Vetenskap & Hälsa

Fästingburna sjukdomen babesios ökar

2019-01-08

Babesia är en fästingburen blodparasit som orsakar sjukdomen babesios hos både människor och djur. Genom fästingens saliv tar sig parasiterna in i de röda blodkropparna där de förökar sig. En frisk person får oftast som mest influensaliknande symptom, men för en person som saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar kan sjukdomen orsaka organsvikt. En ny studie från Lunds universitet visar nu att sjukdomen är långt vanligare än man tidigare trott.

Bild: iStock/zeljkosantrac

Man har sedan länge känt till babesiaparasiten som är vanligt förekommande bland kor och rådjur i södra och mellersta Sverige. Veterinärer kallar ofta babesios för ”sommarsjuka”. Hos människan har sjukdomen hittills varit relativt okänd, men nya studier visar att 2,5 procent av Skånes befolkning har antikroppar mot sjukdomen och hos de har haft borrelia är siffran 16 procent. I Polen har man funnit att 27 procent av skogsarbetarna vid något tillfälle har haft infektionen. Hos boskap har sjukdomen under senare år ökat i omfattning och det finns därför även en risk att smittan ökar bland människor.

FAKTA

Babesia finns hos 4 procent av fästingarna i södra Sverige. Borrelia finns hos drygt 20 procent. Det finns inget vaccin mot varken babesia  eller borrelia.Babesia behandlas med antibiotika.

Kristina Persson, forskare och docent i parasitologi vid Lunds universitet, och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne. Foto: Åsa Hansdotter

– Babesia är mycket vanligare än vi tidigare trodde och vi tror att det bör vara flera tusen fall varje år i Sverige som blir smittade. Men eftersom symptomen är så vaga och sjukvårdspersonal inte vet vad de ska titta efter, så är sjukdomen underdiagnostiserad, säger Kristina Persson, forskare och docent i parasitologi vid Lunds universitet, och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne.

Symtomen på babesia är allt från inga symtom alls till malaria-liknande feberepisoder. Vanligast är att man får influensaliknande symtom med feber, ont i kroppen och huvudvärk. I sjukdomsbilden ingår även blodfärgad urin som beror på blodkropparnas sönderfall – ofta mer synlig hos djur. Betydligt allvarligare kan förloppet bli om man saknar mjälte eller har ett nedsatt immunförsvar, då man har en helt annan risk att bli allvarligt sjuk och även dö i babesia.

Trots att man är symptomfri, kan enstaka parasiter finnas kvar i blodet långt efter det att primärinfektionen försvunnit. Om personen är blodgivare kan dessa parasiter då överföras i blodtransfusionen och orsaka sjukdom hos mottagaren.

– I USA har man känt till sjukdomen längre med över 2000 fall varje år och flera hundra patienter har smittats via blodtransfusion. I Nordöstra delen av landet screenar man därför varenda blodpåse för babesia. Eftersom det numera är anmälningsplikt för sjukdomen hittar man fler och fler fall varje år och kurvan pekar spikrakt uppåt.

Genom att stryka ut blod på ett glas och titta efter parasiterna i ett mikroskop kan man fastställa babesia, men det här är ingenting som görs rutinmässigt. Kristina Persson efterfrågar en större medvetenhet inom sjukvården:

– Man har inte kunskapen inom sjukvården – och framför allt – det man inte letar efter det hittar man inte heller. Även om det blir för dyrt att screena varenda blodtransfusion, så borde det finnas en mycket större medvetenhet om någon får feber efter en transfusion – på så sätt kan man upptäcka sjukdomen direkt, avslutar Kristina Persson.

Vetenskaplig artikel: High seroprevalence of Babesia antibodies among Borrelia burgdorferi-infected humans in Sweden

Text: ÅSA HANSDOTTER

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet


PODD: Fästingen i fokus: om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner