Vetenskap & Hälsa

Bättre behandlad Alzheimers sjukdom kan öka tiden att bo hemma

2018-11-12
Illustration: Wildpixel/iStock

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom förlänger tiden till särskilt boende med 3-8 månader för de patienter som svarar på behandlingen. Det visar resultat från en studie där man för första gången har undersökt sambandet mellan tid till särskilt boende och hur Alzheimerpatienter svarar på behandling.

I studien deltog 881 patienter från Swedish Alzheimer Treatment Study (SATS) som har behandlats med så kallade bromsmediciner, kolinesterashämmare, mot mild-måttlig Alzheimers sjukdom. Av dessa placerades 213 individer (24 %) på särskilt boende under studiens gång, i genomsnitt 21 månader efter Alzheimerdiagnosen. I studien undersöktes hur patienterna svarat på behandling efter 6 månader. Detta gjorde man genom att studera tankeförmåga, allmän (global) förmåga, samt den mer krävande och grundläggande förmågan att klara av sitt vardagsliv (instrumentell och basal ADL).

Vikten av noggrann uppföljning

Resultatet visar att de personer som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade mer än dubbelt så hög risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förbättrades eller förblev oförändrade. Det sågs ingen skillnad i placering på boende mellan de patienter som förbättrades eller blev oförändrade av behandlingen. Förlängningen i tid till särskilt boende var i genomsnitt 3 månader för de individer som endast fick positiv effekt av behandlingen i tankeförmåga, men upp till 8 månader för de som svarade positivt på behandling i alla fyra förmågorna.

Läs även: Lindrar symtomen genom rätt bemötande

Carina Wattmo har tillsammans med sina kollegor undersökt sambandet mellan tid till särskilt boende och hur Alzheimerpatienter svarar på behandling.

– Detta understryker den kliniska vikten av en noggrann uppföljning av patientens olika förmågor efter påbörjad behandling med kolinesterashämmare för att kunna göra en så korrekt prognos som möjligt över personens behov av vård i framtiden, säger Carina Wattmo.

Inget samband med andra sjukdomar

Resultaten visade också att övriga sjukdomar hos patienterna inte hade något samband med hur de svarade på behandlingen mot Alzheimers sjukdom och risken för placering på särskilt boende.
– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos Alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom säger Carina Wattmo.

Vetenskaplig artikel: Short-Term Response to Cholinesterase Inhibitors in Alzheimer’s Disease Delays Time to Nursing Home Placement

Bakom studien står Carina Wattmo, medicinsk statistiker på Skånes universitetssjukhus och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, Elisabet Londos överläkare inom minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus och professor i klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och Lennart Minthon, överläkare vid kunskapscentrum demenssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och professor i klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.

istock.com/Satenik_Guzhanina

Fakta SATS

– SATS (Swedish Alzheimer Treatment Study) är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

– Cirka 100 000 personer i Sverige har diagnosen Alzheimers sjukdom.

– ADL betyder Aktiviteter i Dagliga Livet. I begreppet innefattas mer avancerade (instrumentell ADL) vardagliga aktiviteter som städning, tvätt, matlagning, betala räkningar, samt grundläggande aktiviteter (basal ADL) som personlig hygien och påklädning.

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus