Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord:

Visa faktaruta!
nyfödd med navelsträng

Foto: Wikimedia Commons.

Kan blod från avklippta navelsträngar användas för att bota patienter med blodsjukdomar som leukemi? Det hoppas forskarna inom Hemato- Linné, en av Lunds universitets Linnémiljöer som har stora anslag från Vetenskapsrådet.

I fokus för Hemato-Linné står den normala och sjukliga blodbildningen: dess genetiska bakgrund, de molekylära mekanismerna, stamcellernas roll m.m.

Nätverket startade sin verksamhet i januari 2007 och genomförde nyligen en stor internationell konferens för att stimulera blodforskningen i Lund.

Ökad tillgång på blodstamceller

Hemato-Linné ingår också sedan något år i EU-projektet Stemexpand, som koordineras av Linnémiljöns ledare Stefan Karlsson och anslagsadministratör Jens Forsberg.

Stemexpand har som mål att öka tillgången på mänskliga blodstamceller. Många blodsjukdomar kan ju numera botas genom att patientens egen sjuka benmärg slås ut varpå han eller hon får en transplantation av nya stamceller från en frisk persons benmärg. Men då gäller det att hitta en donator som stämmer med patienten.

Biobanker med navelsträngsblod

– Ibland kan det vara en utmaning att hitta rätt donator. Det finns fortfarande många fall där man aldrig hittar en lämplig donator åt en viss patient. Ett mål för Stemexpand är därför att lära sig föröka blodstamceller, så att man från mycket små prover kan få fram tillräckligt med stamceller för en transplantation, säger professor Stefan Karlsson.

Nästa steg skulle i så fall bli att bygga upp biobanker med noga klassificerat navelsträngsblod från nyfödda. Då skulle det finnas mycket större möjligheter att hitta rätt givarblod och få fram de stamceller som den sjuka patienten behöver. I USA kan nyblivna föräldrar numera betala för att spara sin babys navelsträngsblod för eventuellt framtida bruk. Det tycker Stefan Karlsson däremot är mindre meningsfullt.

– Sannolikheten för att just den babyn skulle få leukemi är ju väldigt liten. Här behövs inte privata utan gemensamma lösningar, menar han.

Internationellt samarbete

Samarbetet inom Hemato-Linné omfattar tolv olika forskargrupper från Lund, Oxford och Edinburgh. En av deras inriktningar gäller åldrande blodstamceller, som beter sig annorlunda än unga blodstamceller: de har med åren råkat ut för många förändringar som gör att de återhämtar sig sämre efter stress i form av t.ex. en infektion.

En annan inriktning gäller epigenetiska förändringar bakom olika blodsjukdomar – förändringar som inte ändrar själva generna, men påverkar deras funktion. Genterapi är ett tredje exempel på forskningsinriktning inom Hemato-Linné.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln är tidigare publicerad i Lunds universitets magasin, LUM nr 7, 2010.