Går det att få tag på sagoboken och infotexten för barn? Vi behöver något i den vägen för våra barnpatienter i Östergötland.

73, Peter

Mvh: Annika

Bästa häslningar från Lisa

Detta är en mycket svår fråga att svara på. Forskningen om stamceller i lungan är fortfarande i ett tidigt skede, och man vet idag inte vart den kommer att leda.

Resultaten är fortfarande så nya och ganska lite är gjort, vilket gör att det är svårt att säga om man kommer att kunna använda stamceller som en terapi i framtiden. Vi forskare jobbar naturligtvis för fullt för att försöka utveckla en behandling mot KOL.

Det gick alldeles utmärkt med studierna. Jag disputerade i maj 2011 och avhandlingen heter:
“Alpha Linolenic Acid – Postprandial Lipid Metabolism and Enzymatic Interesterification of Triacylglycerols”

Om du vill veta mer så är mina studier är publicerade och referenserna till dem är som följer:

Postprandial lipemic response to an alpha-linolenic acid-rich oil, butter, and olive oil
Julia Svensson, Anna Rosenquist, Patrick Adlercreutz, Åke Nilsson, and Lena Ohlsson, European Journal of Lipid Science and Technology (2010) 112, p. 961-969

Postprandial lipid responses to an alpha-linolenic acid-rich oil, butter, and olive oil in women: A randomized crossover trial
Julia Svensson, Anna Rosenquist and Lena Ohlsson, Lipids in Health and Disease (2011), 10:106

med vänliga hälsningar
Julia Svensson

Mv Annika

Hör gärna av er om jag kan vara till hjälp på något sätt!

Bästa hälsningar
Styrbjörn Lüning
Vetlanda

Tyvärr är det så att vi människor inte kan tillgodogöra oss thylakoider genom att äta vanlig spenat. Thylakoiderna sitter innanför starka cellväggar som våra tänder och matsmältningssystem inte kan bryta ner. I våra processer går det däremot åt ca 500g spenat för att extrahera ut tillräcklig mängd thylakoider för att nå effekt.

Mvh, Caroline

Vanlig ”svensson” lunch innehåller definitivt alldeles för lite näring och vitaminer. Jag vill slå ett slag för riktig mat, dvs kött fisk ägg. Smör, kallpressad olivolja, kokosfett och grönsaker i alla dess former.

Utan någon som helst utbildning, så kan jag konstatera ganska enkelt att människan är inte gjord för en kost bestående till huvudsak av stärkelse och socker. Tyvärr är det sant. Hur mycket än dietister och köpta läkare försöker intala dig det. En ”kycklingsallad” är inte en nyttig lunch. En stor bit gräs-betat nötkött + riktig bearnaise gjord på riktigt smör+ och lite trevliga grönsaker som broccoli, tomat, gurka, paprika osv som tillbehör och för att få lite färg på tallriken. DÄR HAR DU EN NYTTIG LUNCH!

Hälsningar

Anders Birr
spec i allm onkologi och palliativ medicin
överläkare
Palliativa enheten Nordvästra Skåne

Både typ 1 och typ 2 diabetes påverkar ögonen. Vid typ 1 diabetes har man inte några förändringar vid debut (då har ju inte sockernivån legat högt innan vilket det kan göra vid typ 2).
Efter ca 20 år räknar man med att alla med typ 1 har ögonförändringar. De förändringar vi talar om är de vi ser dvs kärlförändringar. När man haft diabetes i mer är 30 år är det många som behöver laserbehandlas pga sina ögonförändringar, då ofta pga nybildade blodkärl.

Aktuella siffror för diabetes typ 1, även vad gäller fötter, kan man läsa om på Svenska Diabetesförbundets hemsida http://www.diabetes.se

Hälsningar
Maria Tyrberg

MVH
Redaktionen för Aktuellt om vetenskap & hälsa

Jag hittade denna sida när jag sökte på ECT.

Är själv tveksam till denna behandling.

Har sett att många människor har fått skador av ECT-behandlingar.

Se dessa sidor:
http://www.elchocker.se/
http://www.youtube.com/watch?v=ZyM_zpa4FBM

Nu kommer nya metoder från psykiatrin som man ställer sig frågande inför.

Hälsn,
Peter

Äntligen börjar det hända positiva saker för denna målgrupp.
Vi har arbetat i flera år med att stärka målgruppen och detta behövs. Jag har ett par frågor:
Vad är skillnaden mellan IPS och SE?
Gör du föreläsningar?
Vårt nästa uppdrag är att prata med företag och företagare och fråga vad dom ser som ett hinder att ta emot denna målgrupp.

mv. Cristina Forssander

Kram / Gunnel Olsson (Hübsch)

Se denna sida: http://www.elchocker.se/

De långsiktiga verkningarna av ECT behöver verkligen utredas ordentligt av en oberoende kommission.

