Vetenskap & Hälsa

Anhöriga lider i det tysta

2019-11-05

När en person drabbas av psykisk ohälsa påverkas också nära anhöriga som tar på sig rollen att vara ett stöd för den sjuke. Man brukar tala om ”de som står i bakgrunden och lider i det tysta”. Hur tungt lass får anhöriga egentligen dra?

Agneta Öjehagen. Foto: Olle Dahlbäck

– Ett ganska tungt lass. De som står närmast den som blivit sjuk blir självklart involverade. Får de inte rätt stöd finns risk att de själva mår sämre och drabbas av psykisk ohälsa, säger Agneta Öjehagen, professor emerita i psykosocial forskning vid Lunds universitet.

Den anhörige blir inte bara ett emotionellt stöd för den som blivit psykiskt sjuk, utan får ofta lösa praktiska saker, som den drabbade inte själv längre klarar av, exempelvis att äta regelbundet eller se till så att den sjuke inte isolerar sig i hemmet. Den nära anhörige ska kanske också följa den behandling den sjuke genomgår och känna till vilka mediciner som ordineras. Stödbehovet vid psykisk ohälsa varierar givetvis.

– I den situationen är det som anhörig lätt att känna sig ensam, vilsen och osäker. Inte minst om det är en nära person; en dotter, son eller partner som fått en långvarig psykisk sjukdom som exempelvis schizofreni, bipolär sjukdom eller om denne har försökt ta sitt liv. Då är det viktigt att även hälso- och sjukvårdens stöd till anhöriga fungerar. Men anhöriga kan också ge sjukvården värdefull information, självklart med patientens goda minne. Om den närstående involveras i behandlingsplaneringen kan detta gagna både patient och anhörig.

Anhöriga har rätt till stöd

För stöd finns, till och med lagstiftat. I Socialtjänstlagen står att ”socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. Vidare står det att ”Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa”, vilket inkluderar anhöriga som riskerar att drabbas av ohälsa genom sin omsorg av närstående.

– Det finns inte mycket forskning om vilket behov av stöd anhöriga till psykiskt sjuka har, men den som gjorts visar att anhöriga behöver stöd och information. Det är viktigt att hälso- och sjukvården upplyser om att detta finns i form av exempelvis samtal. Detta kan gagna patienten i förlängningen, säger Agneta Öjehagen, som också påpekar att olika patientföreningar kan vara bra också för anhöriga.

– Där går det att träffa andra i samma situation, lyssna på föreläsningar och få kunskap om olika psykiska sjukdomar.

Text: OLLE DAHLBÄCK


STÖD TILL ANHÖRIGA

Inom hälso- och sjukvården kan anhöriga via kuratorer eller annan vårdpersonal få information om sjukdomen, patient- och anhörigföreningar, kontakt med socialtjänsten, stödsamtal och vid behov behandling för egen del. Socialtjänsten ska utreda vilka stödinsatser som kan avlasta den anhörige och erbjuda dessa.