katt

Skrivtips, Unga intervjuar forskare

Denna artikel är till för dig som ska skriva till gymnasiearbete. Här kan du få svar på frågor som: Hur strukturerar man upp sitt gymnasiearbete? Hur bedömer man forskning? Hur skriver man referenser? Hur läser man en vetenskaplig artikel?

Gymnasiearbetet handlar om att du ska öva på att göra ett självständigt arbete och på att skriva på ett vetenskapligt sätt. Det kan vara bra att komma ihåg att det behövs mer utbildning och träning för att kunna skriva en vetenskaplig rapport, så ingen förväntar sig att du ska göra det helt perfekt nu.

Om du gör experiment så har du antagligen mycket hjälp av vad du har lärt dig om hur du skriver en labbrapport. Men många besvarar sin frågeställning genom att leta  information i böcker och artiklar, på universitetsnivå kallas det att man gör en litteraturstudie.

Oavsett om du gör experiment eller sammanställer tidigare forskning så ska du försöka strukturera ditt arbete på samma sätt som en vetenskaplig artikel. Du ska dela in ditt arbete i problem, metod, resultat och diskussion men du ska göra det på lite olika sätt beroende på om du gör experiment eller litteraturstudie.

Det kan vara bra att titta på en vetenskaplig artikel för att få en känsla av vad du ska försöka efterlikna när du ska skriva ditt gymnasiearbete. Längre fram i denna text kommer lite tips på hur du ska läsa en vetenskaplig artikel utan att vara expert.

Här kommer en förenklad version av den information Medicinska fakulteten ger sina studenter om hur man ska strukturera en uppsats. Vill du läsa deras information, som är skriven för universitetsstudenter, så hittar du den här.

 

Så ska du strukturera gymnasiearbetet om du gör experiment

Problem. Skriv din frågeställning så att den är avgränsad och tydlig. Tänk på att den ska vara möjlig för dig att besvara på den tid du har. Skriv varför det är ett intressant ämne att forska om, och vilka teorier det finns om ämnet.

Metod. Beskriv hur du valt ut ditt material, hur du har bearbetat det och hur du har analyserat det. Det ska vara skrivet så att någon annan kan göra om ditt experiment. (Man kan tänka att det ska vara som ett kakrecept och att någon annan ska kunna laga samma kaka.)

Resultat. Beskriv vad du fick för resultat. Du ska inte tolka resultatet här, utan bara presentera vad din undersökning visade. Ofta visar man resultatet i tabeller.

Diskussion. Här ska du diskutera vad du kom fram till. Gick det bra? Var den metod du valt bra för att svara på din fråga? Du ska också skriva hur de resultat du fick fram står sig i förhållande till annan forskning. Stämde den teori som fanns? Vad drar du för slutsatser av ditt arbete?

Problem, metod, resultat och diskussion är de rubriker som man brukar använda på universitetet, men det kan hända att dina lärare kommer att föreslå andra rubriker. Till exempel kan man också använda dessa:

 

  • Syfte / Frågeställning
  • Teori / Hypotes
  • Material
  • Metod / Genomförande
  • Resultat
  • Diskussion och slutsats

Så ska du strukturera gymnasiearbetet om du gör en litteraturstudie

Problem. Skriv din frågeställning så att den är avgränsad och tydlig. Tänk på att den ska vara möjlig för dig att besvara på den tid du har. Skriv varför det är ett intressant ämne att forska om, och vilka teorier det finns om ämnet.

Metod. När man gör en litteraturstudie ska metoddelen innehålla beskrivning av hur du har valt dina källor. Skriv hur du har valt ut dem, och hur du har kontrollerat att de är trovärdiga. Här ska du också förklara varför du har valt att läsa om andras forskning, istället för att göra egna experiment.

Resultat. På resultat ska du svara på dina frågeställningar. Här ska det bara vara ren fakta och du ska vara tydlig med vilken källa det kommer från.

Diskussion. På diskussion ska du skriva dina tankar om hur du tolkar resultatet. Du ska inte skriva någon ny fakta i detta stycke, utan resonera kring det du skrivit tidigare. Framförallt ska du svara på om du fick svar på din frågeställning. Vad det några saker som du inte fick svar på? Varför inte det? Vad drar du för slutsatser av ditt arbete?

Det här är de rubriker som man brukar använda på universitetet, men det kan hända att dina lärare kommer att hjälpa dig med lite andra förslag på rubriker. Till exempel kan man skriva resultat och diskussion i samma kapitel, bara man är tydlig med vad som är ens egna reflektioner.

 

Tio snabba skrivtips

Skriv snabbt ner en plan – vad vill du ta upp?

I början ska du inte vara kritisk utan se till att få ner dina tankar på pappret. Sedan kan du skriva bättre meningar, och flytta om stycken så de hamnar rätt.

Det brukar gå lättare att skriva om man tänker att man ska skriva för en person. Så tänk att någon i din klass, din mamma eller en lärare ska kunna läsa din text.

Ta anteckningar medan du läser på och skriv utifrån dina anteckningar. Då använder du automatisk dina egna ord.

Håll dig till fakta.

Tänk på att du ska vara så objektiv som möjligt, och att du ska ha ett språk som är neutralt och exakt. Du ska inte ha med ord som fantastisk, fruktansvärd eller irriterande.

Använd pålitliga källor. Här är en lista med bra källor inom medicin och hälsa.

Läs texten högt. Blev du anfådd någonstans? Sätt ut en punkt eller kommatecken. Se till så att texten flyter och hänger ihop.

Är informationen du tar upp relevant? Stryk det som är onödigt.

Ta en skön paus när du är klar och låt texten vila en dag. Sedan kan du läsa den en gång till med nya ögon och kontrollera att allt ser bra ut.

 

Hur vad man vad som sant?

När du skriver ditt gymnasiearbete så ska du öva på att göra en bedömning av den forskning som finns på ditt område. Du ska visa att du har förmåga att resonera kring ifall ett påstående har vetenskaplig grund.

Och det här handlar som sagt om att du ska öva dig, för mycket forskning är svår att bedöma om man själv inte är forskare eller väldigt insatt i ämnet.

Men det finns en del saker som man kan tänka på även om man inte är expert.

Möss och celler är annorlunda än den mänskliga kroppen. Inom medicin så börjar forskare ofta med att undersöka saker på celler som de odlar i ett laboratorium. Om resultaten är lovande går de i nästa steg vidare till djurexperiment, och då oftast på möss eller råttor. Det är först när de får bra resultat i djurförsök som de går vidare och börjar testa på människor. Men det blir ofta annorlunda resultat när man testar på människor. Det är viktigt att tänka på om man läser om resultat från studier på celler  och djur.

Det blir lätt fel med en liten testgrupp. Då är det stor risk att man får resultat som inte går att generalisera till en större grupp. Om du skulle testa en medicin på fem personer så skulle det kunna vara så att en av dem har någon speciell sjukdom som gör att hon får speciella biverkningar. Men om du testar den på flera hundra personer så får du mer korrekt information om vilka biverkningar medicinen har. Det här kan vara bra att tänka på om man själv gör experiment också.

Det är inte så lätt att studera människor, man kan ju inte låsa in folk och dela upp dem i olika grupper och göra experiment på dem. Eftersom man inte kan styra hur människor lever så är det en mängd olika variabler som kommer att påverka resultatet. I denna webbtidning finns det en artikel om studien Malmö Kost och Cancer, där forskarna försökte se vilken mat och vilken livsstil som påverkar risken att drabbas av cancer. Där berättar forskaren att det var svårt att skilja ut vilken effekt maten hade eftersom de som åt nyttigt vanligtvis också var icke-rökare och inte drack så mycket alkohol. Samma sak gäller för många andra studier på människor.

När folk svarar på enkäter så säger de inte alltid som det är. Det kan handla om att man inte kommer ihåg allt exakt rätt, eller att man inte vill framstå som dålig så att man till exempel säger att man äter lite nyttigare än vad man egentligen gör.

Är det orsak eller samvariation? Det finns en graf som visar hur en hur jorden fått högre temperatur, samtidigt som antalet pirater har minskat. Men är det verkligen färre piraterna som orsakat detta? Skulle vi gå tillbaka till lägre temperatur om vi fick fler pirater? Nej, det är det ju självklart inte. Men samma sak kan gälla för andra undersökningar, att man ser två faktorer som följer varandra men som inte påverkar varandra.

Finns det en kontrollgrupp? När man testar medicin och behandlingar så måste man ha en grupp som får ett piller eller en behandling som inte har någon verkan. Man kan till exempel ge sockerpiller, tabletter som bara innehåller socker, eller en spruta med koksaltslösning. Anledningen till det är att människor faktiskt blir påverkade av att veta att man får behandling – man upplever mindre smärta och får också mätbara förändringar av till exempel blodtryck. Denna påverkan heter placeboeffekten, och man behöver alltid se efter så att medicinen eller behandlingen har mer effekt än vad placebo har. Om du vill läsa mer om placeboeffekten så finns det en bra artikel från Netdoktor här.

 

Så skriver du referenser

När du skriver vetenskapligt så ska du försöka sålla bort all information som är grundad på missförstånd och myter och bara ha med sådant där någon kan förklara hur det kommer sig att de har kommit fram till en viss fakta. För att du ska lyckas med det så måste du vara väldigt tydlig med var du har fått din information ifrån, och det är därför du måste ha med referenser. De gör att den som läser ska kunna kolla upp den källa du använt och se om du har tolkat resultaten rätt. Det är också viktigt för att den som gjort forskningen ska få cred för sitt jobb, och för att man ska kunna hitta till annan forskning inom samma område.

Här kommer tips på om hur man använder Harvardsystemet för att ange referenser. Det finns flera olika system och viktigaste är att man använder samma system i hela texten.

Använder du Harvard så ska du skriva efternamnet på din källa, och det årtal källan är utgiven tillsammans med den fakta du presenterar. Man kan skriva på två olika sätt:

  • Tonåringar behöver ha mer sömn på morgonen. (Eriksson, 2016)
  • Eriksson (2016) har visat att tonåringar behöver ha mer sömn på morgonen.

Om du har med ett citat så ska du ange vilken sida i boken det kommer från.

  • “Tonåringar behöver sova längre på morgonen” (Eriksson, 2016, sid 34)

Efter din text så gör du en lista på alla dina referenser. Då ska alla källor finnas med, och de ska vara ordnade i bokstavsordning efter författarnas efternamn. För att man ska kunna hitta exakt den text du läst så ska den här informationen ska finnas med:

 

Så här skriver man om olika källor: 

 

Bok
  • Bokens författare
  • Årtal då boken gavs ut
  • Titel på boken
  • Ort
  • Förlag
Exempel: Nystrand, Anders (red.) (2005). Cancer i siffror: populärvetenskapliga fakta om cancer – dess förekomst, bot och dödlighet. [Ny utg.] Stockholm: Cancerfonden

 

Artikel i vetenskaplig tidskrift
  • Artikelns författare
  • Årtal då artikeln publicerades
  • Titel på artikeln
  • Namn på tidskriftens titel
  • Volym och nummer
  • På vilka sidor artikeln finns
Exempel: Gilca, V., Boulianne, N., Dubé, E., Sauvageau, C. & Ouakki, M. (2009). Attitudes of nurses toward current and proposed vaccines for public programs: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 46(9), ss. 1219-1235.

