Vetenskap & Hälsa

Andra utmaningar i fattiga länder

2018-11-06

Foto: Unsplash

För att kunna förbättra överlevnaden i sepsis globalt måste sjukdomen studeras även i låg- och medelinkomstländer. Kunskapen som finns idag bygger på studier i höginkomstländer och räcker inte till för att möta de utmaningar som finns i fattigare delar av världen.

Läs mer om vad sepsis är här.

Enligt uppskattningar förekommer det årligen över 19 miljoner fall av sepsis i världen men siffran är förmodligen en underskattning.

– Siffrorna baserar sig på studier från USA, Australien och från några länder i Västeuropa och det saknas uppgifter från övriga delar av världen. I fattigare områden är risken för infektioner ännu högre än i höginkomstländer på grund av till exempel undernäring, trångboddhet, vaccinationstäckning samt vatten- och mathygien, säger Malin Inghammar, överläkare och specialist inom infektionssjukdomar på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Läs Sepsis i siffror här. 

Malin Inghammar. Foto: Katrin Ståhl

Tillgången till sjukvård varierar väldigt mycket mellan världens länder, varför diagnostik och behandlingsrekommendationer måste anpassas till de förhållanden som råder lokalt. I de flesta fattigare områden finns till exempel oftast inte möjlighet till laboratorieanalyser som krävs för att korrekt kunna identifiera sepsis. Tillgången till mer avancerad behandling, för att exempelvis upprätthålla blodtrycket eller ge respiratorvård, är begränsad och ibland obefintlig. Det saknas också ofta möjligheter för mikrobiologisk provtagning, exempelvis bakterieodlingar, som behövs för att hitta bakomliggande orsaker.

– Vi kommer att medverka i en studie som ska göras i flera länder i Asien och Afrika där vi ska studera hur olika blodprover, bland annat HBP (läs mer här), kan användas för att upptäcka dem som riskerar att utveckla sepsis.

Andra bakterier

I låg- och medelinkomstländer är även sjukdomspanoramat annorlunda än i höginkomstländer och sepsis orsakas i högre grad av infektioner som kräver annan behandling än det som rekommenderas i länder som Sverige. Infektioner som tuberkulos, malaria, denguefeber och andra bakterieinfektioner är betydligt vanligare och kan påverka kriterierna för när sepsis ska misstänkas och vilken behandling som bör sättas in i akutskedet, innan man vet vad som orsakat sepsistillståndet.

– I en studie i Kambodja fann vi exempelvis att orsakerna till svår lunginflammation skiljde sig väldigt mycket i jämförelse med de orsaker vi normalt ser i Sverige och Europa.

Stort problem

Ett annat stort problem är den ökande resistensen mot antibiotika hos bakterier, inte minst i Asien. Forskning visar att 80 procent av gravida kvinnor i olika delar av Kambodja var bärare av multiresistenta tarmbakterier (så kallade ESBL-bakterier) och inom tre dagar efter förlossningen hade över hälften av de nyfödda barnen fått dessa bakterier.

– Det speglar att antibiotikaresistens är väldigt utbrett i befolkningen vilket begränsar möjligheterna att behandla sepsis. Om man får en svår infektion av dessa bakterier så fungerar inte den antibiotika som vanligtvis rekommenderas. Antibiotika som krävs för att behandla resistenta bakterier är dyrare och finns inte alltid att få tag på i fattigare områden, säger Malin Inghammar.

Text: MAGNUS ASPEGREN