/Peter

Mv Annika Lexén

MVH
Lena Bentz

Ledsen att jag inte svarar förrän nu. Jag har inte lyckats hitta hit. Jag håller med dig om att sjukvården är alldeles för dåliga på att ta hand om anhöriga. Teamet som behandlar patienter med Borderline i Lund har anhörig-utbildning men vi måste precis som du säger bli bättre på att kalla in anhöriga för samtal och stöd. Jag kan bara hålla med dig och arbeta för att vården ska bli bättre.

Vänliga hälsningar

Sofie Westling

med vänliga hälsningar
Kristina Lång

Börja dagen med: Chlorella i ett glas vatten. (detox, renar)

Sen en Smoothie: Blåbärjuice, lite vatten, kaldpressad kokosolja virgin, maca, acai, lucuma, hampaprotein och vetegräs.
Kör 30 sec. i mixer. (ger energi hela dagen)

Till detta äter du mussli med naturell youghurt, hampafrön, gojibär, mesquite, bi polen och sojamjölk.

Multivitamin, Extra vitamin D. 2stk omega3,

En proteinrik och vitaminrik frukost så du kan må bra hela dagen, och ditt blodsocker verde blir bättre
.
Allt från http://www.Iforma.se
En bra start på dagen till en bra hälsa.

Detta är min frukost,och den jag ger till mina vänner som vill må bra.

Ha en super dag!!
Tove

Tack för ditt mail!

Tyvärr befinner sig våra studier bara på provrörsstadiet och det återstår mycket arbete innan ämnet vi studerar, eller liknande kroppsegna antibiotika, kan användas på människor.

Däremot provas nya behandlingar mot KOL på flera av lungmottagningarnas prövningsenheter runt om i landet. Om ni är intresserade av förhöra er om detta, är ni välkomna att ringa 046/17 58 70. Läs också mer på http://astmaochallergi.com/

Vänliga hälsningar
Arne Egesten

Disse målinger er virkelig banebrytende, gratulerer.

Med vennlig hilsen
Monica Ullmann

Detta är en enkel åtgärd för att utesluta sjukdomen.

Vänliga hälsningar
Christina Westerdahl, distriktsläkare

Skulle tro att det är ett fåtal hormoner av den typ man avser som har sitt ursprung i de enkla sockerarterna glukos, fruktos och galaktos som bygger alla kolhydrater av energibetydelse för människan. Risken för brister är nog betydligt större om man begränsar intaget av fett och protein från animalier där essentiella näringsämnen redan byggt en fungerande kropp.

Minns dessutom att könshormoner byggs från kolesterol som dagens kost- och hälsoråd bekämpar med näbbar och mediciner.

Till dess det är entydigt visat att det är ett begränsat energiintag som bär skulden till hormonförändringarna så kommer jag att misstänka att det är ett obalanserat näringsintag med alltför lågt näringsintag per energimängd som bär skulden.

Låt din mat vara till en betydande del baserad på animaliska råvaror. De har ju redan visat sig kunna bygga en fungerande kropp.

Det har inte sportdryck eller socker, oavsett källa.

mvh / Erik Edlund / MatFrisk Blogg

Doktorn förklarade att det är helt uteslutet att mitt behov av så kraftig medicinering kunde bero på primär aldosteronism och att det därför inte fanns något som helst skäl att kontrollera saken.
Skulle jag ha något problem med binjurarna skulle blodtrycket ha varit mycket högre, åtminstone 180. Nu har jag typ 140/75.

Kommentaren att man inte skall fästa något avseende vid sådant som tidningarna publicerar om nya rön beträffande sjukdomar är inte helt trovärdig. Det är bara cirka 20 år sedan en annan doktor försäkrade att det är helt uteslutet att magsår skulle kunna ha något sammanhang med en bakterieinfektion – något som vid det tillfället hade nämnts i någon dagstidning.

Hur är det med PA. Är det uteslutet att någon annan åtgärd än fortsatt medicinering med blodtrycksmediciner skulle kunna vara rätt åtgärd på patienter som behandlats länge med många olika blodtrycksmediciner?

Medlet har provats i flera dubbelblind studier och tas när man får ett migrän anfall. Den har fungerat mycket bra.
Om du vill läsa mer om det så finns en artikel av L Edvinsson och M Linde i the Lancet 2010 som ger en översikt om de kliniska studiernas resultat.

Hälsningar
Lars

Vänlig hälsning / Elin

Min fråga är då, kan man göra så att man äter kolhydrater innan för att bli pigg och i så fall hur långt innan och vilken typ av kolhydrat? Och hur tror ni att detta påverkar min viktminskning?

