Vetenskap & Hälsa

Brist på återhämtning det stora problemet

2017-05-16

 

Stress är inte bara negativt. Men vi behöver lära oss att tolka kroppens signaler och ge oss själva utrymme för den där viktiga återhämtningen. Det menar Per Johnsson, psykolog och forskare vid Lunds universitet.

Ofta beskrivs stressen som Den Stora Faran, men det är inte helt korrekt. Vi behöver stressen, den skyddar oss från faror och hot. Stress är det som gjort att vi överlevt under 25 000 år. Per Johnsson vill tona ned bilden av stress som enbart negativ. Stressystemet fyller en funktion bland annat när immunförsvaret mobiliserar sig för att motarbeta en bakterieinfektion i kroppen. Och om vi möter en varg med öppna käftar, då gör stressen att vi skärper oss ytterligare och koncentrerar oss på hotet. Fast nu för tiden möter vi inte vargar lika ofta som vi är stressade.

– Problemet är att idag går vi ofta på högvarv lite för länge, och för ofta. Då hinner vi inte återhämta oss, och det påverkar både hjärnan och resten av kroppen negativt, säger Per Johnsson.

Återhämtning handlar om att skapa tid för att få ned kortisolutsöndringen i kroppen. Sömnen är viktig. Det kan också handla om att ta promenader eller att njuta av naturen, menar Per Johnsson. Han betonar att det inte handlar om intensiv fysisk träning, eftersom det sätter igång samma stressystem i kroppen som vi vill lugna ned.

– Träningskravet i sig kan vara stressande. Känner du ångest över att inte ha tränat på två dagar ska du inte stressa till gymmet.

Per Johnsson, leg. psykolog och lektor vid Lunds universitet, kopplar själv gärna av med att titta på tv-serien Seinfeld. Foto: Roger Lundholm

Negativ stress handlar om relationen mellan krav och kontroll. Om de inre och yttre kraven ökar, måste vår känsla av inre kontroll följa med. Och om mellanrummet mellan krav och kontroll blir för stort, finns risk att vi drabbas av utmattning.

– Det kan låta motsägelsefullt, men det positiva är att vi själva bidrar till att vi drabbas av utmattning. Till nästa gång kan vi lära oss att känna igen signalen, och göra något åt situationen innan det blir för sent. Ja är bra, men nej är också viktigt. Barn är exceptionellt duktiga på att säga nej, men vi blir lite sämre på det när vi blir äldre.

FRITID SKA VARA FRI TID

Kroppen signalerar när vi upplever negativ stress. Men det fordras förmåga att lyssna in signalerna. Är du ofta trött, mer lättirriterad och cynisk än vanligt? Hamnar du i situationer där du vanligtvis känner empati, men nu inte berörs? Det är sådana signaler vi behöver lyssna till, menar Per Johnsson. Han skulle gärna se att vi människor blir bättre på att prioritera.

– Det är något av tidens fenomen att vi bokar in oss alltför mycket. Fritiden i sig blir en stressfaktor i stället för att vara just fri tid.

Ett problem är att många vill ha det så perfekt. Men perfektionister är en grupp som har extra svårt att prioritera återhämtning.

– Ett utmattningssyndrom gör att man måste tvinga sig att tumma på perfektionismen i sitt liv. Lära sig att ha lite skit i hörnorna och sänka kraven.

De som har drabbats av utmattningssyndrom en gång, står inför en resa där målet är att lära sig att prioritera. För det hjälper inte bara med läkemedel, poängterar Per Johnsson:

– Ofta skriver man ut så kallade SSRI-läkemedel till personer som drabbas av depression eller utmattningssyndrom. Det kan vara en väg för några, men det räcker aldrig som behandling. För om man har gått in i väggen måste man i första hand lära sig att lägga om sin livsstil och fatta kloka beslut.
Påverkas vi negativt av att läsa så mycket om stressens skadliga effekter?
– Det viktiga är att vi tar till oss informationen och att vi omsätter den till kunskap. Då blir vi bättre på att ta hand om oss själva. Det är inte mer stressande. Å andra sidan så är det här existentiella frågor, vi måste prioritera mellan saker. Och det kan skaka om, vilket det måste göra. Men slutresultatet är förhoppningsvis att vi fattar klokare beslut, säger Per Johnsson.

Text: TOVE SMEDS
Bild: ROGER LUNDHOLM


Lyssna på Vetenskap och hälsas podd om stressforskning