Vetenskap & Hälsa

Bättre prognos än väntat för extremt för tidigt födda

2013-05-02
Neonatalavdelningen Skånes universitetssjukhus Lund
Neonatalavdelningen Skånes universitetssjukhus Lund. Foto: Roger Lundholm

I Sverige föds varje år drygt 250 barn mer än 14 veckor för tidigt. Överlevnaden har ökat de senaste åren, men kunskapen om deras fortsatta utveckling har varit ofullständig.

En studie i vetenskapliga tidskriften JAMA, visar nu att tre av fyra extremt för tidigt födda barn var normalt utvecklade eller endast hade lätta funktionshinder vid två och ett halvt års ålder.

Kartläggningen är en del av den så kallade EXPRESS-studien, ett samarbete mellan forskare vid flera svenska universitet.

En av de största studierna

EXPRESS är internationellt sett en av de största och noggrannaste uppföljningsstudier av barn som fötts extremt tidigt.

I den nu aktuella delstudien har 456 överlevande extremt underburna barn följts upp vid två och ett halvt års års ålder och jämförts med barn som fötts efter fullgången graviditet.

Studien omfattade bedömning av kognition, språk, motorik, förekomst av cerebral pares (CP), syn- och hörsel funktion. En viktig fråga är om den högre överlevnaden har köpts till priset av en ökad andel barn med funktionshinder.

Samarbete minskar riskerna

Resultaten visar att majoriteten av de extremt underburna barnen (73 procent) inte hade några eller enbart lätta funktionshinder. 42 procent av de underburna barnen hade inga funktionshinder alls, att jämföras med 78 procent hos barnen födda i fullgången tid. 31 procent av de underburna barnen hade endast lätta funktionshinder, motsvarande siffra hos fullgångna barn var 19 procent.

Vidare var andelen extremt underburna barn med cerebral pares (CP) låg (7 procent) och endast sex barn hade CP av den svårighetsgraden att de sannolikt inte kommer att kunna gå.

Forskarna menar att orsaken till den positiva utvecklingen sannolikt kan härledas till centraliseringen av peri- och neonatalvården av extremt underburna barn till regionsjukhusen, ett gott samarbete mellan region- och länssjukhus och mellan förlossnings- och barnläkare.

Delaktighet i vården

– Familjens delaktighet i vården och den höga andelen barn som fått bröstmjölk under nyföddhetsperioden är sannolikt också av betydelse, säger Fredrik Serenius, professor vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare. Studiens styrka är att den är nationell och populationsbaserad, dvs. att den inkluderar alla barn födda extremt tidigt i Sverige under den undersökta perioden, säger Fredrik Serenius. De goda resultaten tyder på en hög standard i omhändertagande av de extremt för tidigt födda barnen i hela landet.

– Vidare skulle jag vilja betona en faktor, som säkerligen starkt bidrar till de uppmärksammade resultaten, nämligen det utmärkta samarbetet av läkare och personalen från olika specialiteter – obstetrik, neonatologi, barnhabilitering, ögonsjukdomar, barnneurologi med flera. Sådant samarbete är inte självklart i många andra länder, säger Karel Maršál, professor vid Lunds universitet och den som leder EXPRESS-studien.

Nyhet från Lunds universitet 30 april 2013