Vetenskap & Hälsa

Big Data ska fylla kunskapsluckor kring prostatacancer

2018-11-01

 

Illustration: iStock_bluebay

Vem kommer att utveckla en aggressiv prostatacancer och behöva en tuff behandling? Vem har en snäll cancer som bara ska följas utan behandling? Och hur kan genetisk information bidra till ett bättre screeningprogram?

Det är bland annat dessa frågor om prostatacancer som forskarna hoppas få besvarade inom ramen för PIONEER-projektet. PIONEER är ett europeisk Big Data-projekt vars övergripande syfte är att samla ihop så mycket data som möjligt om prostatacancer i en stor gemensam databas, för att kunna besvara de viktigaste frågorna kring hur behandling och uppföljning av patienter ska kunna bli bättre.

– Projektet startade i maj i år och vi hoppas på att få in data från minst en miljon patienter innan det löper ut om fem år. Och förhoppningsvis kommer databasen kunna fortsätta att byggas ut även efter de fem åren. Det skulle kunna bli en unik plattform för framtida projekt, säger Anders Bjartell, biträdande projektkoordinator för PIONEER, professor i urologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.

En mer heltäckande bild

Dagens datorkapacitet gör det möjligt att samla in och analysera enorma mängder data men på vilket sätt kan den nyttjas för att förbättra cancervården?

Susan Evans Axelsson. Foto: Eva Bartonek Roxå

– Om till exempel en läkare söker beslutsunderlag för att välja rätt behandling till en patient så har hen tillgång till information från en eller ett par studier, där en viss sorts information har samlats in. På andra ställen i världen finns läkare som kanske söker svar på samma frågor men har tillgång till resultat från andra studier, där annan typ av information har samlats in. Men ingen har en samlad bild. Om man kunde slå ihop dessa källor så skulle alla få tillgång till en mer heltäckande bild där uppgifterna från enskilda studier kompletterar varandra, förklarar Susan Evans Axelsson, seniorforskare i gruppen för urologisk cancerforskning vid Lunds universitet, med uppgift att koordinera olika aktiviteter inom PIONEER.

– De uppgifter vi har idag, till exempel kring nya läkemedel, bygger på kliniska prövningar med noggrant utvalda patienter som därför ser väldigt likartade ut. Men så ser inte verkligheten ut, de patienter som vi träffar dagligen är olika avseende genetik, ålder, samsjuklighet, cancertyp, cancerstadium med mera. Genom att samla in data från många olika studier och populationer får vi en mer generell överblick som bättre återspeglar verkligheten, säger Anders Bjartell.

De viktigaste frågorna

Innan projektet påbörjades gjordes en insamling av de frågor som olika intressenter ansåg behövde besvaras. En inbjudan skickades till ledande prostatacancerspecialister, till läkemedelsföretag aktiva inom prostatacancer området och till patientorganisationer. Alla ombads att lista och rangordna de viktigaste, mest angelägna frågor kring prostatacancer som de ansåg behövde besvaras. Det resulterade i en lista på ungefär 50 frågor. Från dessa valdes de fem högst prioriterade och i en pilotstudie har man valt att fokusera på två av de viktigaste frågorna.

Anders Bjartell. Foto: Tove Smeds

– Den ena frågan handlar om betydelsen av genetisk information, om en patient eller en tumör, och hur den kan användas för att designa ett screeningprogram. Till exempel vill vi veta om det går att koppla avvikande genetiska förändringar till hur aggressiv sjukdomen är och hur den kommer att utvecklas. Den andra frågan handlar om hur vi bäst följer de patienter som man tror har en snäll sjukdom, som inte kräver någon direkt behandling. Vi vill veta hur vi bäst identifierar dem och på vilket sätt vi bäst följer upp dem, säger Anders Bjartell.

Till att börja med kommer data från ungefär 400 000 patienter att samlas in. De kommer ifrån större urologkliniker, läkemedelsstudier som har identifierats.

Vår uppgift är nu dels att kartlägga vilken information som finns i de olika databaserna, dels att fortsätta söka nya datakällor och undersöka om de är villiga att dela med sig av sina data, säger Susan Evans Axelsson.

Mot individanpassad behandling

Anders Bjartell hoppas att man inom en relativt snar framtid kommer att ha bra dataunderlag för hur man bäst följer patienter med snäll cancer utan behandling. Men hur ser vården av prostatacancerpatienter ut om 10-15 år?

– På längre sikt tror jag att vi kommer att ha bättre kunskap om cancergenetiken och vi kommer att vara bättre på bildanalys och att karakterisera tumörer. Det kommer innebära att vi kommer kunna erbjuda mer individanpassade behandlingar. Jag tror också att vi kommer att ha utvecklat genetiska tester som kommer hjälpa oss att hitta män som löper större risk att drabbas av prostatacancer, avslutar Anders Bjartell.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Tema:
Prostatacancer