrig utvecklingsstörning eller lindrig demens, eller som lider av svåra smärtor eller depression, är de beslutsförmögna? Kan de tillgodogöra sig den information som behövs inför medicinska vägval, väga de olika alternativen mot varandra och meddela sitt beslut? Och vad gäller rent juridiskt i sådana situationer?

Bryter mot lagen

Morten Klemme Nielsen. Foto: Katrin Ståhl

Om dessa frågor handlade ett symposium ordnat av Lunds universitets avdelning för medicinsk etik.

”Laglöst land” var rubriken för Morten Klemme Nielsens presentation. Han är jurist och adjunkt vid Socialhögskolan, och menade att mycket av den vård som idag ges fr.a. till demenspatienter egentligen bryter mot lagen.

– Det görs varje dag åtgärder som skulle kunna definieras som misshandel, olaga tvång eller olaga frihetsberövanden eftersom de bryter mot frivillighetsprincipen, menade han.

Laglöst tillstånd

Detta har varit känt minst sedan 1982, då Socialberedningens förslag till reformer av vården av  utvecklingsstörda och åldersdementa personer las fram. Möjligheterna till tvångsvård blev då mer begränsade. Och medan föräldrarna fungerar som ställföreträdande vid medicinska beslut om barn, så finns inte några motsvarande ställföreträdande vid beslut om vården av dementa äldre.

– Begreppet ”fullmakt” kan inte användas, eftersom det förutsätter att den som ger fullmakten kan följa upp dess användning. ”Goda män” brukar bara ha ett ekonomiskt ansvar, och får inte fatta beslut om vård och omsorg. Och att utse äldre dementa personers barn till ställföreträdande har de svenska lagstiftarna dragit sig för, av rädsla för att ansvaret ska missbrukas, förklarade Morten Klemme Nielsen. Därför råder alltså nu ett laglöst tillstånd, vilket han var missnöjd med.

När, hur och vem?

Doktorn i medicinsk etik Linus Broström diskuterade vid symposiet de tre stora frågorna När, Hur och Vem. När ska man anse att någon inte längre är beslutsförmögen, hur ska beslut då fattas å hans eller hennes vägnar, och vem är det som ska fatta besluten?

– Ofta handlar det om avvägningar mellan självbestämmande och välbefinnande. Ska vi till exempel tvinga pappa att gå med rollator även om han inte vill, för att det är bäst för hans säkerhet? frågade han.

Här finns ett stort utrymme för subjektiva bedömningar. På en viss vårdavdelning kanske man prioriterar patienternas autonomi och låter dem hållas även med beslut som kan vara negativa för deras hälsa, på en annan anser man att det fysiska välbefinnandet måste prioriteras.

Olösta etiska problem

När, Hur och Vem-frågorna rymmer många viktiga och olösta etiska problem, menade Linus Broström. Men även om frågorna är svåra, och flytande gränser kanske alltid måste finnas, är det ändå viktigt att hålla diskussionen levande.

Vid symposiet deltog också barncancerläkaren Anders Castor och barnrättsjuristen Titti Mattsson. De tog ur sina respektive perspektiv upp de frågor som uppstår vid svåra beslut om vården av barn.

Text: INGELA BJÖRCK

Related posts:

1. Frågor och svar om felaktig demensdiagnos
2. Deppig eller manisk? Etiska frågor kring hjärnimplantat
3. Demenssjukdomar är svåra att diagnostisera

Foto: Colourbox.

Massaj- och Hadzabe-folken i Tanzania lever nära ekvatorn och på det sätt vi alla gjorde innan människan lämnade Afrika. Jämfört med dagens moderna människor i solfattiga länder och miljöer är deras halt av solhormonet D-vitamin betydligt högre. Frågan är om vår onaturliga solbrist bidrar till flera allvarliga sjukdomar, inklusive typ 1 och typ 2 diabetes.

Svenska undersökningar har visat att brist på vitamin D är mycket vanligt i alla åldersgrupper, åtminstone under det mörka vinterhalvåret. Orsaken är att vår huvudsakliga källa till vitamin D är solens ultravioletta strålar som när de träffar huden gör att vitaminet bildas. Vi får också i oss en liten andel D-vitamin via maten, exempelvis med fet fisk.

Allt större intresse

Forskarnas intresse för vitamin D har de senaste åren blivit allt större och allt fler sjukdomar kopplas till brist på vitaminet. Bland dem som brukar nämnas, förutom benskörhet, är högt blodtryck, cancer i tjocktarmen och i bröst och prostata, allvarliga infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar som MS, reumatoid artrit och diabetes.

När det gäller diabetes har bristen satts i samband med såväl typ 1 som typ 2, i alla åldersgrupper. Nyligen publicerade norska forskare en studie (se högerspalten) som visade att också barn till kvinnor som under sen graviditet hade låga halter löpte större risk att insjukna i typ 1 diabetes innan de fyllde 15 år.

Ser över rekommendationerna

Frågan om vilken nivå av vitamin D som är bäst besvaras olika av olika forskare. I Sverige rekommenderar Livsmedlet ett dagligt intag på 300 till 400 IE men många anser att det är för litet. Att siffran borde tredubblas till ungefär 1 000 IE per dag.

En av dem är Johan Malm, docent i klinisk kemi vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne i Malmö.

- Livsmedelsverket håller på att se över sina rekommendationer och jag tror att de kommer att höja det rekommenderade dagliga intaget, säger han.

Lämnade Afrika

Från det att de första människorna lämnade Afrika och efterföljande utvandringar har den ursprungliga mörka hudfärgen blivit allt ljusare som en anpassning till solfattigare klimat. Ljus hud underlättar upptaget av vitamin D. Det är också känt att mörkhyade människor som bor långt från ekvatorn oftare har brist på vitaminet.

Lever som vi gjorde förr

Massajerna och Hadzabe-folket i Tanzania lever på ett sätt som är så nära det går att komma idag med hur vi alla levde innan vi lämnade Afrika. Det vill säga på det sätt människan har levt under merparten av sin tid som art.

