Vetenskap & Hälsa

Donationsveckan: läs om forskning kring organdonationer

2018-10-15

Idag inleds donationsveckan och det uppmärksammar vi på Vetenskap & hälsa genom att lyfta några av de inslag vi publicerat som rör forskning kring organdonationer.


Podd om organdonation: När död blir liv

Organtransplantation kan göra det möjligt att leva vidare för någon som är livshotande sjuk. Men vad innebär det att någon är hjärndöd och hur går det till om någon vill bli en möjlig donator? Och hur mår de som får ett nytt organ? I den här podden träffar vi Anna Forsberg, sjuksköterska vid Skånes universitetssjukhus och professor i vårdvetenskap vid Lunds universitet, som har många års erfarenhet av att möta personer som väntar på nya organ.


Bild: istock.com/kieferpix

Transplantation – så mycket mer än ett nytt organ

Att hinna få ett nytt hjärta eller nya lungor, att operationen går bra och att kroppen accepterar det nya organet är givetvis centralt. Men det finns så mycket mer som är viktigt att känna till för att skapa de bästa förutsättningarna för patienten och dennes anhöriga.

– Hela livssituationen är viktig. Har man en patient som mår bra psykiskt så underlättar det hela processen, säger Bodil Ivarsson, sjuksköterska vid transplantationsverksamheten på Skånes universitetssjukhus i Lund och docent vid Lunds universitet.


Syskondonatorer vill ha mer stöd av sjukvården

Annika M Kisch. Foto: Roger Lundholm

Personer som donerat organ eller stamceller till ett syskon tas ofta för givna och glöms inte sällan bort av vården efter ingreppet. Men det finns ett starkt behov av uppföljning och stöd hos syskondonatorer.

Det menar sjuksköterskan Annika M. Kisch, som forskar på stamcellstransplantationer mellan syskon med särskilt fokus på donatorperspektivet.