 

Internetkälla
  • Textens författare
  • Titel
  • Datum för publiering
  • Länk till texten
  • Datum då du läste texten
Exempel: Barncancerfonden (2006-11-24). Barncancersjukdomar URL:http://www.barncancerfonden.se/fakta-och-rad/barncancersjukdomar/ (2007-01-03)

 

Otryckta källor
(till exempel om du intervjuat en forskare)
  • namn
  • titel och organisation
  • intervju
  • datumet för intervju
Exempel: Bentz, Anna, Professor vid Lunds universitet, intervju 2016-04-13

 

Läsa en vetenskaplig artikel

När en artikel är publicerad i en vetenskaplig tidskrift så har etablerade forskare läst, kontrollerat och godkänt texten. Därför är det en väldigt bra källa till information. Men problemet med vetenskapliga artiklar att de är oftast svåra att ta till sig. Det beror på att de främst är skrivna för att läsas av andra forskare och experter.

Men ofta finns det fakta i vetenskapliga artiklar som kan vara svåra att få tag i på andra sätt. Så här kommer en guide till hur man kan läsa dem utan att vara expert på ämnet.

 

Så gör du:

En vetenskaplig artikel läser man helt annorlunda än en artikel i morgontidningen. Den består av olika delar som är rätt fristående och du behöver inte läsa alla delar lika noga. De flesta är uppdelade efter dessa rubriker.

  • Abstract – en kort sammanfattning
  • Introduction  – beskriver vad studien handlar om.
  • Methods – beskriver hur forskarna har gått till väga.
  • Results – beskriver vad undersökningen har fått för resultat.
  • Conclusions/interpretations/discussion – forskarna tolkar resultatet och drar slutsatser.

Börja med att se om artikeln har den information du behöver. Läs rubriken, key words och abstract för att se om artikeln verkar intressant för ditt ämne.

Kolla så att artikeln är hyfsat ny. Det kommer mycket forskning inom medicin, så det är bra om artikeln inte är alltför många år gammal.

Läs abstract och introduction och tänk efter: Vilket problem försöker forskarna lösa? Försök att sammanfatta bakgrunden i ett par meningar för dig själv. Om du förstår varför forskningen har gjorts är det enklare att förstå själva forskningen.

Du kan skumma kapitlet om metoder. Här skriver forskarna om hur de gått tillväga för att besvara sin frågeställning. Det är bra att få ett hum om hur de gjort, har de till exempel testat saker på råttor eller har folk fått svara på enkäter? Men det här är mycket information som är till för att andra forskare ska kunna se exakt hur de arbetat, så du behöver inte försöka förstå allt.

Titta på tabellerna i kapitlet om resultat. Ofta är resultaten summerade i figurerna eller tabellerna. Vissa av dem kan vara svåra att förstå för nybörjare. Hur stor grupp har forskarna studerat? Är det en studie på 10 personer eller 40 000 personer? Du behöver inte heller försöka förstå allt här.

Läs conclusion/discussion/interpretation mer noga. Här har forskarna valt ut de viktigaste resultaten, och de ser om det stämmer med den fråga de försökte besvara. Här kan du lägga lite mer tid på att försöka förstå.

Nu: läs abstract igen. Stämmer det mot vad forskarna skrivit i artikeln?

Anteckna under tiden du läser – då kommer du ihåg vad du vill använda från artikeln till din text.

 

Som nybörjare är det svårt att avgöra om det är en viktig artikel. Här är några sätt att kolla:

  • Fråga din handledare på skolan
  • Om du har kontakt med en forskare så kan du fråga om den är bra
  • Är den i en bra tidskrift? Inom forskning får de bästa tidsskrifterna de bästa artiklarna.
  • Vilka är författarna? Inom medicin är det oftast doktoranden som gör själva jobbet och står som försteförfattare och handledaren står sist. De som står som mellannamn har oftast bidragit med något specifikt till studien.
  • Är det från bra universitet? Större och kändare universitet brukar ha bättre forskning. Men det behöver inte alltid vara så.

 

Lycka till!

 

Som sagt så handlar gymnasiearbetet om att man ska öva på att skriva på ett vetenskapligt sätt, och det är ingen som förväntar sig att man ska göra allt exakt rätt från början. Men jag hoppas att dessa tipsen ska hjälpa till med arbetet. Lycka till!

 

TEXT: Karin Andén

BILD:  Seren Mexico