Vetenskap & Hälsa

Dödsreceptorer ny markör för typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom

2017-12-12
Illustration: Dreamstime

Forskare vid Lunds universitet har funnit att förekomsten av dödsreceptorer i blodet är ett direkt mått på risken att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
– Vi ser att personer med kända riskfaktorer som högt blodsocker och blodfetter också har förhöjda nivåer av dödsreceptorer, säger professor Jan Nilsson.

Högt blodsocker och blodfetter (låga nivåer av HDL, ”det goda kolesterolet”) utsätter kroppens kärl och insulinproducerande betaceller för stress och är kända riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Långvarig stress skadar cellerna och kan leda till att dödsreceptorer på cellytan aktiverar ett självmordsprogram i cellen. Ökad celldöd ses vid såväl typ 2-diabetes som åderförkalkning.

Jan Nilsson är överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet med hjärt-kärlsjukdomar som specialitet.

– Det som händer när betacellerna skadas är att produktionen av insulin minskar vilket ökar risken för diabetes. I kärlväggen sätter skadorna igång reparationsprocesser som, om de inte avslutas normalt, leder till utveckling av plack i blodkärlen (ateroskleros). Sprickbildning i sådan plack är den viktigaste orsaken till hjärtinfarkt och stroke, säger Jan Nilsson som är ansvarig för studien.

Markör i blod

Ingrid Yao Mattisson, doktorand.

Dödsreceptorer aktiveras exempelvis vid infektioner då vita blodkroppar som bekämpat ett virus ska rensas bort. Det är sedan tidigare känt att dödsreceptorer kan mätas i blod, men inte huruvida ökad förekomst var kopplad till ökad celldöd vid typ 2-diabetes och åderförkalkning.
Syftet med studien var därför att undersöka om det går att använda ”dödsreceptorer” som en markör som kan kopplas till en pågående vävnadsskada och om den kan användas för att förutspå risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Resultaten visar att man kan koppla ökad celldöd till förhöjda blodnivåer av tre olika medlemmar av samma ”dödsreceptor-familj” (TNFR-1, TRAILR-2 och Fas).

Förutsäger sjukdomsrisk

Därefter undersöktes sambandet mellan olika riskfaktorer – ålder, BMI, blodfetter, blodsocker och blodtryck – och dödsreceptorerna TNFR-1, TRAILR-2 och Fas i blodprover från 4 742 individer som ingår i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Prover från 1990-talet jämfördes med risken att drabbas av diabetes, hjärtinfarkt och stroke under de kommande 20 åren.

Resultatet visar tydliga kopplingar mellan nivån av dödsreceptorerna i blodet och de olika riskfaktorerna. Höga nivåer av dödsreceptorer var vanligt hos personer med diabetes vilket talar för en ökad cellstress och risk för skador på olika organ. Hos icke-diabetiker var höga nivåer av dödsreceptorer kopplade till ökad risk att utveckla diabetes och att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Det här talar för att nivån av dödsreceptorer i blodet avspeglar den skada som riskfaktorer gör på olika organ.

– Däremot kunde vi inte se att nivån av dödsreceptorer är kopplat till risk att utveckla hjärt- kärlsjukdom hos diabetiker, vilket är en paradox. Vi förstår ännu inte riktigt varför, men det skulle kunna vara så att nivån av biomarkörerna, dvs dödsreceptorerna, hos diabetikerna redan slagit i taket, säger Jan Nilsson.

Hjälp i läkemedelsutveckling

Slutsatsen är att förekomsten av dödsreceptorer i blodet skulle kunna användas som ett mått på en pågående vävnadsskada samt att förutsäga risken att utveckla typ 2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom.

– Det här talar för att vi tidigt skulle kunna få en uppfattning om behandling av riskfaktorer minskar skador på betaceller och kärlvägg genom att följa nivån av dödsreceptorer i blodet, säger Jan Nilsson.

– Vi hoppas att man ska kunna använda sig av markören i kliniska studier i framtiden eller när man utvecklar nya läkemedel, säger Ingrid Yao Mattisson, doktorand och den som huvudsakligen utfört studien.

Text och bilder: SARA LIEDHOLM

Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida