Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret, Mage och tarm
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!

Forskare från Lunds universitet har genom en ny studie sannolikt upptäckt en av de viktigaste nycklarna till hur kroppen utvecklar akut bukspottkörtelinflammation. Resultaten väcker förhoppningar om läkemedel riktade specifikt mot sjukdomen.

Forskningen är en kombination av studier på möss och människor och presenteras i den ansedda tidskriften Gastroenterology.

Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit) drabbar årligen ungefär 2 000 – 3 000 personer i Sverige, och orsakas i de flesta fall av alkohol eller gallsten.

Inom gastroforskningen är det väl känt att överaktivering av en typ av vita blodkroppar, neutrofiler, driver fram inflammation i bukspottkörteln. Men vad som styr aktiveringen av neutrofiler har hittills saknat tillfredsställande förklaringar. Tre forskargrupper vid Lunds universitet har samverkat för att finna ett svar.

En steril inflammation

– I våra studier har vi kunnat belägga att neutrofilerna kan kasta ut nät av DNA och proteiner som är skadliga för bukspottkörteln. Näten är oftast bra – de är en av kroppens försvarsmekanismer mot infektioner, men vid bukspottkörtelinflammation aktiveras de av något som kan liknas vid ett falsklarm och startar istället nedbrytande processer, förklarar Henrik Thorlacius, professor vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, som tillsammans med doktoranden Mohammed Merza utfört huvuddelen av forskningen.

Porträttfoto av Henrik Thorlacius. Foto: Kennet Ruona

Henrik Thoralacius. Foto: Kennet Ruona

Falsklarmet startas av särskilda larmmolekyler som varnar för bakterier och virus som kan leda till infektioner. Men akut bukspottkörtelinflammation är en s.k. steril inflammation och är till skillnad från många andra inflammationer inte en respons på infektion, som kroppen luras att tro.

Forskningen kring näten, vars vetenskapliga beteckning passande nog är NETs (Neutrophil Extracellular Traps) har tagit fart de senaste 10-15 åren. De sista åren har kunskapen om att de kan ha skadliga effekter utvecklats, förutom vid bukspottkörtelinflammation gäller det bl.a. inflammatoriska sjukdomar i lever och lunga samt vid den reumatiska sjukdomen SLE.

Hoppas på ökat forskningsintresse

I dagsläget saknas både läkemedel och behandling som är specifikt inriktad mot bukspottkörtelinflammation. Istället ges livsuppehållande stödbehandling för hjärta, lungor och andra organ som sviktar på grund av tillståndet. Vården, som kan vara mycket krävande för patienten, leder till att de flesta tillfrisknar men en mindre andel avlider av sjukdomen.

Henrik Thorlacius har länge forskat kring behandlingsmöjligheter av akut bukspottkörtelinflammation, och har tidigare identifierat flera viktiga signaleringssystem. De nya rönen bedömer han som de mest lovande hittills. Han anser att fokus på näten och oskadliggörandet av dessa kan vara en vinnande strategi i sökandet efter nya behandlingar.  De kan även göra det möjligt att identifiera tidiga sjukdomsmarkörer, menar han:

– Fyndet gör det möjligt att accelerera forskningen kring akut bukspottkörtelinflammation och jag tror att många forskare kommer att engagera sig i sökandet efter behandlingar.

I mössen sprutades gallsyra in i bukspottkörteln och därefter studerades sjukdomsförloppet. I den kompletterande delen med patienter undersöktes NETs-nivåerna i blodprover från 10 patienter vid Skånes universitetssjukhus med bukspottkörtelinflammation samt en frisk kontrollgrupp. Arbetet har underlättats av modern bildteknik med elektronmikroskop.

Forskningen har i huvudsak finansierats av Vetenskapsrådet och Region Skåne genom s.k. ALF.medel.

neutrofiler_naet

Bild från elektronmikroskop som visar hur de vita blodkropparna, neutrofilerna (rödfärgade på bilden) kastar ut nät, NETs, (grön färg) i bukspottkörteln på möss. Näten innehåller komponenter som skadar bukspottkörteln och orsakar inflammation.

Text: BJÖRN MARTINSSON
Foto/illustration: Lunds universitet

Nyhet från Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö. 8 september 2015.