Elitidrott och typ 1 diabetes – då är det järnkoll som gäller

Share |

blodsockermaetning

Foto: Dreamstime

Inte för högt, inte för lågt. När prestationsförmågan måste vara maximal är blodsockret avgörande och bara en sak gäller, testning och testning igen. Det fick vi, som var med när Diabetesteamet på Skånes universitetssjukhus och Sydvästra Skånes Diabetesförening arrangerade en kväll på temat ”Träningsinspiration”, lära oss.

Andreas  – Är sockret för högt är det som att ro i sirap, säger Andreas Stensson, en av fyra unga elitidrottare med typ 1 diabetes i den panel som fungerade som diskussionsledare, bollplank och inspiratörer under den drygt två timmar långa inspirationskvällen.

Två pass om dagen

Andreas Stensson är med i svenska roddlandslaget, han tränar ungefär 800 timmar om året, två pass om dagen. Idag är han 27 år och mitt i elitsatsningen. När han var 15 fick han typ 1 diabetes. Det har inte hindrat honom.

– Jag har testat mig fram och tack vare blodsockermätare och glukostabletter fungerar det oftast bra, säger han.

Det kan man säga. Några av meriterna: svensk mästare, medaljör i Nordiska mästerskapen, två starter i VM.

Lär känna din kropp

Panelen, som förutom Anderas Stensson, bestod av golfaren Fredrik Theander, brottaren Sandra Mabrouk och ishockeyspelaren Erik Öster hade sammanfattat ett gott råd: Lär känna din kropp!

panelen med de fyra idrottande ungdomarna

Golfaren Fredrik Theander, brottaren Sandra Mabrouk, roddaren Andreas Stensson och ishockeyspelaren Erik Öste. Foto: Tord Ajanki.

– Det gäller alla elitidrottare men särskilt om man har typ 1 diabetes.

Andreas Stensson förlorade ett vad och priset han fick betala var att springa ett maratonlopp. Påpekas kan att han inte är byggd som en vanlig tunn, senig långdistanslöpare.

Mätaren och tabletterna i handen

Snarast motsatsen, han har många fler kilo muskler att transportera drygt fyra mil.

– Jag frågade min dåvarande diabetesläkare hur jag skulle göra och fick till svar att han inte hade en aning, säger Andreas Stensson.

Han sprang maraton, med insulinpumpen fäst vid midjan, med glukostabletter i ena handen och blodsockermätaren i den andra. Och han kom i mål.

SM-guldet i rodd är på distansen drygt 14 kilometer och fast det går fort tar det tid att avverka sträckan. Under den tiden får blodsockret inte svänga för kraftigt. Sjunker det för lågt rinner kraften ur kroppen, är det för högt är allt segare, ”kroppen blir inte lika aggressiv”, som Anderas Stensson konstaterar.

Mäter var tionde minut

brottarskorFör Sandra Mabrouk är det urladdning, maximal kraftansträngning. En brottningsmatch är kort. Sandra Mabrouk fick typ 1 diabetes när hon var nio år, idag är hon 19 och använder insulinpump.

– Kvällen innan match mäter jag blodsockret ofta. Strax innan match och under uppvärmningen väldigt ofta, kanske var tionde minut.

Också Sandra Mabrouk är framgångsrik med bland annat två SM-guld.

Som om det inte räckte med att balansera insulin och socker spelar en tredje faktor stor roll – det blodsockerhöjande stresshormonet adrenalin.

– Jag låg på 19 mmol/l efter en match. Det är jättehögt och jag tror att det beror på adrenalinutsöndringen, säger Sandra Mabrouk.

Fokuserad flera timmar

golfillustration- Bäst går det när sockret ligger mellan fem och tio, konstaterar golfaren Fredrik Theander som under tävling ska fokuserad ibland i flera timmar. Men han tycker att adrenalinpåslaget behövs då.

– Ja, när de sista hålen och ett avgörande närmar sig . Man skärper sig då, ungefär som när man träffar en snygg tjej, säger han.

Tävling är en sak, träning en annan

– Träning är vardag, säger Andreas Stensson som gör två pass om dagen. Jag springer tidigt på morgonen och lägger mig relativt högt i blodsocker strax innan, mellan 10 och 14 är lagom. Efter 90 minuters löpträning är det runt fem.

Ett annat återkommande råd från panelen är att inte smyga med sin diabetes. ”Bjud in folk.” ”Prata med träningskompisar, med tränare, förklara hur det fungerar.”

Stark av diabetes

Sandra Mabrouk berättade när hon som 13-åring gick emot en okunnig tränare och vägrade att göra en övning därför att sockret var för lågt.

– Efteråt sa han att det var rätt och att det var strongt gjort av mig, säger hon och tillägger.

Jag tror inte jag hade blivit så stark och självständig om jag inte haft diabetes.

Självständig. Hur är det med föräldrarnas engagemang och kanske också oro, var en fråga från åhörarna. Sandra Mabrouk igen.

– En gång när jag tyckte att min mamma tjatade för mycket sa hon. Vet du, varje gång jag frågar hur sockret ligger så säger jag att jag älskar dig, att jag bryr mig om dig.

– Förstår ni, hon säger att hon älskar mig tre fyra gånger om dagen. Det gör hon inte till mina syskon.

Siffror och liv

Många frågor och diskussionsinlägg handlade om uppladdning och mat dryck inför en tävling, om kost generellt, om sportdrycker, insulinpump eller inte.

– Vi har pratat mycket om sockernivåer, om siffor men det är bara ett mått på sockret inte på hur vi mår, konstaterade hockeyspelaren Erik Öster.

– Jag mår bra av min idrott och fastnade för rodd därför att jag gillar att kämpa, att pressa mig. Jag satsar högt, till Sveriges yttersta elit och längre fram även till OS. Diabetes ska inte vara något problem, säger Andreas Stensson.

Text: TORD AJANKI

Illustrationer: Colourbox

Tidigare publicerad på Diabetesportalen, 9 mars 2012

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Havre – mer än bara gröt
Havre – mer än bara gröt
äldre
Multisjuka äldre har större risk för depression
Många äldre faller i onödan
Många äldre faller i onödan
äldre man får läkemedel
Fler eller färre läkemedel till äldre efter sjukhusvård?

Vad forskar du om?