Massajerna är delvis nomadiserande boskapsskötare, Hadzabe är ett jägar och samlarfolk. De vistas i ett klimat med mycket sol, de är mycket utomhus och de bär inte heltäckande kläder.

Genomsnittligt höga värden

En grupp holländska forskare som har mätt halten av D-vitamin fann att den är betydligt högre än vad som är normalt i till exempel vår del av världen. I undersökningen deltog 60 personer.

I genomsnitt var deras halt D-vitamin i genomsnitt 115 nmol/liter. Lägsta värde var 58 och högsta 171 nmol/liter blod. I Sverige brukar 75 nmol/liter anges som en önskvärd halt värde men det råder olika åsikter om det optimala värdet. Undersökningar har dock visat att majoriteten av befolkningen inte kommer upp till 75, framför allt inte under den mörka solfattiga årstiden.

Förhistorisk tid

De holländska forskarna hänvisar även till en amerikansk studie för ett par år sedan där badvakter som arbetade vid en utomhusbassäng och vistades utomhus flera timmar dagligen undersöktes. Också där låg den genomsnittliga halten D-vitamin över 100 nmol/liter. ”Vilket sannolikt alla människor i Afrika i förhistorisk tid också gjorde.” konstaterade de amerikanska forskarna.

Text: TORD AJANKI

Artikeln är tidigare publicerad på Diabetesportalen, 6 februari 2012

Related posts:

1. Ny mekanism bakom hjärt- kärlsjukdom vid diabetes beskriven
2. Virus möjlig bov bakom många fall av typ-1 diabetes
3. D-vitamin i naturen

Related posts:

1. Bröstcancer kan även ärvas från pappans sida
2. Christian Ingvar: Melanom och bröstcancer
3. Folsyra i kosttillskott kan öka risken för bröstcancer

- Jag har studerat 2 200 inläggningar av central venkateter vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, förklarar han. Varannan av dem var onödig.  Låter man bli att göra dessa sparar det obehag för patienten och pengar för sjukvården.

Röntgenundersökningarna görs för att se var spetsen på venkatetern hamnar och för att diagnostisera eventuell skada på lungan.

- Oftast används en venkateter så kort tid att det sällan spelar större roll var spetsen på den hamnat, säger Andreas Pikwer. I stället för röntga alla bör endast de patienter som får symtom från luftvägarna eller får en kateter som ska användas under lång tid skickas till röntgen.  

Används redan

Trots att Andreas Pikwers disputation ännu inte ägt rum har redan flera andra sjukhus tagit fasta på hans förslag, förklarar hans handledare professor Jonas Åkesson. Centrala venkatetrar sätts in i en patient av flera skäl. Genom dem får vården tillgång till patientens blodbana och detta underlättar för provtagningar, möjligheterna att ge läkemedel, och vätska, att mäta tryck samt att göra dialys.

Varje röntgenundersökning av en central venkateter kostar 1 648 kronor. Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö görs fler än tusen om året.  

Hamnar fel

I ett av delarbetena i avhandlingen har Andreas Pikwer studerat hur man ska hantera de få fall där den centrala venkatetern kommer i en intilliggande artär i stället för i venen.

- Då ska man i de mer komplicerade fallen inte dra ut den utan låta skickliga kärlkirurger svara för att ta bort den för att undvika en större blödning.   Han är mån om att understryka att komplikationen är mycket ovanlig. Under de fem år han studerat har det bara inträffat elva fall i södra sjukvårdsregionen där operation var nödvändig.  

Vätskebalans

I ett annat arbete har han studerat vätskebalansmätning, exempelvis av blodvolym i kroppen. Vissa sjukdomar och tillstånd ändrar vätskebalansen i kroppen och en mätning kan vara en hjälp för att hålla patienten stabil eller för att ställa diagnosen. Det kan gälla omhändertagandet av exempelvis patienter med blödningar eller vissa njursjukdomar.

- Den föreslagna enkla mätmetod som jag föreslår i en pilotstudie skulle det vara intressant att fortsätta forska kring.  

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Nyhet från Skånes universitetssjukhus 31 januari 2012

Related posts:

1. Läkemedlet spåras i vävnaden med ny metod
2. Jan Harnek: Inläggning av konstgjord hjärtklaff i det slående hjärtat
3. Pilotstudie i Skåne om mobil röntgen nu utvärderad

Foto: Dreamstime

Många äldre riskerar att få fel mediciner när de skrivs in eller ut från sjukhus. Det gäller främst dem som får sina mediciner i dosförpackningar, Apodos, från apoteket.

– Det är inte fel på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, som tillsammans med forskarkollegor i Lund har visat hur man kan kvalitetssäkra de äldres läkemedelslistor vid utskrivning.

Vårdskador är tyvärr ganska vanliga och enligt en rapport från Socialstyrelsen beror nästan en tredjedel på läkemedelsfel. Många av felen skulle kunna undvikas genom bättre läkemedelsavstämning.

Äldre, sköra, multisjuka patienter med många olika mediciner tillhör de mest utsatta. De flesta felen uppstår vid övergångar mellan olika vårdformer, exempelvis när patienten skrivs in på sjukhus eller efter en sjukhusvistelse då patienten flyttas till ett vårdboende eller hemmet. Apodos, apotekets system för expediering av läkemedel i speciella dosförpackningar (se faktaruta) är utformat för att öka patientsäkerheten och underlätta vardagen för både patienten och vårdpersonal. Flera studier har dock visat att Apodos utgör i själva verket en riskfaktor för felmedicinering.

Handhavandeproblem

– Apodos är ofta ett problem men det beror inte på själva systemet utan snarare på handhavandet, säger Patrik Midlöv, distriktsläkare och forskare vid Lunds universitet.

Han började intressera sig för problemet i slutet på 90-talet när han började jobba som distriktsläkare och insåg att det fanns många oklarheter kring de gamlas mediciner. Tillsammans med bl.a. apotekaren Tommy Eriksson gjorde han en studie inom kommunal hemsjukvård i Landskrona.