Mvh Staffan

Vad gäller diet under graviditeten har jag varit i kontakt med docent Kerstin Berntorp på Endokrinologiska kliniken i Malmö som sköter gravida kvinnor med GDM. De kostråd de ger till en gravid kvinna med diabetes skiljer sig egentligen inte från en icke-gravid kvinna med diabetes. Man brukar säga att man skall äta en allmänt sund kost enligt talriksmodellen och dra ner på snabba kolhydrater till fördel för de ”långsamma”för att undvika glukostoppar och få ett jämnare blodsocker. Detta är speciellt viktigt på morgonen då man har ett ökat kortisolpådrag som blir än tydligare under graviditeten. Man betonar också vikten av ett jämnt fördelat måltidsintag under dygnet för att undvika ”överbelastning” och på så sätt räcker insulinreserven bättre till.

Mvh, Anastasia

Tacksam för ett klargörande…
Bästa hälsningar Elisabeth Puur

För personer som haft blödande magsår är det mycket väsentligt att först och främst få behandling som tar bort Helikobakter pylori. Det tar i stort sett bort risken att på nytt insjukna i livshotande magsårsblödning för de som har bakterien, men detta gäller bara för de som inte samtidigt behöver ta läkemedel som ökar risken för magsår t.ex. Acetylsalicylsyra (ASA) och andra antiinflammatoriska mediciner ur gruppen NSAID.

Många människor behöver ta lågdos-ASA (t.ex. Trombyl) som sekundär förebyggande behandling mot hjärt-kärlsjukdom. Det är viktigt även för patienter som haft blödande magsår och har hjärt-kärlsjukdom att fortsätta med det. I denna situation räcker det emellertid inte att enbart ha behandlat mot H pylori utan tillägg med protonpumshämmare livslångt krävs för att så långt det går undvika ny blödning.

För de som behandlas med andra NSAID är rådet att i framtiden helst helt undvika dessa mediciner, då risken att få ny blödning är relativt stor trots genomförd behandling mot H pylori och förebyggande behandling med protonpumshämmare.

Med vänliga hälsningar
Christer Staël v Holstein

Om du ger protonpumpshämmare så ger du troligen ännu bättre grogrund för H. pylori bakterien. Där saltsyran har en viktig roll i att hålla bakterier och parasiter borta från mag/tarm systemet.

Med vänlig hälsning

Annica Karlsson

Det finns många människor som har fått skador och problem efter ECT.

Se denna sida: http://www.elchocker.se/

Det är ett faktum att man riskerar bestående minnesskador efter ECT.

// Peter

Det finns många problem kring ECT.

Se denna hemsida: http://www.elchocker.se/

Många människor har fått skador efter elchocker oavsett vad auktoriteten säger.

// Peter

Lena Brundin, MD PhD
Associate Professor of Experimental Psychiatry

Lena Brundin, MD PhD
Associate Professor of Experimental Psychiatry

Först är det viktigt att påtala att dagens forskningsfront definitionsmässigt inte är science fiction. Även om dessa hjärnimplantat förvisso kan te sig som science fiction för den oinsatte, exempelvis retinaimplantat som kan ge blinda en rudimentär synförmåga, avancerade proteser vilka styrs via elektroder som registrerar hjärnaktivitet, exoskelett som ska hjälpa förlamade att gå etc.

Vidare så är det ju inte jag som sätter rubriker, och i detta specifika fall är rubriken ”Science fiction inte intressant” något missvisande. Som forskare har man inte möjligheten att fördjupa sig i samtliga frågeställningar som ett problemområde väcker; det måste finnas ett huvudfokus för att man i slutändan ska kunna säga något substantiellt. I min avhandling har jag valt att fokusera på etiska frågeställningar som väcks av dagens hjärnimplantat, och den förväntade utvecklingen under de närmaste åren. Dessa frågor är högst reella, exempelvis så är det fler än 80 000 människor världen över som har behandlats med deep brain stimulation, ofta beskriven som en pacemaker för hjärnan, och än fler lär det bli om de försök som nu görs på nya indikationer – däribland depression – faller väl ut.

Däremot är dagens tillämpningar inte lika spektakulära som att exempelvis uppnå potentiell odödlighet via att överföra människors medvetanden till en hårddisk och sedan göra säkerhetskopior. Det senare exemplet, vilket bland annat diskuteras av tranhumanisterna, är vad jag refererar till när jag talar om science fiction, dvs spekulativa framtidsvisioner som inte är underbyggda av fakta. Jag diskuterade detta exempel med Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, för några år sedan, och vi var båda överens om att transhumanisternas vision förutsätter en syn på medvetandet som förkastas av både kognitionsvetare och hjärnforskare, och saknar alltså vetenskaplig grund.

