Publicerad
Kategori: Kost och träning, Mage och tarm
Nyckelord: , , , , ,

Visa faktaruta!
bönor

Bönor och kikärtor blir man mätt på länge. De håller också blodsockret i schack. På sätt kan de bidra till minskad övervikt och fetma. Foto: Colourbox

Bönor påverkar blodsockerkurvan positivt ett halvt dygn efter måltid. Allra bäst var bruna bönor. Bönor ökade även mättnadskänslan så här lång tid efteråt, allra bäst här var kikärtor, strax åtföljd av bruna bönor. Det visar en ny studie från Lunds universitet som studerat olika bönors hälsoeffekter 11-14 timmar efter måltid.

– Att kunna reglera aptiten så långt efter intag kan ha stor betydelse för energiintaget och därmed förhindra uppkomst av övervikt och fetma, säger Anne Nilsson, forskare i tillämpad näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet. De hälsosamma effekterna registrerades efter en frukost då bönor intagits som kvällsmat.

Kostfiber troligen bakom effekten

Anne Nilsson

Anne Nilsson, forskare i Industriell näringslära och livsmedelskemi, Lunds Tekniska Högskola, Antidiabetic Food Centre
Fotograf: Ingrid Ristilammi

Tidigare studier har på andra sätt pekat på att intag av bönor troligtvis är kopplat till hälsosamma effekter så som lägre risk för övervikt och fetma, men man har inte riktigt vetat orsaken.

– Vår studie visar att det troligtvis är bönornas specifika sammansättning av kostfiber som ligger bakom de hälsosamma effekterna. Bönor har både lågt glykemiskt index och är rikt på kostfiber vilket gör de extra hälsosamma. Dessutom innehåller även andra ämnen som kan vara hälsosamma, exempelvis polyfenoler, säger Anne Nilsson.

Aktiverar tarmens ”snälla” bakterier

Glykemiskt index är ett mått på hur blodsockret påverkas direkt efter måltid, medan bönornas kostfiber, även kallade odigererbara kolhydrater, bryts ner (fermenteras) först i tjocktarmen flera timmar senare.

Bönornas innehåll och speciella typ och kombination av kostfiber, är den viktigaste förklaringen till bönornas nyttighet i detta längre tidsperspektivet. Dessa kolhydrater bryts alltså inte ner av kroppens enzymer i tunntarmen utan av bakterier i tjocktarmen där de aktiverar tarmens “snälla” bakterier som då kan föröka sig och bidra till en hälsosam tarmflora.

Bakterierna i tjocktarmen har nämligen långt fler uppgifter än att verka bara lokalt. Tarmfloran är även inblandad i reglering av en rad olika viktiga processer relaterade till glukos- och energireglering. Från tjocktarmen skickas t ex signaler via nerver och hormoner till hjärnan om sötsug, hunger – och mättnadskänslor.

Tarmhormonet GLP-2 ökade

Bland annat kunde forskarna se en ökning av det viktiga tarmhormonet GLP-2.

Detta hormon gör tarmväggen mindre genomsläpplig för gifter, endotoxiner, som kan öka risken för metabola sjukdomar som fetma och insulinresistens, och hjärt- och kärlsjukdomar.

De såg också att inflammationsmarkören IL-6 minskade medan mättnadshormonet PYY ökade och hungerhormonet ghrelin minskade.

Direktkommunicerar med hjärnan

Vidare kunde man konstatera ökad halt av vätgas i utandningsluften och ökad koncentration av kortkedjiga fettsyror i blodet vilket är ett tecken på ökad aktivitet på tjocktarmsfermenteringen av kostfiber från bönorna.

Att bakterierna i tjocktarmen spelar stor roll för vår hälsa utanför tarmen börjar man alltmer få klart för sig. Begreppet “gut brain axis” används för att peka på hur bakterierna i tjocktarmen direktkommunicerar med hjärnan.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Nyhet från Lunds universitet, 2014-06-03