– Vi kunde visa att det i genomsnitt blev fel på två läkemedel varje gång en patient bytte vårdform, säger Patrik Midlöv.

Läkemedel tillkommer felaktigt

Det vanligaste felet vid utskrivning är att läkemedel felaktigt tillkommer vilket ökar risken för återinläggning, fler läkemedelsrelaterade besök hos primärvården och kan i värsta fall leda till döden.

– Efter det har vi gjort flera studier där vi har försökt komma tillrätta med dessa problem. Bland annat tog vi initiativ till så kallade läkemedelsberättelser (se faktaruta). Med hjälp av dessa lyckades vi halvera antalet läkemedelsfel, säger Tommy Eriksson.

Men en kvarstående riskfaktor är Apodos. Patienter som går på Apodos har i genomsnitt dubbelt så många läkemedelsfel i sina listor som de som inte har Apodos. Varför är det så och varför används Apodos överhuvudtaget?

Underlättar för sjuksköterska

– Det är ett system som underlättar mycket för medicinskt ansvariga sjuksköterskor på t.ex. vårdboenden, under förutsättning att det används rätt. Tyvärr är det många sjukhusläkare som inte tänker på att patienten är kopplad till Apodos och tror att de har gjort allt rätt när de har skrivit en korrekt läkemedelsberättelse i sjukhusets patientjournal och satt in nya läkemedel på vanliga elektroniska recept, säger Leila Bahrani, farmaceut och forskarstuderande.

Problemet är att sjukhusjournalen och Apodos är två parallella system som inte hänger ihop. Den utskrivande läkaren måste logga in separat i Apodos för att ändra i systemet, något som medför dubbelarbete och ytterligare risk att introducera fel. När en Apodos-patient läggs in på sjukhus upphör medicinleveranserna från apoteket men återupptas så snart som patienten skrivs ut. Om den utskrivande läkaren inte har uppdaterat i Apodos är risken överhängande att patienten får samma läkemedel som innan sjukhusvistelsen. Och det är kanske samma läkemedel som gjorde att patienten blev sjuk och hamnade på sjukhus från början.

Farmaceuter kvalitetssäkrar

– I bästa fall upptäcks detta av sjuksköterskan i primärvården och då vidtar ett tidskrävande och frustrerande detektivarbete, säger Leila Bahrani. (Läs: En sjuksköterska berättar om sin arbetsdag)

I den aktuella studien har man tittat på möjliga åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Genom att låta farmaceuter jämföra läkarnas ordinationer i patientjournalen med listan i Apodos lyckades man sänka felfrekvensen för Apodos-patienterna till samma nivå som de som inte hade Apodos.

Så hur ska resultaten användas så att det blir bättre?

– Vi måste dels göra sjukhusläkarna mer medvetna om problemet, dels anställa fler farmaceuter som kan kvalitetssäkra att patienten alltid har en uppdaterad läkemedelslista. Ett gemensamt journalsystem, en gemensam medicinordination hade också underlättat, avslutar Patrik Midlöv.

– Det är också viktigt att utbilda läkarna i hanteringen av Apodos och sjuksköterskorna i hur de ska agera när de upptäcker ett fel, tillägger Tommy Eriksson.

– Det behövs mer forskning, inte minst om hur dessa problem också beror på brister i kommunikationskedjan i vården, säger Leila Bahrani.

Text & foto (porträtt): Eva Bartonek Roxå

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel januari 2012

Related posts:

1. Många kvinnor drabbas ofta hårt efter hjärtinfarkt
2. Söker mat som dämpar äldres inflammationer
3. Träning ger färre knäoperationer efter korsbandsskada

Foto: Colourbox

Den 6 februari 2012 öppnar den stora Epihealthstudien, Epidemiologi för hälsa, i Malmö. Studien ska ge svar på hur våra folksjukdomar påverkas av livsstil och gener.

EpiHealth, ett strategiskt forskningsområde i samarbete mellan Lund och Uppsala universitet, är en stor befolkningsstudie av sjukdomars orsaker och utbredning.

Sölve Elmståhl

Forskningsstudien undersöker hur våra vanliga folksjukdomar uppträder i ett samspel mellan livsstilsfaktorer och gener. Exempel på sådana folksjukdomar är hjärt-kärlssjukdomar, benskörhet, cancer, demens, depression, lungsjukdomar och diabetes.

- Många av dessa sjukdomar är till viss del ärftliga och därför studerar vi inte bara miljöpåverkan och livsstilsfaktorer utan också gener för att förstå varför dessa sjukdomar uppkommer och hur vi i förlängningen kan förebygga och behandla dessa, säger Sölve Elmståhl, professor vid Lunds universitet och ansvarig för studien.

Under befolkningsstudien, som är en av de största i Sverige, kommer 300 000 invånare mellan 45-75 år att undersökas och en särskild mottagning på Bergsgatan i Malmö har inrättats för kontrollerna som deltagarna får genomgå.

Bland annat görs en hälsokontroll och deltagarna får svara på frågor om livsstil, arbetsmiljö och sjukdom. Deras prestationsförmåga mäts och genom blodprov analyserar man genetiska förutsättningar.

De flesta av deltagarna kommer att följas livet ut om de vill.

Nyhet från Medicinska fakulteten Lunds universitet, 31 januari 2012

Related posts:

1. TIA tema på strokedagarna i Malmö och Lund
2. Kronisk värk i Malmö på tisdag och psoriasis i Lund på torsdag
3. Föreläsning om KBT och smärtlindring i Malmö

Foto: Colourbox

Ultraljud i klinisk diagnostik – en genial metod med stor potential

Två lundaforskare, läkaren Inge Edler och fysikern Hellmuth Herz, gjorde under 1950-talet banbrytande pionjärarbeten beträffande användandet av ultraljud inom medicinsk diagnostik som fick global spridning. Tekniken är idag oumbärlig för diagnostik inom många kliniska specialiteter.

Kjell Lindström och Nils-Gunnar Holmer. Bild: Olle Dahlbäck

Kardiologen Inge Edler och fysikern Hellmuth Hertz registrerade den 29 oktober 1953 det första ultraljudskardiogrammet (UCG, idag benämnt ekokardiogram).

Resultaten betraktades först med skepsis, men väckte snart stor uppmärksamhet världen över.

Detta var den första kliniska användningen av ultraljud inom medicinsk diagnostik.

Idag oumbärlig rutinmetod

– Deras metod borde ha renderat i ett Nobelpris. Den var inget mindre än en revolution som förändrat sjukvårdens behandling av patienten, säger Nils-Gunnar Holmer och Kjell Lindström, båda en gång doktorander till Hellmuth Hertz på LTH och sedermera medicinska teknikchefer i Lund respektive Malmö.

I dag används den utvecklade ultraljudstekniken för medicinsk diagnostik som en rutinmetod inom en rad kliniska specialiteter som kardiologi, obstetrik och gynekologi, radiologi, kärl, bröst, bihålor och ögon. Den anses oumbärlig.

Frågan är om det går att få ut mer av tekniken, att få ännu bättre avbildningar av kroppens inre.

Utveckling av 3 D-bilder

– I framtiden kommer vi mycket snabbare att kunna registrera högkvalitativa tredimensionella diagnostiska bilder som samtidigt ger tillgång till helt ny vävnadsinformation. Men för det krävs utveckling av helt nya ultraljudsgivare och mycket kraftfullare datorer än de vi har tillgång till i dag, hur konstigt det än låter, säger Kjell Lindström.

Nils-Gunnar Holmer är av samma åsikt.

– Gränsen är långt ifrån nådd. Vi är nu mitt i en ny era, där utvecklingen går snabbt.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Läs fortsättningen på intervjun på Institutionen för kliniska vetenskapers hemsida, Lunds universitet.

Program för symposiet den 2 februari 2012:

Aulan, Skånes universitetssjukhus i Lund torsdagen 2 februari, 2012.
Organiserat av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund.

12.30 Ultraljud av Bleckhornen
13.00 Välkomna Bo Eklöf, Universitetets rektor Per Eriksson, Kungliga Fysiografiska Sällskapets ständige sekreterare Per Alm.
13.15 Tre världspremiärer i Lund. Håkan Westling
13.25 Ekokardiografins utveckling – från trevande start till framgångsrik klinisk rutin. Stig Persson
13.35 Ekokardiografin på barn. Nils-Rune Lundström
13.45 Ekokardiografin idag. Anders Roijer
13.55 Ekoencefalografin. Leif Salford.
14.05 Fostrets hemliga liv – inte längre hemligt. Karel Marsal.
14.15 Ultraljudet och kärlsjukdom – Från upptäckt av begynnade åderförkalkning till preoperativ kartläggning. Tomas Jogestrand
14.25 När radiologerna vaknade. Torbjörn Andersson.
14.35 Paus med kaffe
15.05 Video demonstrationer av ultraljudet.
1. Ekokardiografi. Anders Roijer
2. Obs/gyne. Karel Marsal
3. Radiologi. Karin Fristedt
4. Kärlsjukdom Tomas Jogestrand
16.05 Ultraljud och öga: Viktigt för starrkirurgins monumentala framgång. Berndt Ehinger
16.15 Doppler ultraljud för diagnostik av näsans bihålor. Magnus Jannert
16.25 Kontrastens tid – inte bara champagne har bubblor. Tomas Jansson/Anders Nilsson
16.35 Industriella utvecklingen. Gunnar Arveheim
16.45 Ultraljud och framtiden. Kjell Lindström
17.00 Avslut. Per Alm

Related posts:

1. Henrik Bjursten: Ultraljud räddar hjärnan efter hjärtoperation
2. Ultraljud förbättrar stamcells-transplantationer
3. Bättre diagnostik hjälper dövblinda

Ofrivillig barnlöshet på grund av nedsatt fertilitet är ett bekymmer för många män. Men dessa män har även en fördel – de löper betydligt lägre risk att drabbas av prostatacancer. Forskarna intresserar sig för om denna egenskap kan användas i kampen mot cancer.

Det finns ett tydligt samband mellan män som har svårt att få barn och lägre risk för prostatacancer. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet löper dessa män ungefär 50 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer än män som har minst ett barn.

Störst koppling till fertilitet

Yasir Ruhayel, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, har i sin forskning utgått från den Malmö-baserade befolkningsstudien Malmö Kost Cancer där han jämfört cirka 450 män med diagnosticerad prostatacancer med lika många män i en kontrollgrupp som ej utvecklat prostatacancer.

Avhandlingsarbetet styrker tidigare teorier om ett samband, men för första gången har detta nu undersökts närmare och kvantifierats på säkrare grund. En viktig slutsats är att sambanden mellan prostatacancer och fertilitet är större än sambanden mellan prostatacancer och andra faktorer som forskningen intresserat sig för, t.ex. kost, rökning, alkohol och ett antal olika sjukdomar.

Finns förklaringen i generna?

Yasir Ruhayel har tittat närmare på ett antal sedan tidigare kända genetiska förklaringar till varför somliga män får problem med reproduktionen. Han har i avhandlingen undersökt om dessa även minskar eller på annat vis påverkar risken att drabbas av prostatacancer.

- Jag har funnit samband, men det krävs mer omfattande studier på fler män innan det går att fastslå exakt vilken betydelse generna har i detta sammanhang, berättar Yasir Ruhayel.

Bland de gener han undersökt finns bl.a. AHR-genen, som påverkar cellernas signalering med manliga och kvinnliga könshormoner – androgener och östrogener. AHR är sedan tidigare också känd som ”dioxin-receptorn” just för dess egenskap att knyta till sig miljögiftet dioxin, som kan påverka fertiliteten.

Hjälp mot både cancer och barnlöshet?

