Vetenskap & Hälsa

Barn behöver få veta

2019-11-05
Foto: iStock/Nastco

Oförutsägbar, skrämmande och svår att förstå. Så kan tillvaron te sig för ett barn som har en psykiskt sjuk förälder. Men att prata med barnet, förklara och se till att det finns andra vuxna i barnets omgivning att vända sig till kan göra det lättare och även förebygga att barnet självt får problem med psykisk ohälsa längre fram i livet.

En trygg anknytning skapas genom att föräldern uppfattar och förstår barnets signaler och svarar på dem. När det lilla barnet blir ”överfallet” av sina känslor är det den vuxnes uppgift att förklara, lugna och ta hand om känslorna. Och barnet ska kunna lita på att föräldern gör det varje gång.

En förälder som är psykiskt sjuk kanske inte alltid orkar leva upp till detta. Det kan innebära att föräldern är tillgänglig ibland och ibland inte och barnet är helt utlämnat åt förälderns mående.

Livet blir oförutsägbart

Eva Landegren Tedgård

– Oförutsägbarheten blir ett stressmoment och kan leda till att barnet utvecklar en ångestproblematik. Hos det lilla barnet kan det yttra sig som en sorts klängighet, att barnet vill hålla fast föräldern så att hen inte försvinner, säger Eva Landegren Tedgård, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och doktor i medicinsk vetenskap.

Skuldkänslor kan vara ett annat problem. Ibland kan vuxna i barnets närhet, i all välmening, säga till barnet att vara extra snällt nu när mamma eller pappa mår dåligt. Barnet kan då tänka: ”Om jag är riktigt snäll så blir mamma frisk igen”. När det sedan inte händer kan barnet ta på sig skulden för att föräldern inte mår bättre. Överdrivet ansvarstagande, framför allt hos de äldre barnen, kan få positiva kommentarer från omgivningen men kan leda till att barnet helt stänger av sina egna behov, vilket på sikt kan leda till bristande självbevarelseförmåga.

I vissa familjer förekommer en sorts tystnadskultur, man låtsas inte om sjukdomen. Om en förälder kanske skriker och beter sig konstigt men ingen pratar om det efteråt, så kan barnet till sist börja tvivla på den egna upplevelsen, tvivla på att det verkligen har hänt. Det kan leda till en osäker självbild.

Prata med barnet

– Därför är det viktigt att prata med barnet. Givetvis måste man anpassa språket och nivån efter barnets ålder men det är viktigt att förklara att det som händer inte är barnets fel. Det är också viktigt att prata om barnets reaktion, att ta ansvar för och förklara de känslor som det väcker hos barnet.

Barn har rätt att få hjälp. Sedan år 2010 finns ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen som slår fast att vården ska beakta barnens behov av information, råd och stöd. Men hur fungerar det i praktiken?

Forskning från Malmö universitet visar att barn till psykiskt sjuka föräldrar som får stöd upplever en minskad oro. Men i sin avhandling från 2017 visade Maria Afzelius, kurator i Region Skåne, att endast var tredje patient inom vuxenpsykiatrin i Skåne som hade minderåriga barn fick ta del av insatser riktade till barnen. Hennes forskning visar att behandlarna inom vuxenpsykiatrin upplever det som svårt att balansera mellan att upprätthålla en bra behandlingskontakt med patienten och samtidigt undersöka om patientens barn är i behov av stöd.

Maria Afzelius avhandling: Families with parental mental illness : supporting children in psychiatric and social services

Kvinnor som saknar förebilder

Eva Landegren Tedgård har i sin forskning visat att kvinnor som växer upp med missbrukande föräldrar kan var extra sårbara när de själva får barn. Kvinnorna upplevde ofta en stor vilsenhet i sin nya roll som förälder då de saknade positiva förebilder. Många vittnade också om en ständig känsla av ”alarmberedskap” som bottnade i att de hade växt upp med att livet var oförutsägbart.

Eva Landegren Tedgårds avhandling: Struggling with parenthood after an upbringing with substance abusing parents

– De här kvinnorna är en extra sårbar grupp. De har mer problem med psykisk ohälsa såsom depression, ångest och adhd än övriga nyblivna mammor och saknar ofta en grundläggande trygghet. Det är viktigt att vi uppmärksammar och erbjuder hjälp till dessa kvinnor så att inte otryggheten och framtida psykiska problem förs över till barnen.

Text & porträttfoto: EVA BARTONEK ROXÅ

 

VIKTORIAGÅRDEN I MALMÖ

Eva Landegren Tedgård arbetar vid Späd- och småbarnsenheten på Viktoriagården i Malmö, en enhet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Här tar man emot gravida och föräldrar (med barn mellan 0 och 4 år) som upplever problem i sitt föräldraskap. Det kan gälla problem med att knyta an till sitt barn, graviditets- och förlossningsdepressioner eller andra problem som inte kan hanteras av barnavårdscentralen. Behandlingen på Viktoriagården går bland annat ut på övningar i att interagera med barnet och psykoterapi.