Vetenskap & Hälsa

Därför måste felaktig användning av läkemedel minskas

2018-01-19

Felaktig användning av läkemedel står för ungefär tio procent av hälso- och sjukvårdsrelaterade skador hos patienterna. Problemet är globalt – i mars i år utsåg Världshälsoorganisationen WHO läkemedelssäkerhet till det tredje globala målet för patientsäkerhet. Samtidigt finns det runt 65 000 personer i Sverige idag med läkemedelsberoende.

Foto: istock.com/Eugene_Axe

”Har du ont i ryggen? Pröva de här tabletterna som jag fick av min läkare!”
”Hostmedicinen var egentligen hennes storebrors, men hon har ju så svår hosta…”

Läkemedel är till för att förebygga, lindra eller bota. Problemet är att en felaktig användning av exempelvis lugnande medel, starka smärtstillande eller sömnmedel, kan leda till ett beroende som det är svårt att ta sig ur. Socialstyrelsen rapporterade i april 2017 att felaktig användning av läkemedel står för nästan tio procent av de skador som patienter drabbas av i sin kontakt med hälso- och sjukvården, enligt granskningar av patientjournaler som gjorts vid svenska sjukhus under 2013-2016. Och utmaningen är global – världshälsoorganisationen WHO utsåg i mars 2017 läkemedelssäkerhet till det tredje globala målet för patientsäkerhet.

Vårdens roll vid läkemedelsberoende

Tove Abrahamsson, forskare vid Lunds universitet och AT-läkare på Skånes universitetssjukhus, har studerat icke medicinsk användning av beroendeframkallande läkemedel.

Tove Abrahamsson. Foto: Tove Smeds

– I de första studierna jag medverkade i uppgav 5 procent av deltagarna, personer mellan 15-64 år, i enkätstudier att de använt läkemedel för icke-medicinskt bruk under de senaste tolv månaderna. Det kan handla om när man lånar tabletter från en vän eller partner, köper svart eller att man har recept på läkemedlet men att man använder det på ett felaktigt sätt, förklarar Tove Abrahamsson.

Sömnmedel, lugnande mediciner och starka värktabletter är viktiga läkemedel när de används på rätt sätt.

– Hur bidrar vi som läkare till felaktig användning av läkemedel? Vad är vår roll och hur kan vi förhindra att patienter utvecklar beroende eller använder läkemedel på ett farligt sätt? Vi ska förskriva läkemedel på ett säkert sätt och ge patienten tydlig information om att inte dela ut tabletter till andra. Betona hur viktigt det är att följa rekommendationerna, säger Tove Abrahamsson.

Förskrivningen av opioder

Hon berättar att i början av 2000-talet, då hon påbörjade sin forskning, ökade förskrivningen av opioder.

– I USA drevs på den här tiden kampanjer om rätten till smärtlindring, och rätten att inte ha ont. I samband med detta skrevs mer opioder ut, vilket ledde till ett ökat läkemedelsberoende och det blev vanligare med överdoser på tabletter. Även i Sverige ökade förskrivning av opioder och av de insmugglade läkemedlen var det narkotikaklassade läkemedel som ökade mest, berättar Tove Abrahamsson.

Men efter ett tag stod det klart att det inte var hållbart att förskriva så mycket opioder till folk.

– Det är en sak att ta dessa läkemedel om man är akut sjuk under en kort tid – kanske nyopererad. Det innebär inte en risk för beroendeutveckling. Men tar man dem under lång tid för kronisk smärta finns det risk att man utvecklar ett beroende.

Vilket också hände med många av patienterna i USA. Och när motvågen kom, som innebar att vårdpersonal inte ville skriva ut opioder lika lättvindigt, fick de som utvecklat beroende istället vända sig till den svarta marknaden. Situationen i USA har under åren eskalerat och tidningen Washington Post uppger att antalet som dog av överdos 2015 var 33 000 personer.

Samband mellan livskvalitet och felanvändning

Men hur ska man då göra med medicinering av personer som redan har ett starkt beroende? Tove Abrahamsson har studerat hur receptbelagda läkemedel används i en grupp av opiatberoende personer. Opiater som heroin, morfin eller kodein, kommer från växten opiumvallmo och har en smärtstillande och berusande effekt. Opioider är de syntetiskt framtagna substanserna.

Tove Abrahamsson visade i sin avhandling från i våras på ett samband mellan låg livskvalitet och felanvändning av receptbelagda läkemedel.

– De som använde smärtstillande läkemedel fel hade en starkare tendens till att skatta sin egen fysiska hälsa som dålig. Och de som felanvände lugnande medel självskattade sin psykiska hälsa eller livskvalitet som sämre.

Krångligt för läkare se patientens andra mediciner

Ett problem som diskuterats mycket är hur krångligt det är för läkare att se vilken medicin andra läkare skrivit ut till patienten de möter. Vilket kan leda till en överförskrivning av läkemedel.

– En och samma person kan ha en journal för primärvården där läkemedlen finns nedtecknade, en som privata vårdcentraler har och en tredje för sjukhuset. Och om jag vill ta reda på vilken medicin andra behandlande läkare skrivit ut till den patient jag träffar, så måste jag ha patientens tillstånd att titta i alla dessa register som finns. Det är både krångligt, tar tid och innebär en fara för patientsäkerheten.

Hon berättar om ett tillfälle då en patient bad henne skriva ut sömntabletter. Men i anteckningarna såg Tove att personen borde ha kvar tabletter från tidigare.

– Eftersom personen även träffade en läkare inom psykiatrin så skrev jag till denne så att all sådan medicin skulle skrivas ut av psykiatrikern. När det gäller en del patienter med svår problematik behöver vi vara noga med förskrivningen. Som läkare vill man så klart hjälpa sina patienter, men vi kan inte sätta dem i fara, säger Tove Abrahamsson.

Text: TOVE SMEDS