Om kommande forskning mer säkert kan fastställa vilka gener som minskar risken för prostatacancer, så öppnas nya möjligheter att ta fram läkemedel och förebyggande åtgärder. Men innan dess måste generna med de eftersökta egenskaperna sättas in i ett större sammanhang, eftersom minskad fertilitet normalt beror på flera faktorer. De cancerhämmande egenskaperna måste också separeras och renodlas från de egenskaper som minskar fertiliteten.

Forskarna vid Lunds universitet intresserar sig även för det omvända förhållandet, om det med utgångspunkt i gener från män med prostatacancer går att hitta hjälp för män med nedsatt fertilitet.

Text: Björn Martinsson

Ett pressmeddelande från Lunds universitet 27 januari 2012

Related posts:

1. Svår prostatacancer kräver nya läkemedel
2. Mikromolekyler ökar kunskap om prostatacancer
3. Så uppkommer prostatacancer

Depression är ett allvarligt och ibland förödande hälsoproblem som drabbar miljontals människor i världen. I sitt tidigare arbete med deprimerade människor har Rachel Maddux många gånger frustrerats över att behandlingen inte biter på alla med diagnosen depression.

Därför har huvudfokus i hennes avhandling varit just detta: Vad är det som gör att vissa människor blir hjälpta medan andra inte blir det?

Depressiva personlighetsdrag

Hennes hypotes har varit att de som har depressiva personlighetsdrag – de kroniska melankolikerna – är svårare att hjälpa, framförallt när de drabbas av depression. De här människorna känner sig även till vardags nedstämda, oroliga, de har dåligt självförtroende och är missnöjda med livet och omgivningen. 

Rachel Maddux har gjort en studie över hur stor andel av invånarna i Lund som har det här personlighetsdraget – 13 procent.

- Det är väldigt många, men resultatet ligger i nivå med andra undersökningar som gjorts i USA och Kanada.

Samtalsterapi en hjälp

I nästa studie undersöktes hur många av dem som söker hjälp av psykolog som har depressiva personlighetsdrag – hela 44 procent. De här människorna var mer akut sjuka än övriga patienter när de sökte psykologhjälp, enligt Rachel Maddux. 

Tvärtemot vad hon hade trott så hjälpte samtalsterapi, såväl psykodynamisk som kognitiv beteendeterapi, de depressiva personlighetstyperna i lika hög grad som den hjälpte människor utan depressiv läggning.

- Det intressanta var att terapin inte bara påverkade själva depressionen utan även den medfödda depressiva läggningen, säger Rachel Maddux.

Huruvida effekten håller i sig eller inte kan hon inte svara på. Däremot tycker hon att studien pekar på att terapi är bra för personer med depressiv läggning, även om de inte lider av en akut depression.

Frågan om varför alla inte blir hjälpta kvarstår

Huvudfrågan för Rachel Maddux forskning kvarstår fortfarande: varför blir inte alla med diagnosen depression hjälpta av den behandling de får? Varför fungerar antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi för vissa men inte för andra?

- Men nu vet jag att det finns hopp för dem med den depressiva personlighetstypen, säger Rachel Maddux. 

Nästa steg blir att undersöka andra faktorer som kan påverka resultatet av behandlingen; biologin, uppväxt och utveckling, trauman etc.

Nyhet från Lunds universitet, 26 januari 2012.

Related posts:

1. Det går att påverka depressiv läggning
2. Gott hopp om ett bättre liv
3. Depression en folksjukdom

– Det positiva att ta fasta på är att vi talar om sjukdomstillstånd som går att förebygga med en ändrad livsstil, säger professor Inger Björck, centrumföreståndare för Antidiabetic Food Center, Lunds universitet.

Inger Björck samtalar med en seminariedeltagare

Hon visade resultat från en studie i Finland där man sett mycket goda resultat av en ändrad livsstil.  Bland de personer som låg i riskzonen för typ 2 diabetes var det bara 11 procent som utvecklade sjukdomen  i gruppen som ändrat sin livsstil i jämförelse med 22 procent i kontrollgruppen.  Liknande resultat har också amerikanska forskare sett.

Mat sänker sjukvårdskostnader

– Förbättring av kosten är den enskilt viktigaste faktorn för att förbättra hälsoläget och sänka sjukvårdskostnaderna i Europa fortsatte hon när hon inledde seminariet ”Mat som förebygger diabetes-nya rön”.

Seminariet anordnades i Lund den 23 januari och fem forskare från det tvärvetenskapliga Antidiabetic Food Center presenterade nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter. Det handlade om nypon som skydd mot högt blodtryck, fördelen med att äta korn, hur vårt minne förbättras av fiber och fiskolja, om mjölkproteiners inverkan på blodsockret och hur råg påverkar våra fettceller.

Nyttig lunchbuffé

Ett 80-tal intresserade från universitet och näringsliv deltog på seminariet som hölls i universitetets aula.  Deltagarna bjöds på en nyttig lunchbuffé baserad på AFC-forskning .  Det serverades bland annat korncouscous med rotfrukter, sotad lax med en puré av palsternacka och vassleprotein och spenatpaj med makrillmousse av fullkorn.

Fem forskare om nya rön och kunskap om olika livsmedels hälsoeffekter:

Mjölk till maten bra för blodsockret

Elin Östman

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Läs mer

Råg inverkar på fettceller

Eva Degerman

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. Lundaforskare visar att s.k. alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller. Läs mer

Nypon sänker kolesterol och blodtryck

Cecilia Holm

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. Läs mer

Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Kokta kornkärnor ger en mättnad som varar i upptill 16 timmar. Det visar en ny forskningsstudie där försökspersoner åt kokta kornkärnor till kvällsmål. Dagen därpå valde de spontant att äta signifikant mindre till lunch jämfört med vad de åt när de fick vitt bröd kvällen dessförinnan. Frukosten var densamma vid båda tillfällena. Läs mer

Elin Johansson och Anne Nilsson

Fet fisk och fiber skärper koncentration och minne

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett fem veckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga. Läs mer

Text och foto: Ragnhild Ahlgren

Related posts:

1. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
2. Skräddarsydda fetter i ny och nyttig matolja
3. Hormon förutspår framtida diabetes

Foto: Colourbox

När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning.

Förklaringen är, har det visat sig, att mjölk innehåller en viss typ av proteiner. Just dessa proteiner, eller aminosyror, är otroligt snabba på att informera kroppen om att det snart kommer mjölksocker som ska tas om hand.

– Aminosyrorna agerar alltså proaktivt, kan man säga. Annars brukar det vara sockerhöjningen som sätter igång insulinproduktionen, säger Elin Östman, docent i Industriell näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom universitetets Antidiabetic Food Centre.

De snabba aminosyrorna bidrar alltså till en mer stabil, och därmed bra, blodsockerkurva.

Det är framförallt i vasslen som dessa aminosyror finns. Därför ger exempelvis hårdost inte samma positiva resultat eftersom vasslehalten där är betydligt lägre. Men även andra proteinkällor, såsom soja, förbättrar blodsockerkurvan, om än inte fullt lika mycket.

I sina mätningar har Elin Östman sett att mjölken ökar kroppens produktion av de insulinstimulerande hormonerna GIP och GLP1. Vissa diabetiker med problem att producera eget insulin äter idag medicin med GIP-liknande effekt.

– Fördelen med aminosyror är att de kräver kolhydrater för att sätta igång en insulinproduktion. Dricker man bara aminosyror i vatten blir insulinpåslaget noll. Medicinen stimulerar oavsett, vilket kan leda till blodsockerfall, säger Elin Östman.
Hon betonar samtidigt att en sänkning av blodsockersvaret efter måltid är gynnsam även för friska personer.

– Ett glas mjölk ger viss effekt. Men det viktigaste är att mjölken fått oss att inse hur vissa aminosyror kan bidra till bättre blodsockersvar. Tidigare visste man inte den speciella blandning av aminosyror vi studerat kunde påverka blodsockret på det här sättet.

Närmast ska Elin Östman och hennes kollegor studera de långsiktiga effekterna på olika målgrupper. Med en skräddarsydd kombination av hälsosamma aminosyror förväntar de sig kunna se stimulerad insulinfrisättning och förbättrad insulinkänslighet. Båda dessa faktorer är viktiga för att förebygga diabetes.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Glykemisk profil ger bättre GI-koll på maten
2. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet

Anne Nilsson, forskare i Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds Tekniska Högskola, Antidiabetic Food Centre. Foto: Ingrid Ristilammi.

Nya forskningsstudier visar att vissa fiberrika frukostbröd förbättrar uppmärksamhet och arbetsminne jämfört med samma mängd vanligt vitt bröd. Inte ens omedelbart efter måltid är det någon vinst med att ha ätit vitt bröd. En annan studie visar att ett femveckors intag av omega tre-fettsyror från fiskolja också inverkar positivt på vår kognitiva förmåga.

– Med rätt frukost kan vår mentala kapacitet förbättras i flera timmar. En fördel är att man får ett lågt, men långvarigt glukospåslag i blodet. Kroppen mår bra av en sådan här stabil och utdragen glukoskurva, säger Anne Nilsson, forskare i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Lunds universitets Antidiabetic Food Centre.

I detta fall använde sig Anne Nilsson av ett vitt bröd som berikats med en guargummifiber, vilket gör kolhydraterna i brödet ”långsammare”. Guargummimjölberikat bröd användes som ett redskap i studien för att få den önskade glukoskurvan, men Anne Nilsson bedömer att en liknande effekt kan uppnås i andra kolhydratrika livsmedel än bröd och med andra viskösa kostfiber, som t ex finns i bland annat korn och havre.

Det vanliga vita brödet, däremot, ger ett kraftigt och förhållandevis kortvarigt sockerpåslag. Det gör att vi presterar sämre.

– Skillnaden blev som störst i det sena förloppet efter frukost, efter att sockerkoncentrationen i blodet har börjat dala. Även om hjärnan behöver socker för att kunna arbeta tycks en hög glukosstegring, vilket vitt bröd omedelbart resulterar i, inte ge någon positiv effekt. Det är lite förvånande. En för hög sockernivå tycks göra kroppen stressad, säger hon.

Effekter på minnet

Testerna gjordes på friska, medelålders personer. Trots att försökspersonerna i studien hade normal glukosreglering kunde Anne Nilsson och hennes kollegor se att de personer som hade bättre glukostolerans, alltså bättre förmåga att reglera glukosnivåerna i blodet, presterade bättre på kognitionstesterna. Nedsatt glukostolerans kan innebära ökad risk för diabetes.

– Men även om vi har olika förutsättningar på grund av arv och tidigare matvanor, menar jag att alla kan påverka sin kognitiva förmåga och motverka ett negativt förlopp med hjälp av maten, betonar Anne Nilsson.

I en tidigare studie på överviktiga, medelålders försökspersoner – också den inom Antidiabetic Food Centre – kunde Anne Nilsson och kollegan Juscelino Tovar se att en kost som inkluderar flera olika ”antidiabetiska” livsmedelskoncept, t ex lågt GI, antioxidanter liksom mycket kostfiber och fullkornsprodukter av speciellt slag, kan öka vår kognitiva kapacitet. Den senare visade att studiens skräddarsydda kost fick rent av medicinska effekter, exempelvis när det gäller kolesterolvärdet.

– Det nya i den här studien är att vi har skalat ner materialet till att studera kognitiva effekter av något så enkelt som en enskilds produkts inverkan på blodsockerprofilen, säger Anne Nilsson.

Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller rikligt av de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Därför ville Anne Nilsson studera om det fanns samma koppling till minne och kognition, även när det gäller fisk.

Och det gjorde det. Efter fem veckor intag av fiskolja presterade försökspersonerna signifikant bättre på tester av arbetsminnet. Dessutom sänktes triglyceriderna och blodtrycket.

– Det är rätt otroligt att man genom kosten kan få sådana här resultat på bara fem veckor! säger Anne Nilsson.

