Vetenskap & Hälsa

Effektivare dialysbehandling

2019-02-25

Tusentals svenskar med nedsatt njurfunktion får regelbunden dialysbehandling. Fyra av fem får bloddialys, vilken kräver sjukhusbesök flera dagar i veckan. Övriga patienter får påsdialys som de själva kan sköta i hemmet, antingen manuellt eller automatiskt med hjälp av maskiner. Nu arbetar forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus på att ta fram en effektivare behandling med målet att förenkla vardagen för många dialyspatienter.

– I tidigare studier har vi teoretiskt visat att det går att både effektivisera behandlingen och att minska glukosupptaget – en välkänd bieffekt som leder till viktuppgång – när det gäller påsdialys. Nu ska vi i både experimentella och i kliniska studier se om våra hypoteser håller. Förutsättningarna är så goda att jag är övertygad om att vi har en ny behandling som standard på kliniken inom fem år, säger Carl Öberg, forskare i njurmedicin och ST-läkare.

Carl Öberg, forskare i njurmedicin och ST-läkare

– Vi räknar med att kunna optimera behandlingen för dem som får dialys i hemmet med 30 procent ökad behandlingseffekt och samtidigt minska glukosupptaget med 20-30 procent. Det skulle innebära 1 timmes kortare behandling för patienten varje natt. Det låter kanske inte så mycket, men den timmen kan de ju istället använda till annat istället för att vara bundna till dialysmaskinen.

Carl Öberg säger också att det skulle innebära att fler skulle få påsdialys (peritonealdialys – där bukhinnan används för att rena blodet) i hemmet istället för bloddialys, vilken innebär tre sjukhusbesök om cirka fyra timmar per tillfälle varje vecka.

Anledningen till att majoriteten av patienterna idag får bloddialys är att den anses effektivare än påsdialys.

– Kan vi få en ökad effekt av påsdialys så är vinsten stor, även när det gäller bevarad egen njurfunktion, eftersom påsdialys är skonsammare. Ekonomiskt finns också en stor vinst att göra. Påsdialys kostar samhället mindre pengar än bloddialys.

Den matematiska modell som forskarna tagit fram, och som nu bland annat ska testas på kliniken, tar hänsyn till varje patients individuella förutsättningar vad gäller behandling.

– Jämfört med den som i dag är standard på kliniken och som varit så i 40 år, blir det här en skräddarsydd behandling för varje patient, där vi med matematikens och datorns hjälp avgör från fall till fall vilken behandling som är bäst.

Text och foto: OLLE DAHLBÄCK

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet

Vetenskapliga publikationer

Optimizing Automated Peritoneal Dialysis Using an Extended 3-Pore Model

Analysis of Transvascular Transport Phenomena in the glomerular and peritoneal microcirculation

 

istock.com/Satenik_Guzhanina

FAKTA Dialysbehandling
Cirka 1 miljon svenskar har nedsatt njurfunktion och cirka 10 000 behandlas i aktiv uremivård, d.v.s. genomgår regelbunden dialysbehandling eller är njurtransplanterade.
Peritonealdialys (PD) är en kardiovaskulärt skonsammare dialysform som patienten kan sköta själv i hemmet. Det främjar patientens autonomi och självdeltagande i behandlingen. PD är också en behandling som bevarar njurfunktionen på bättre sätt än bloddialys och till en lägre samhällskostnad.
Automatiserad PD, där bytet av dialysvätska utförs automatiskt med en maskin, är en behandling som patienten främst har på natten. Patienten kopplar sig till en maskin när hen går och lägger sig. Maskinen sköter behandlingen under natten och patienten kopplar bort maskinen på morgonen.
Källa: Carl Öberg

FAKTA Typ av studier och metodik
Ämne: Njurmedicin; Dialysbehandling; Peritonealdialys
Grundforskning, klinisk forskning
Forskarinitierad studie
In vivo
Prospektiv observationsstudie
Klinisk prövning fas II