Björn Slaug: Tillgänglighet och miljöfällor i fokus

Share |

 rullstol vid trappa

Foto: Dreamstime

Ett unikt redskap för att hitta de 60 värsta miljöfällorna i hemmet för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Som kan bidra till en enklare vardag och ett sundare liv. Samt effektivisera planeringen vid om- och nybyggnationer och därmed sänka samhällets dryga kostnad för bostadsanpassningar. Därtill ett första steg mot ett liknande instrument för bedömning av offentliga miljöer. Det är några saker som aktualiseras i samband med Björn Slaugs disputation den 1 juni vid Lunds universitet.

Housing Enabler (HE) är ett verktyg, som genom en omfattande checklista på närmare 200 punkter, bland annat kan användas för att bedöma behovet av bostadsanpassningar för äldre och personer med funktionshinder. Björn Slaug har i sitt avhandlingsarbete vidareutvecklat denna metodik med målet att göra den användbar även inom övergripande samhällsplanering.

Unikt datamaterial

Ur HE, som bygger på ett stort och unikt datamaterial från fem europeiska länder, har därför elva vanligt förkommande kombinationer av olika

höga trappsteg vid entré

Höga trappsteg vid entrén kan utgöra en potentiell miljöfälla. Foto: Björn Slaug

funktionsnedsättningar och hjälpmedel analyserats fram. Dessa kategorier har fått generella rubriker som exempelvis ”Nedsatt hörsel och rörlighet”. Genom simuleringar kan sedan dessa kombinationer ställas mot potentiella miljöhinder som höga trösklar eller porttelefoner. Därigenom identifieras de allvarligaste tillgänglighetsproblemen för de grupper som kategorierna representerar.

- Det är till exempel vanligt med nedsatt rörlighet samtidigt som man använder olika förflyttningshjälpmedel. Dessa kombinationer är mycket relevanta att tänka på när det gäller utformningen av den fysiska miljön, förklarar forskningsingenjören Björn Slaug, doktorand vid CASE (se förklaring till höger).

Värsta mijöfällorna

Ett praktiskt instrument har också utvecklats, Screeningverktyget Housing Enabler (SHE). Det har redan fått spridning både nationellt och internationellt och ett webbformulär med tillhörande fotobibliotek är på väg att lanseras (se faktaruta).

Redskapet är ett koncentrat av HE och lyfter fram de 60 viktigaste och vanligaste tillgänglighetsproblemen i bostaden. Det är inte tänkt för att mäta individuella behov utan riktar sig till fackmän som håller i om- och nybyggnation inom så väl privat som offentlig sektor. Exempelvis kommunala handläggare, byggherrar, fastighetsägare och arkitekter. Men även privatpersoner som vill planera sitt boende inför ålderdomen kan dra nytta av instrumentet.

Sparar tid och pengar

- Dagens lagstiftning ställer krav på att alla bostäder som byggs eller renoveras ska vara användbara för personer med rörelsehinder. Simuleringar och screeningverktyget kan underlätta den planeringen och bidra till en effektivare kartläggning av tillgänglighetsproblem i enstaka boenden eller i hela bostadsområden. Därigenom kan de värsta tabbarna undvikas vilket sparar både tid och pengar, säger Björn Slaug.

Ett växande problem

Bostadsanpassningsbidraget för äldre och personer med funktionshinder kostar i dag samhället runt en miljard kronor om året. I takt med att befolkningen blir allt äldre drabbas även allt fler av olika funktionsnedsättningar. Samtidigt som de bor kvar hemma.

duschplats med kanter

Duschplats med kanter. Foto: Björn Slaug

- Genom att göra bostaden användbar och tillgänglig för den åldrande befolkningen kan man främja deras hälsa, aktivitet och delaktighet i samhället, slår Björn Slaug fast.

Oväntade resultat

Av de viktigaste tillgänglighetsproblemen fanns hälften inomhus, visar avhandlingen. Andra hälften rörde entréer och den närmaste utemiljön, exempelvis gångar eller trapphus. En del resultat var kända, till exempel problem med höga trösklar. Andra var mer oväntade som svårigheter med att hantera vred till fönster och köksapparater.

Avhandlingen ägnar sig också åt att testa tillförlitligheten hos mätresultaten. Vilket också gav oväntade resultat.

Årstiden kan spela in

- Det visade sig att kontextuella faktorer spelade en väldigt stor roll. Det kan handla om att det finns andra personer närvarande när man gör bedömningen, vilken tidpunkt på dagen observationen utförs, ljusförhållanden, vilken årstid det är, berättar Björn Slaug.

Det blir därmed viktigt att i förväg fundera igenom vilka kontextuella faktorer som kan påverka mätningarna. Därifrån får man sedan försöka standardisera förhållandena mellan olika bedömningstillfällen så att variationen inte blir för stor.

Vill mäta även utanför hemmet

Smal gång

Smal gång. Foto: Björn Slaug

Vidare lyfter Björn Slaug fram den politiska målsättningen att också den offentliga miljön ska vara tillgänglig för alla. I sin avhandling har han påbörjat en utveckling av metodiken för tillgänglighetsmätningar även utanför hemmet. En klassifikation har tagits fram med 48 person- och miljökombinationer som kan ställa till problem i bostaden. Tanken är att hjulet inte ska behöva uppfinnas på nytt.

- En dörr som är svår att öppna – det kan vara hemma eller när du ska gå in på biblioteket eller in i affären. En ojämn ytbeläggning försvårar färden med rullstol eller rollator oavsett om det handlar om en trottoar eller om gången fram till din ytterdörr, exemplifierar Björn Slaug.

Kompletteringar behövs

Klassifikationen behöver sedan kompletteras med det som är specifikt för miljön utanför hemmet. Till exempel att gå på och av bussen.

Text: ERIK SKOGH.

Artikeln är tidigare publicerad av CASE, 24 maj 2012

 

 

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

Björn Slaugs avhandling anknyter till folkhälsoämnet och dess historiska fokus på sambandet mellan den byggda miljön och olika aspekter av hälsa. Titeln är Exploration and Development of Methodology for Accessibility AssessmentsFoto: Marina Slaug

Disputationen äger rum den 1 juni, kl. 13, i Hörsal 01, Health Sciences Centre, Baravägen 3, Lund.

Fakta SHE

En preliminär version av Screeningverktyget Housing Enabler (SHE) publicerades online den 9 september, 2008, i Journal of Applied Gerontology. Det färdiga verktyget togs i bruk under 2010. Instrumentet har köpts in av universitet och forskningsinstitut i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Irland, USA, Mexiko och Sydkorea. Det samma gäller för fyra svenska kommuner (Karlstad, Karlskoga, Örebro och Kristianstad), en rad nordiska arbetsterapiutbildningar, ett företag i Australien, Hjälpmedelsinstitutet samt ett 20-tal privatpersoner. Ett elektroniskt, webb-baserat bedömningsformulär har också utvecklats med ett tillhörande fotobibliotek som illustrerar relevanta miljöhinder.

 CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) är ett FAS-centrum vid Lunds universitet, finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) under tio år. Stödjande miljöer för en åldrande befolkning står i fokus. CASE består av forskargrupper från Medicinska fakulteten, Lunds Tekniska Högskola och Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Sommarläsning på Aktuellt om vetenskap & hälsa
Sommarläsning på Aktuellt om vetenskap & hälsa
Böjveckseksem hos barn kan vara en signal om att huden är extra känslig. Något du kan behöva tänka på vid ditt val av framtida yrke. Foto: Wikimedia Commons
Kan huden sätta stopp för yrkesval?
Anpassning till nya livsvillkor nyckeln till god hälsa efter stroke
Anpassning till nya livsvillkor nyckeln till god hälsa efter stroke
Studie visar arvets betydelse för flera cancerformer
Studie visar arvets betydelse för flera cancerformer

Vad forskar du om?