flaska

Mat och träning, Unga intervjuar forskare

På 80-talet ändrades kostråden för spädbarn och många barn blev sjuka av att äta gluten. Det fick barnläkaren Anneli Carlsson att börja forska på glutenintolerans, och idag undersöker hon hur diabetes och glutenintolerans hänger ihop.

När Annelie Carlsson började arbeta på barnkliniken i Malmö år 1990 så var det många små barn som kom till sjukhuset. De hade gått upp i vikt fram tills de var sex månader gamla, men sedan hade deras vikt stannat av och de var nu sjuka och undernärda.

Dessa barn diagnostiserades med glutenintolerans. Det visade sig att den stora ökningen av sjuka barn antagligen berodde på ändrade kostråd under 1980-talet som ökade andelen mjöl i spädbarnsmat. Råden ändrades tillbaka igen och andelen barn som drabbades minskade.

 Annelie Carlsson blev intresserad av glutenintolerans och började forska på det. Idag är hon forskare vid Lunds universitet och  överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

DE FELAKTIGA KOSTRÅDEN I mitten av 80-talet gjordes ett par ändringar i rekommendationer för mat till spädbarn som skapade en kraftig öknig av celaki. Föräldrar fick rådet att börja ge mat som innehöll gluten när barnen var 6 istället för 4 månader. Samtidigt ökade mängden mjöl i barnmat. När barnen fick mycket gluten och inte ammades samtidigt, så var det många fler som drabbades av celaki. När man förstod det så ändrade man tillbaka råden och nu är det färre som blir sjuka. Källa: Läkartidingen

 

Många barn med diabetes tål inte gluten

Idag forskar Annelie Carlsson på kopplingarna mellan glutenintolerans och diabets typ-1. Båda är autoimmuna sjukdomar där kroppens egna immunförsvar angriper kroppens egna celler.

De som har diabetes eller någon annan autoimmun sjukdom drabbas oftare av celaki än vad andra gör. Forskarna försöker ta reda på varför det är så.

I hennes senaste forskningsprojekt deltar barn som nyligen har diagnostiserats med diabetes och börjat med insulinbehandling. Barnen ska under ett år prova glutenfri kost, och Annelie och hennes forskarkollegor ska undersöka om den glutenfria kosten kan hjälpa dem att behålla den lilla insulinproduktion som de har kvar.

Forskarna vill också se om ett år med glutenfri kost kan minska risken för barnen med diabetes att utveckla glutenintolerans senare i livet vilket är vanligare hos de med diabetes än friska.

Vi frågar Annelie om hon har ett mål med sin forskning. Hon svarar eftertänksamt:

– Just nu är mitt mål är att ta reda på varför vissa barn med diabetes får glutenintolerans och inte andra. Jag vill förhindra celiakiutveckling hos barn med diabetes, det är nog mitt främsta mål.

Så är det att forska

Annelie Carlsson tillbringar ungefär 20 – 30 procent av sin arbetstid på forskning. Mycket av forskningen sker i grupp tillsammans med andra.

– Det vinner alla i gruppen på, säger Annelie Carlsson.

– Precis som med grupparbeten i skolan, så tycker man ibland att man vill vara själv om inte de andra hjälper till. Men oftast blir det mycket bättre när man kan hjälpa varandra och utbyta idéer.

Vad är det bästa och det sämsta med att vara forskare?

– Det bästa är när man har en väldigt intressant frågeställning och som leder till intressanta resultat.

– Det sämsta är när man inte har de resurser som behövs för att få fram svaret på sin fråga.

Hon berättar att det det är mycket forskarna ännu inte har svar på.

– Det finns jättemycket kvar att undersöka, därför är det så roligt att forska, säger Annelie Carlsson.

Vem vet, kanske är det just du som läser detta gör nästa stora upptäckt?

 

TEXT: Alice Thorsén, Kari Lundin, Karin Linderfalk från Spyken i Lund

BILD: Jon Fife