Så här gick testerna till

I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Fiberbröd: I studien ingick 40 friska personer mellan 49-70 år och med ett BMI<30. Var och en är sin egen referens. Så alla gjorde vid skilda tillfällen tester efter att ha ätit vitt bröd respektive det fiberberikade brödet. Testportionerna var baserade på samma mängd av tillgängliga kolhydrater (50 g kolhydrater som tas upp av kroppen). Två olika tester utfördes upprepat under ca 4 h efter intag av frukosten. Det ena testet var ett muntligt test av arbetsminnet. Arbetsminne är en funktion för korttidslagring av information (ord, siffror, bilder osv) samtidigt som annan tankeverksamhet sker (t ex svara på frågor). Det andra testet var ett datoriserat test som även det involverar arbetsminnet men dessutom också koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Testerna mäter funktioner som är väsentliga både för vanliga intellektuella aktiviteter i det dagliga livet så som att läsa och räkna, men även för mer komplicerad problemlösning.

Omega-3 fettsyror: 40 friska personer mellan 51-72 år och med ett BMI<30 ingick i studien. I fem veckor åt de dagligen 3g omega-3-fettsyror från fiskolja och i lika lång period fick de placebo för att jämföra med. Däremellan låg en fem veckors ”wash out-period”. Vid båda tillfällena fick försökspersoner utföra samma tester som vid bröd-studien.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar
3. Med rätt kvällsfika äter du mindre lunch

Stimulerar mättnadshormon

Kornet visade sig stimulera produktionen av mättnadshormonet GLP-1. Blodprover visade sammantaget stora skillnader beroende på om testdeltagarna ätit vitt bröd eller kornbröd. GLP-1 liknande substanser används idag på olika sätt för att behandla typ 2-diabetes.

Kornets gynnsamma effekt antas bero på att en lyckosam kombination av olika slags onedbrytbara kolhydrater, så kallade prebiotiska kolhydrater. Sådana kolhydrater blir näring åt de bakterier som verkar i tjocktarmen. Elin Johansson och hennes kollegor såg en ökad bakterieaktivitet i tarmen när testdeltagarna ätit korn. Men om kornen mals till mjöl uteblir en stor del av effekten – det är alltså hela, intakta kornkärnor som gäller.

Viktigt med hela kornkärnor

– Resultaten påminner om det faktum att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, säger hon. Hela korn kan användas som alternativ till exempelvis ris eller som ingrediens i sallader och soppor.

Något industribakat bröd med hela kornkärnor känner Elin Johansson inte till. Däremot är bröd med hela spannmålskärnor överlag att rekommendera.

– Det vore bra om det fanns mer hälsoriktiga alternativ att välja på i butikernas brödhyllor, tycker hon.

Nu ska Elin Johansson gå vidare och studera andra potentiellt hälsosamma livsmedelskomponenter för att se om dessa kan ge liknande resultat. Förhoppningen är att resultaten ska inspirera till utveckling av nya, hälsosamma livsmedel som kan minska risken för diabetes.

Så här gick testet till:
I studien ingick 19 personer. Varje person var med två gånger och var på så sätt sin egen referens. Testmåltiderna, kornkärnor och vitt bröd, intogs som ett sent kvällsmål. Försökspersonerna kom sedan fastande morgonen efter till försöksavdelningen. Där serverades de en frukost baserad på vitt bröd vid båda tillfällena. Under hela försöksdagen togs prover för analys av olika ämnen och riskmarkörer. Försökspersonerna blev sedan serverade en frivillig lunch och deras energiintag noterades.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Pressmeddelande från Lunds tekniska högskola 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Rätt mat vid rätt tid ger skiftarbetare en bättre hälsa
3. Rätt mat skärper minnet och minskar risk för hjärtkärlsjukdomar

Cecilia Holm. Foto: Mikael Risedal

Kopplingen mellan de stora folksjukdomarna hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes är stark och forskning pågår på alla fronter. Aktuella studier visar att nypon påverkar både kolesterol och blodtryck i rätt riktning. 

– I studier på möss har vi sett att en hög dos koncentrerat nyponpulver tillsatt i maten påverkade viktuppgång, men även att redan feta möss gick ner i vikt, säger Cecilia Holm, professor i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet. 

Forskarna fann också att mössen fick lägre blodsocker, mindre fett i levern och lägre kolesterolnivå. Resultaten av djurstudierna var så pass intressanta att Cecilia Holm och hennes forskarkollegor, med Ulrika Andersson i spetsen, beslutade sig för att gå vidare och göra motsvarande studie på människor. 

Studie även på människor

- Förhöjda kolesterolvärden är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Med hjälp av överviktsenheten på Skånes universitetssjukhus rekryterade vi 28 personer som var friska, men kraftigt överviktiga, till studien. De hade ett genomsnittligt BMI på 35 och kan därmed sägas ligga i riskzonen för flera av våra folksjukdomar, berättar Cecilia Holm. 

Forskarna tillverkade två drycker, en nypondryck och en kontrolldryck baserade på äpple och de båda matchades vad gäller sockerinnehåll (mindre än i vanlig nyponsoppa). 

Sänkte blodtryck och det onda kolesterolet

Studien pågick under två sexveckorsperioder där personerna ena perioden fick dricka nypondrycken för att sen byta till kontrolldrycken. Vikt och blodtryck mm mättes i början och i slutet av respektive testperiod. 

– Vi såg inga effekter på viktminskning som i våra tidigare studier i möss, och inte heller på blodsockret. Däremot såg vi en sänkning av LDL kolesterol (det ”onda” kolesterolet) och en sänkning av blodtrycket. Det är naturligtvis resultat som är intressanta när vi diskuterar hjärt-kärlsjukdom, inte minst när det gäller förebyggande åtgärder, säger Cecilia Holm. 

Pressmeddelande Lunds universitet 23 januari 2012. 

Text: KATRIN STÅHL

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Förbisedd orsak till högt blodtryck – kan vara binjuresjukdom
3. Ny pusselbit till kolesterol-forskningen

Eva Degerman. Foto: Katrin Ståhl

Fullkorn har i olika studier visat sig ha en skyddande inverkan på typ 2 diabetes. Men exakt varför och på vilket sätt det fungerar finns det relativt liten kunskap om. I aktuella studier konstaterar Lundaforskare att s k alkylresorcinoler i rågkärnans yttre skikt har en betydande inverkan på fettceller.

