Publicerad
Kategori: Hjärnan och nervsystemet
Nyckelord: , , , , , ,

Visa faktaruta!
Lonely old man staring out of a window

Idag finns cirka 160 000 personer med demens i Sverige och varje år insjuknar ungefär 25 000. Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder och med en åldrande befolkning kan man förmoda att antalet demenssjuka kommer att öka. Än så länge finns ingen botande behandling men mycket finns att göra för att både förebygga och bromsa förloppet – bara man får rätt diagnos. Idag får tyvärr inte ens hälften rätt diagnos och behandling.

Demens är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som orsakas av skador på hjärnan. Symtomen kan vara olika beroende på vilken del av hjärnan som drabbas, men vanligt är att den drabbade får problem med minnet och vardagssysslorna. Alzheimers sjukdom dominerar och står för cirka 60–70 procent av fallen följt av vaskulär demens (20–30 procent). Tillsammans står de för ungefär 90 procent av all demens (se fakta demenssjukdomar).

ForgetfulAll glömska är dock inte demens. Det kan vara helt normalt att glömma var man har lagt nycklarna eller missa en tandläkartid. Så när ska man börja bli orolig och söka vård?

– När man känner att vardagslivet börjar påverkas så att man får problem med att planera och genomföra vardagliga sysslor. Eller när man glömmer riktigt viktiga saker, sådant som man tidigare aldrig skulle ha glömt. Då ska man kontakta sin vårdcentral för en minnesundersökning, säger Lennart Minthon, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken på Skånes universitetssjukhus.

Rätt diagnos – rätt behandling

Vid en demensundersökning görs olika minnestester, laboratorieprovtagningar och datortomografi av hjärnan. Utifrån de insamlade resultaten gör sedan läkarna en sammanvägd bedömning. Oftast räcker det med en basal demensutredning för att få fram typen och graden av demens men ibland behöver man komplettera med en utvidgad demensutredning.

Det är viktigt att ställa rätt diagnos så tidigt som möjligt för att kunna sätta in rätt behandling. Idag kan vi inte bota demens men för exempelvis Alzheimers sjukdom finns symtomlindrande mediciner som kan fördröja sjukdomsförloppet och ge patienten flera extra år. Tyvärr får endast fyra av tio rätt diagnos. Varför?

Lennart Minthon. Foto: Roger Lundholm

– Det beror till stor del på okunskap och att man inte tar det riktigt på allvar inom primärvården, säger Lennart Minthon och fortsätter:

– Därför har vi på Minneskliniken byggt upp 64 minnesmottagningar på vårdcentraler här i Skåne med specialutbildade sjuksköterskor eller arbetsterapeuter som ansvarar för demensutredningarna. Det är en bra början, nu återstår ungefär hundra vårdcentraler.

Region Skåne har dessutom gett Kunskapscentrum för demensvård (som finns vid Minneskliniken på Sus) i uppdrag att formulera en plan för framtidens demensvård. Projektet kallas ”Synaps” för att understryka det centrala, att det handlar om att knyta ihop samarbetet mellan de olika aktörerna inom demensvården (primärvården, specialistsjukvården och kommunernas hemsjukvård) till en fungerande helhet (läs mer om Synaps).

Dagens och framtidens behandlingar

För den som fått diagnosen Alzheimers sjukdom finns i dag symtomlindrande mediciner. Med dessa kan man varken bota eller stoppa sjukdomen men medicinerna bromsar förloppet och ger patienterna en tidsvinst på flera år. Det handlar dels om ett läkemedel som bromsar nedbrytningen av den viktiga substansen acetylkolin som patienter med Alzheimers sjukdom har brist på. Bäst effekt får man dock om man kombinerar detta läkemedel med en annan substans, Memantine, som tidigare också visat sig ha god effekt vid Parkinsons sjukdom. För ungefär tre fjärdedelar av patienterna fungerar läkemedelskombinationen mycket bra, berättar Lennart Minthon.

Vid vaskulär demens, som beror på blodproppar och kärlsskador i hjärnan, ger man i första hand blodförtunnande medel och jobbar med att sänka riskfaktorer för kärlskador, som högt blodtryck, kolesterol, fetma osv.

Mycket tyder på att Alzheimers sjukdom börjar redan ungefär 20 år innan de första symtomen ger sig tillkänna. Därför pågår intensiv forskning inom det s.k. Biofinder-projektet där man bl.a. letar efter tidiga biomarkörer av sjukdomsprocessen och försöker förstå de underliggande sjukdomsmekanismerna vilket är en förutsättning för att kunna utveckla botemedel. (Läs mer i artiklarna Mota Alzheimers i grind – avancerad teknik spårar tidiga tecken och Bit för bit närmare Alzheimers gåta)

God omvårdnad är a och o

– God omvårdnad betyder otroligt mycket, det är a och o inom demensvården. Alla patienter har sin unika levnadsberättelse och därför är det otroligt viktigt att utgå från patientens egna behov, det vi kallar personcentrerat bemötande, säger Lennart Minthon.

Att få med anhöriga i vården är också viktigt. Genom utbildning rustas de anhöriga med kunskap och olika strategier i bemötande för att på bästa sätt kunna hantera olika situationer som kan uppstå.

Ett annat viktigt inslag i demensvården är aktiv dagvård. Här erbjuds patienterna olika aktiviteter som till exempel spel, musik, god mat och socialt umgänge. Med rätt vård och stimulans kan patienterna behålla sina förmågor betydligt längre.

Vad kan vi göra själva för att förebygga?

Det handlar om ett gammalt välkänt recept. Lev sunt, ät bra mat, motionera och håll koll på de vanliga riskfaktorerna som blodtryck, kolesterol, fetma och diabetes. Men det är inte bara kroppen, utan också hjärnan som behöver motion och att hålla igång den med exempelvis problemlösning eller att ha ett rikt socialt liv bygger upp en reservkapacitet av nervceller så att vi har mer att ta av om vi skulle drabbas av demens.

– Så det gamla talesättet att ”ett gott skratt förlänger livet” stämmer faktiskt, det finns stöd för det i forskningen, berättar Lennart Minthon.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Foto: Roger Lundholm och Colourbox

Nya artiklar varje dag under temaveckan!

Under temaveckan berättar vi om de senaste framstegen inom demensvård och demensforskning vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Mellan den 9 och 16 mars publicerar vi en ny artikel varje vardag. Länkar till alla artiklarna finns till höger.