Det måste inte alltid till nya substanser för att få fram nya läkemedel. Istället kan man använda befintliga på nya sätt och se till att de når dit de ska verka, exempelvis i tumörceller. Då kan man samtidigt lättare skräddarsy medicinerna så att de passar patienternas gen- och marköruttryck samt sjukdomstyp.

– Ta bukspottkörtelcancer som vi har som pilotprojekt. Där har vi fått upp ögonen för att mer än hälften av patienterna överdoseras, med onödiga biverkningar och kostnader som följd, säger han.

Foto: Roger Lundholm

Matcha patient, sjukdom och läkemedel

Nyligen upptäckte Roland Andersson och hans kollegor att denna patientgrupp inte har den receptor som behövs för att föra cellgiftet in i bukspottkörtelcancercellen. Han menar att vi blir alltmer varse att de individuella variationerna är större än vi trott.

Till saken hör också att det finns en uppsjö av potentiella, onkologiska substanser som forskats fram, men som aldrig kommit till användning.

Tanken är alltså att göra en lyckad kombination av befintliga och oanvända preparat och ta hjälp av nya tekniker som både kan ge information om den enskilda patientens sjukdom och medge behandling som riktas mot den specifika åkomman. Även individuella förutsättningar som att svara gynnsamt på behandling, och med detta även minska onödiga biverkningar, ska beaktas.

Samlar farmakologisk kompetens

Roland Anderssons förhoppning är att initiativet kan bli ett sätt att samla den stora farmakologiska kompetens som finns vid Lunds universitet. En annan att satsningen inte bara ska attrahera akademisk kompetens, utan även läkemedelsföretag och investerare från i första hand Sverige och Danmark. Förhandlingar med en kinesisk gruppering av framför allt framstående farmakologiska universitet pågår också.

Dockar in i framtiden

Enligt Roland Andersson ”dockar” detta och mycket av det som händer vid exempelvis Medicon Village in i framtida, förväntade samhällsförändringar som i sin tur förändrar sjukvårdens och patienters behov. När allt fler lever allt längre, blir multisjuka, och i högre grad utvecklar cancer har vi inget annat val än att utveckla smartare, billigare sätt att både förbättra behandling och hålla kostnaderna nere.

– EU har i flera framtidsdokument formulerat vad för slags vård vi behöver från 2020. Där talas mycket om behovet av ”personalized medicine”, alltså riktad och skräddarsydd diagnostik och behandling, säger Roland Andersson.

Samtidigt krymper de stora läkemedelsföretagens interna forsknings- och utvecklingsenheter i rask takt.

– Nu går de ut och shoppar goda idéer, tjänster och små biotech-företag istället, vilket torde öka interaktionsbehovet mellan näringsliv, akademi och forskningsbolag.

Text: KRISTINA LINDGÄRDE

Artikeln är tidigare publicerad i LUM, nr 5 2013