- När det gäller just fullkornsråg finns flera olika bioaktiva komponenter som man tror kan påverka kroppens ämnesomsättning och ha vissa skyddande egenskaper, säger Eva Degerman, professor i experimentell diabetesforskning.

Merparten av alla personer med typ 2 diabetes är överviktiga. Det är i fettcellerna och fettväven som vi lagrar energi för att klara oss mellan måltiderna, men när fettväven blir för stor finns risk att för mycket fett läcker ut i blodet och orsakar skada på andra organ. Exempelvis påverkas sockerupptaget i olika celler och tillverkningen av insulin i bukspottkörteln minskar.

Det är här som rågkärnans alkylresorcinoler kommer in i bilden. Alkylresorcinoler är fenoliska lipider som finns i de yttre skikten av råg- och vetekärnor. I tidigare studier har forskare sett att efter ett stort intag av fullkornsråg hamnar alkylresorcinoler i blodet och samlas i fettväven.

Mindre fett i blodet

Professor Eva Degerman har studerat alkylresorcinolers effekter på fettceller och har visat att de har egenskaper som gör att nedbrytningen av fett minskar och att mängden fett som släpps ut i blodet därför skulle minska.

- I våra studier försöker vi identifiera mekanismer och molekylära mål som är relevanta i behandling av fetma och diabetes. I denna studie har vi studerat enskilda fettceller. Därför är det viktigt att poängtera att det ännu så länge rör sig grundforskning på cell- och molekylär nivå. Men visst ger det indikationer att alkylresorcinoler kan ha betydelse för att förebygga uppkomsten eller behandling av typ 2 diabetes, säger Eva Degerman.

Text: KATRIN STÅHL

Pressmeddelande från Lunds universitet 23 januari 2012.

Related posts:

1. Nyttig mat kan hålla diabetes i schack och hjälpa minnet
2. Nypon sänker kolesterol och blodtryck
3. Pernilla Peterson: Jagar fett med magnetkamera

Foto: Colourbox

Arbetsterapeut Elisabeth Argentzell lade den 17 februari fram sin doktorsavhandling med fokus på hur personer med psykisk sjukdom upplever att de kan skapa mening i sin vardag. Hennes eget recept för en lyckad rehabilitering är bland annat större individfokus:

– Det räcker inte att bara tänka i termer av generell aktivering, man måste se på var och en. Och så är det viktigt att jobba på de nära relationerna, relationerna i deras egen, reella miljö.

Läs hela artikeln i Skånskan 17 januari 2012

Nyhet från Institutionen för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet

Related posts:

1. Vård utifrån barnens behov förenklar vardagen
2. Gunnel Sandqvist: Forskning underlättar vardagen för patienter med sklerodermi

Sverige är besparat från direkt inblandning i krig sedan 200 år. Under samma tid har sjukvårdsutbildade svenskar vid flera tillfällen medverkat i utländska konflikter. Hittills finns inga samlade studier om dessa individer. Deras erfarenheter kan dock vara till nytta för nutida hjälpinsatser i katastrofer.

Dagens medicin har många rötter i militära behov. Exempelvis grundades Karolinska institutet ursprungligen för att tillfredställa bristen på svenska fältläkare. Den allmänt bedrövliga hjälpen för sårade i krig under mitten av artonhundratalet ledde också till bildandet av Röda korset och upprättande av den första Genevekonvention. Enligt denna internationella överenskommelse skall sårade soldater skyddas och neutrala organisationer ges rätt att bistå med sjukvård. Under 1900-talet gavs dessvärre gott om tillfällen att praktisera dessa krigsregler med två världskrig som kom att skapa en förödelse utan motstycke.

Svensk sjukvårdspersonal har ofta deltagit i utländska konflikter. Under dansk-tyska kriget 1864 tjänstgjorde 19 svenska läkare i den danska armén. Illustration: The Illustrated London News, 1864/1865.

Olika motiv lockar

Under samma tid har Sverige strävat efter att inneha en neutral position. Däremot har ett relativt stort antal svenskar på eget bevåg begett sig utomlands för att delta i krig. Flera av dessa har varit sjukvårdsutbildade. Vid Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet studeras dessa medicinska insatser för att öka förståelsen för medicinsk hjälp i krig och katastrofer idag. Från historiska skildringar om sjukvårdsarbete i krig har flera återkommande parametrar identifierats. Orsaken till engagemangen visar stor bredd. Många anger politiska eller humanitära motiv, medan andra beskriver en vilja till äventyr eller meriterande erfarenhet.

Farligt uppdrag

Flera gånger har deltagandet varit farligt då sjukvårdare ofta betraktats som ett strategiskt mål. Att t.ex. bära ett rött kors på armen har därför ofta ökat risken att bli beskjuten. Märkligt nog har militärmedicinen ofta visat det största intresset för vapenskador, trots att infektionssjukdomar nästan alltid varit en vanligare dödsorsak. Insatsernas form har varierat kraftigt från deltagande i militära enheter till humanitära organisationer. Ofta har insatserna skett i samarbete med andra nordiska länder.

Högre säkerhet vid insatser

Svenska sjukvårdsinsatser i krig är en hittills relativt försummad del av den svenska medicinhistorien men ändå en viktig komponent för att förstå nutida medicinsk vetenskap och organisation. Fortfarande idag pågår ett stort antal väpnade konflikter och under senare år har antalet naturkatastrofer blivit allt fler, liksom antalet internationella hjälparbetare. Hur dessa påverkas av insatserna är idag relativt okänt, liksom vilka faktorer som förutsäger negativa konsekvenser. Studier av historiska insatser kan därför skapa förutsättningar för framtida katastrofinsatser med en högre säkerhet för både patienter och sjukvårdsarbetare.

Text: TOMAS GUSTAFSSON

No related posts.