Det jag vände mig emot i intervjun är att om de flesta forskare som ägnar sig åt etik och hjärnimplantat fokuserar på science fiction, då blir det inte många etiker över som granskar vad som de facto sker här och nu, och inom den närmaste framtiden – vilket inte är detsamma som att hävda att inte någon etiker borde forska kring mer avlägsna scenarier. Vidare så tycker jag att det är olyckligt, och direkt missvisande, om en etikforskare inte tydligt markerar gränsen mellan fakta och fiktion. Mitt forskningsfält tangerar både neuroetik och nanoetik, och speciellt i det senare fallet händer det att gränserna mellan vetenskap och fiktion ibland suddas ut helt, och att fiktionen sedan används som grund för att dra normativa slutsatser om befintlig teknik.

Vidare, så ignorerar jag givetvis inte tidigare forskning. All forskning bygger på tidigare forskning – oavsett om den vidareutvecklar tidigare hypoteser och argument eller vederlägger dem. I mitt fall krävs det kunskaper både om den vetenskapliga utvecklingen och de etiska debatterna. Redan 1950 startades vid Tulane University School of Medicine experiment med en rudimentär form av stimuleringselektroder, där man bland annat försökte behandla schizofreni och depression. Programmet sträckte sig över 3 decennier, och involverade ca 100 patienter. Liknande stimuleringsexperiment utfördes vid Yale, om än med färre patienter. Den första etiska debatten om hjärnimplantat blossade upp redan på 70-talet, och kretsade främst kring rädslan för att staten skulle använda sig av hjärnimplantat för att styra sina medborgare. Nästa kontrovers uppstod när cochleaimplantatet introducerades på marknaden. Via dessa implantat kan döva uppnå en rudimentär förmåga att uppfatta ljud. Vissa falanger inom dövrörelsen var dock starkt kritiska till implantaten. De såg de döva som en minoritetsgrupp, men genom hörselimplantaten stämplades de som handikappade i behov av bot. Implantatet uppfattades därigenom både som en kränkning, samt ett hot mot de dövas livsstil.

Givetvis har jag också läst EGEs (European Group of Ethics) slutrapport om ICT-implantat, även om jag själv inte skulle rekommendera den länk du skickade eftersom översikten förefaller vara tämligen selektiv och att översättningen dessutom innehåller några flagranta misstag; samt är välbekant med docent Ulf Görmans forskning – som dock inte berör hjärnimplantat även om han har uttalat sig i frågan – eftersom vi båda är knutna till Neuronano research center i Lund. Vill därför också ta tillfället i akt att korrigera ett felaktigt påstående. Ulf Görman hävdar åtminstone inte i den källa du refererar till att ”samtliga konventioner för mänskliga rättigheter som tillkommit för att förhindra övergrepp inom forskning på människor ÄR SATTA UR SPEL”. Däremot så skriver han som du sedan korrekt påtalar om hur dessa deklarationer växt fram.

Vidare, hans uttalande om elektrodimplantat i ”Där guld glimmar blått” måste sättas i sin kontext för att bli meningsfullt, dvs på vilka vis kan hjärnimplantat påverka hjärnan, och i vilken bemärkelse kan hjärnan läsas av? Jag kan ta ett exempel. Ibland diskuteras minneskort som kan kopplas till hjärnan, så att exempelvis soldater på ett ögonblick kan tillgodogöra sig avancerade stridsstrategier, eller att jag som etiker får ögonblicklig tillgång till Platons samlade verk. Är dock detta ett realistiskt scenario? Theodore W. Berger, professor i Biomedical Engineering vid University of Southern California, bedriver forskning på just minneskretsar men hans målsättning har väldigt lite gemensamt med ”Matrixliknande” minneskort och nedtankandet av nya färdigheter. Det Berger vill skapa är ett implantat som kan ersätta, dvs skapa en brygga över, skadad hjärnvävnad och därigenom dämpa de minnesproblem som förekommer hos bla Alzheimers patienter – men redan detta projekt är det många forskare som betvivlar.

Följaktligen, det finns gränser för vad som kan åstadkommas, detta är den vetenskapliga begränsningen, men den etiskt intressanta frågan är istället vad som bör ske inom detta forskningsfält. Vilken forskning bör bejakas, vilken forskning är problematisk, och vilken forskning bör vi över huvud taget inte ägna oss åt – och på vilka grunder? Själv anser jag att mitt jobb som etiker inte är att ge de slutgiltiga svaren på dessa frågor. Mitt huvudsakliga uppdrag är att identifiera och nyansera frågor av etisk relevans som dessa tekniker väcker, men de slutgiltiga ställningstagandena måste sedan tas genom offentlig debatt och demokratiska beslut.

Med vänlig hälsning,Bertil Karlsson

“Idealism is what precedes experience, cynicism is what follows.” – David Wolf